ADHD is a disability that negatively impacts many aspects of a person's daily life. The purpose of this study is to examine the challenges teachers face when working with ADHD students and the strategies they use to help children learn and participate fully in the classroom. Seven articles were extracted from four different databases after applying specific inclusion and exclusion criteria and a quality assurance procedure. The outcomes outline the various challenges and strategies found in the included articles. The review identified three types of challenges that affect effective classroom instruction: those caused by students with ADHD, administrative challenges, and finally family-related challenges. Teachers use two types of strategies to address challenges in the classroom: those that they use directly in the classroom and those that rely on family and administrative support. It was discovered that different strategies are used by teachers depending on the country, institutional context, and teachers' capacity. The review suggests further research to determine ADHD students’ perception of the strategies used by teachers.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur miljön har betydelse för barns språkutveckling och hur alternativ högläsning kan utveckla barnens ordförråd och språkutveckling. Detta arbete kommer representera två olika förskolor och är ett utvecklingsarbete i att stödja barn i deras språkutveckling. I arbetet har följande frågeställningar ställts till pedagogerna: hur pedagogerna på förskolorna ser på högläsningen, vilka utmaningar de upplever och vilka möjligheter de ser för en förbättring. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som lägger grunden vid hur vi samspelar och lär oss av och med varandra. Pedagoger ger barn en möjlighet och förutsättning att utveckla sitt språk inte bara genom läsningen men även ur ett socialt sammanhang genom högläsningen. Det andra perspektivet som vi har använt oss av är det didaktiska perspektivet där högläsningen bör ha en grund, då genom att veta vad vi ska lära, vem vi ska lära och hur vi ska lära kan vi som pedagoger bättre ge barnen rätt förutsättningar i lärprocessen. All datainsamling är gjord genom enkäter som vi skickade genom webben, det har varit blandad utbildningsnivåer på de som har svarat på frågorna för en variation i hur pedagogerna ser på ämnet. Våra kollegor har kunnat vara anonyma genom både datainsamlingen och hela arbetets gång. Resultatet visade att våra kollegor på både förskolorna ansåg att högläsningen behövde förbättras och utvecklas till mera levande och gynnsam för barnen men även på respektive avdelning. Det visade även att på Mammuten låg problemet mera i läsmiljön än i själva högläsningen medan på Draken behövde pedagogerna arbeta med hur de kunde få in böcker i projektet och använda fler former av berättande för att levandegöra avdelningen projekt.

Arbetet med jämställdhet i skolan är en fråga om alla barns rätt till lärande och utveckling och enligt läroplanen något alla lärare ska arbeta med. För att lyckas med arbetet krävs kunskap, metoder och långsiktighet. Skolinspektionen (2020) har granskat hur jämställdhetsarbetet ser ut på skolorna och resultatet tyder på att systematik saknas. Modersmålslärare ingår inte i denna granskning och det finns begränsad forskning kring jämställdhetsarbetet inom modersmålsundervisningen. Det är därför av stor vikt att undersöka hur modersmålslärare reflekterar kring jämställdhetsaspekter i modersmålsundervisningen, vilket föreliggande studie haft för syfte. Aspekterna i centrum för studien är talutrymme, könsstereotyper, genusbaserade förväntningar samt värdekonflikter. Ytterligare ett syfte har varit att belysa framgångsrika metoder för ett systematiskt arbete med jämställdhet i undervisningen. Studiens frågeställningar lyder: ● Hur reflekterar modersmålslärare om inkluderingen av jämställdhetsaspekter i sin undervisningspraktik? ● Vilka arbetssätt urskiljs som framgångsrika i lärarnas reflektioner? Studiens teoretiska perspektiv avser delar av Wedins (2018) modell för jämställdhetsarbete iskola och förskola samt Schöns (1983) begrepp om reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Forskningsmetoden är fokusgruppssamtal. Materialet består av en ljudinspelning från samtalet, vilken analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar på en mängd olika reflektioner och metoder. De flesta modersmålslärare betonar vikten att inkludera samtliga jämställdhetsaspekter i sin undervisning. Slutsatsen dras att dessa kan inkluderas i modersmålsundervisningen på ett systematiskt och långsiktigt sätt genom planeringen av aktiviteter, material och innehåll där jämställdhetsaspekterna på olika sätt beaktas.

Ur ett historiskt perspektiv har matematikämnet setts som ”rent” och fritt från etik, vilket innebär att ämnets innehåll och kontext överväger inga etiska aspekter. Men eftersom matematik är en mänsklig produkt, har matematiker börjat överväga etiska aspekter i deras matematikundervisning. Hur addition, subtraktion, likhetstecknets innebörd eller problemlösning kan leda till etiska frågor som påverkar matematikens tillämpning i samhället Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma mellanstadielärare betraktar etik i sin matematikundervisning. Matematiklärares etiska reflektioner om sin undervisning och hur etik kan kännetecknas i matematikundervisning är studiens fokus. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk använder sig studien av en semistrukturerad intervjumetod för att belysa svenska mellanstadielärares uppfattning av fenomenet etik i matematikundervisning.  Utifrån en övergripande blick av studiens resultat ser inte svenska matematiklärare på mellanstadiet någon direkt koppling mellan matematikundervisningen och etik. I svensk matematikundervisning kännetecknas inte etik i matematikundervisning av etiska värden utan snarare av etiska överväganden. Mellanstadielärare ser etik som en pedagogisk handling för att kunna skapa ett gott klassrumsklimat i sin matematikundervisning.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang.  Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar.  Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.

Problemlösning är en av de mest fundamentala delarna inom matematiken då de andra förmågorna adderas på ett naturligt sätt när eleverna ska lösa matematiska problem. Detta är en kvalitativ studie utifrån fenomenologisk teori vars syfte är att fördjupa kunskapen om vilka undervisningsstrategier som de deltagande lärarna uppger att de använder i undervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematikämnet. Vidare är studiens syfte även att undersöka hur lärarna upplever att undervisningsstrategierna bidrar till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik. Tidigare forskning har analyserats med problemlösningsförmåga och undervisningsstrategier inