Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare beskriver sin yrkesidentitet samt hur fritidshemslärare med utbildning för både arbete i fritidshem och med ämnesbehörighet i ett praktiskt-estetiskt ämne beskriver att de i vardagen hanterar uppdrag i två skolformer. Två frågeställningar har använts för att besvara syftet: hur beskriver fritidshemsläraren sin yrkesutövning och hur kan det förstås i termer av yrkesidentitet samt hur kan fritidshemslärarens yrkesidentitet förstås i relation till deras arbete i grundskola respektive fritidshem? Med social identitetsteori och gränsteori som teoretiska ramverk och intervju som metodologiskt ramverk tar studien fasta på fritidshemslärares beskrivningar av en yrkesidentitet med hänsyn till en vardag med uppdrag i två skolformer. Sju fritidshemslärare med erfarenhet av arbete i praktiskt-estetiskt ämne samt av det fritidspedagogiska uppdraget har intervjuats. Det insamlade datamaterialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. I resultatet behandlas tre teman: identitetsutmaningar i den obligatoriska skolan, gränsdragningar mellan olika verksamheter och mötet mellan utbildning och yrkespraktik. Det första temats resultat visar på olika identitetsutmaningar fritidshemslärarna upplever i möten med lärare och rektor. I bemötande framträder ofta en prioritering av det praktiskt-estetiska uppdraget framför det fritidspedagogiska. Inom avsnittet gränsdragningar mellan olika verksamheter beskrivs fritidshemslärarens utmaningar av att konstruera en vardag där de två uppdragen samspelar trots att de är i olika skolformer och innehåller olika förutsättningar. Det tredje avsnittets resultat visar att fritidshemslärare upplever att utbildningen och yrkespraktiken, de som studenterna möter under sin utbildning och de som yrkesgruppen träffar i sin tjänstgöring, pratar olika om hur fritidshemsläraryrket ska förstås i vardagen.

Studien tar sin utgångspunkt i övergångar mellan förskola och förskoleklass med fokus på begreppet kontinuitet och dess betydelse för mottagandet av elever i behov av särskilt stöd. Övergången kan ses som ett möte mellan två skolformer med möjlighet för informationsutbyte, inte minst rörande elever i behov av särskilt stöd, elever som inte fått någon tydlig plats i tidigare forskning rörande mottagandet i förskoleklass. Däremot finns forskning som tidigare uppmärksammat övergången mellan förskola och skola. Och det är utifrån denna tidigare forskning som vi fann vår utgångspunkt, de fyra aspekterna av kontinuitet. Syftet blev därmed att undersöka betydelsen av dessa fyra aspekter vid övergången till förskoleklass för elever i behov av särskilt stöd och vidare diskutera resultatet genom olika specialpedagogiska perspektiv. För att undersöka detta valde vi en kvantitativ ansats där data samlades in via enkäter och analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Sammanlagt deltog 49 rektorer, specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass, kopplade till flertalet större och mindre kommuner i norra Sverige. Detta resulterade i framkomsten av en hierarki mellan de fyra aspekterna av kontinuitet och deras betydelse för övergången. Det visade sig att den kommunikationsmässiga kontinuiteten fick högst stöd rörande sin betydelse och den fysiska lägst.

Detta arbete tar sin avstamp i starten av min lärarutbildning när jag skulle definiera slöjdbegreppet. Med detta i fokus har jag gjort en litteraturstudie där jag, med ett historiskt perspektiv, gjort en djupdykning i nuvarande läroplan, Lgr 11, samt den till hösten gällande Lgr 22. Frågor jag vill bidra med kunskap kring handlar om hur slöjdämnet har förändrats genom historien samt vilket lärande som möjliggjorts och begränsats.Den teoretiska ansatsen kommer ur läroplansteoretisk forskning. Utöver detta har jag ett teoretiskt spår som hämtas i den praktiska, den teoretiska och den tysta kunskapen och Carlgrens begrepp epistemisk kolonisering av den praktiska kunskapen.Som teoretisk grund har jag använt mig av Kajsa Borgs tidigare forskning och dess läroplaner från Lgr 62 till Lpo 94. Därutöver finns det inte mycket forskning kring just slöjdens och dess kursplaner, det blir en allmänt hållen teoretisk ansats med en praktisk-teoretisk vinkling. Roger Säljös och Ragnar Olssons tankar om den intellektuella kunskapen och användandet av praktiska och teoretiska artefakter fördjupar resonemanget kring delning och/eller samman-förande av det praktiska och det teoretiska.Metoden jag använder för att analysera min empiri är dels ordräkning där jag kvantifierar slöjdens kursplaner med förekommande verb och substantiv på samma sätt som Kajsa Borg. För den mer ingående analysen av kommentasmaterialen till kursplanerna i Lgr 11 och Lgr 22 har jag använt mig av kritisk lingvistisk innehållsanalys som metod.Vid analys av materialet har jag kommit fram till att läroplanerna har författats i en historisk och politisk kontext där samhällets politiska arena har färgat av sig. Slöjdämnets funktion har svängt från görande till kunnande till dokumenterande och till den kommande reflekterande läroplanen.

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka hur pojkfotbollsakademier arbetar med att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år, med fokus på hur tränarna planerar, vilka övningar de använder sig av och hur de arbetar med målsättning. Våra frågeställningar är följande: - Hur arbetar fotbollsakademier för att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år? - Vilka former av övningar och träningsupplägg använder sig tränarna av och varför? Metod I studien används en kvalitativ metod för att samla in information och för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Tre akademitränare från olika akademiklubbar valde att delta. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Resultat Resultaten visar att periodisering under kortare tid inte används i träningen, då varje vecka är lika mycket värd. I veckocyklarna används däremot periodisering och en formtoppning sker till matchdag. Under övningarna används SSG (small sided games) väldigt ofta och andra former av övningar med aktiva motståndare. Målformuleringen sker både för lag och individuellt. Det sker tre individuella möten mellan varje spelare och tränaren, där de bland annat diskuterar hur spelaren ska utvecklas. Slutsats Slutsatsen är att det finns tydliga likheter och skillnader mellan hur olika fotbollsakademi-tränare planerar träningen och arbetar med den. Enligt akademitränarna är det viktigt med en utvecklingsplan och att spelarna ska vara utvilade på matchdagarna. / Aim The purpose of this study is to get an insight into how boys' soccer academies work to develop their players aged 14-19 years, focusing on how the coaches plan, what exercises they use and how they work with goal setting. Our questions are as follows: - How do football academies develop their players aged 14-19 years? - What forms of exercises and training arrangements do the trainers use and why? Method The study uses a qualitative method to collect information and to be able to answer the purpose and the questions. Three academy coaches from different clubs chose to participate.The study is based on the socio-cultural perspective on the learning. Results The results showed that periodization over a short period of time is used, as each week is worth the same amount. However, in the weekly cycles, periodization is used and a peak of form until match day takes place. During the exercises, SSG (small sided games) and other forms of exercises with active opponents are used very often. Goal formulation takes place both as a team and individually. There are three individual meetings between each player and the coach, where they discuss, how the player should develop. Conclusions The conclusion is that there are clear similarities and differences between how different football academy coaches plan the training and how they work with it. According to the academy coaches, it is important to have a development plan and that the players should be well rested on match days.

Symmetri är ett viktigt område i matematiken och övriga ämnen. Symmetri hjälper andra skolämnen ett exempel är inom fysiken kan symmetri handla om mekaniska föremål som ska fungera. Under mina år som aktiv lärare har jag uppfattat att elever har svårt att avgöra hur figurer är symmetriska och har svårt att placera ut en symmetrilinje om den inte är lodrät. Problemet är att elever har svårt att förstå symmetrilinjens betydelse. Detta kan medföra att eleverna får svårt att resonera logiskt, se samband och lösa problem i de övriga områdena i matematiken. Därför avses detta arbete att undersöka hur elever uttrycker kunnande om symmetrilinjen i olika nivåer av geometrisk förståelse. Att besvara syftet användes Van Hiele kunskapsnivåer för att kartlägga i vilken nivåer eleverna blev placerade i. Genom att se elevers kunskaper och uttrycksformer kunde man placera ut eleverna i olika kunskapsnivåer. Metoden för att se elevers kunskaper och uttrycksformer blev observation för att fånga elevernas uttrycksformer och kunna framställa ett resultat. Resultatet visade att elever får svårigheter att se det symmetriska när symmetrilinjen blev placerad i ett annat läge än lodrät. Därför är denna studie viktig för lärare att ta del av eftersom läran blir mer medvetna över att se att elever har svårigheter i symmetri.

No description available.

Denna C-uppsats behandlar en aktuell diskussionsfråga i såväl den allmänna debatten som inom den akademiska forskningen: skiljer sig undervisningen mellan obehöriga och behöriga lärare i ämnet idrott och hälsa? Studien är en kvalitativ studie i grundskolan med fokus på högstadiet, och baseras på intervjudata från sju yrkesverksamma lärare vid grundskolor runtom i Sverige. Den teoretiska ansatsen baseras på att nyttja didaktiska grundfrågor för att klarlägga vad som lärs ut, hur detta går till, varför undervisningen läggs upp på ett visst sätt, samt för vem och i vems intresse det görs. Kompletterande teoretiska ansatser som används i uppsatsen är KASAM-modellen och den intentionalistiska lärandeteorin.  Resultaten påvisar ett visst stöd för värdet av en formell lärarutbildning, men kan också tolkas som ett ifrågasättande av uppfattningen att en formell lärarutbildning är den enda vägen till att uppnå en fungerande undervisning i grundskolan. I stället kan utfallet av studien uppfattas som ett stöd för att en formell lärarutbildning (som ju ger ämneskunskaper) kan ses som en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att kunna fungera som en första klassens lärarkompetens. För detta krävs också goda ämnesdidaktiska färdigheter – som delvis men knappast helt kan fås genom en formell lärarutbildning – och en god förmåga att kunna leda, motivera och anpassa elevernas individuella lärande. Förmågan att effektivt kunna göra detta utvecklas i första hand genom lärarens personlighet och egna erfarenheter i möten med elever och kollegor i form av lärande i arbetet.  Uppsatsen avslutas med förslag till fortsatt forskning inom området.

Jag jobbar som gymnasielärare på estetiska programmet med inriktning media och estetik i en mellanstor stad i Sverige. Under vårterminen 2022 påbörjade vi ett utvecklingsarbete av inriktningen estetik och media på skolan där jag arbetar. Jag och min kollega Sofie har tagit över ansvaret för inriktningen och vill utveckla den pedagogiska miljön. Ett av målen vi satt upp är att skapa större förståelse för varför vissa kunskaper från kurser inte verkar bestå hos eleverna när de läser fortsättningskurser i samma ämne. Vi vill även hitta verktyg för att möta detta problem. Denna studie har blivit en del av detta utvecklingsarbete.Jag har kommit att intressera mig för kunskapsglapp då jag flertalet gånger undervisat en fortsättningskurs och upptäckt att elever inte tagit med sig kunskaperna från föregående kurs. I de kurser jag undervisar använder vi professionella verktyg för att skapa olika former av medieprodukter. Verktygen har vi alltid noga gått igenom steg för steg så att eleverna ska kunna klara att hantera alla steg i processen för att nå målet att skapa en medieprodukt. Det kan kännas överväldigande för eleverna när vi har genomgång även om man bryter ner innehållet under flera lektioner. Detta är något jag är medveten om och försöker därför alltid förhöra mig om hur mycket eleverna kommer ihåg sedan tidigare. Många gånger visar det sig då att eleverna inte minns de olika steg vi gått igenom, att det finns glapp i deras förförståelse. När jag pratat med lärare på andra skolor och frågat lärare i forum på internet om de har liknande problem så har jag upptäckt att de har det. Jag ser därför att denna studie inte bara är relevant för vårt utvecklingsarbete utan för gymnasielärare i allmänhet och för lärare i praktiska ämnen i synnerhet.Jag har observerat att vi som undervisar estetiska ämnen, med fokus på medieteknik, ofta ställs inför annorlunda pedagogiska problem än vad kollegor som undervisar i andra ämnen tenderar att göra. Ett exempel på det är att vi i princip uteslutande arbetar i en digital miljö. Datorn är vårt främsta arbetsredskap tillsammans med våra särskilda programvaror vilket skapar unika pedagogiska utmaningar, såsom att vi är begränsade till att använda de funktioner som programvarorna erbjuder. Ett annat pedagogiskt problem är att vi oftast inte utgår från någon kurslitteratur när vi planerar lektionerna utan lutar oss direkt mot kursplanen. Kursplanen är i sin tur ofta skriven på ett vis som ger läraren mycket frihet att tolka kursens upplägg och innehåll efter eget huvud. En kurs kan skilja sig mycket åt från en lärare till en annan beroende2på lärarens egna kvalifikationer inom ämnet. Därför finns det en överhängande risk att det uppstår kunskapsglapp mellan kurser när olika lärare leder kurserna.

Uppsatsen har som syfte att förstå och hitta teman i yrkesverksamma svensklärares urvalsprocesser av ungdomslitteratur av klassupsättningar för helklassarbete. Lärarna som deltagit är från Västsverige och intervjuades om sin urvalsprocess av böcker som läses och arbetas med gemensamt. Även i vilken grad lärare har genusglasögon i sin urvalsprocess och arbetssätt undersöks. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna byggde på ett antal frågor, men andra frågeställningar och eventuella följdfrågor för fördjupning ställdes för att kunna fångadeltagares perspektiv och få flera exempel. Intervjuerna har sedan transkriberats, anonymiserats och olika teman har kunnat urskiljas ur källmaterialet. Vid analys framkom fyra teman som på olika sätt framträtt vid intervjuerna, vissa teman samexisterar hos lärarna och är inte representationer för varje enskild lärare.(i) Det medvetna urvalet (ii) Urval för pojkars läslust, (iii) Ett redskap för att kunna arbeta med andra delar av det centrala innehållet (iv) Böcker som kan högläsas (v)Böckerna måste på något vis fånga eleverna.

Inledning Denna studie baseras på att undersöka hur fritidslärare upplever att det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet i fritidshemmets verksamhet påverkar elevers kreativitet. Skolverket (2019) belyser att elever genom undervisning ska utveckla sin kreativitet och sin förmåga att samarbete. Undervisningen ska även ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom delaktighet. Genom att elever ges möjlighet att genomföra olika former av skapande i fritidshemmets verksamhet, främjas deras utveckling och lärande både kreativt och demokratiskt. Syfte Studien syftar till att undersöka hur det fria skapandet jämfört med det lärarstyrda skapandet påverkar elevers kreativitet. Studien utgår från fritidslärares perspektiv. Metod Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet i studien visar att elevers kreativitet påverkas både positivt och negativt av lärarstyrda samt fria skapandeaktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Detta genom att vissa elever upplever att det är svårt att vara kreativa och därigenom påbörja en skapandeaktivitet om de inte har regler att förhålla sig till, medan andra känner att deras kreativitet begränsas av detta.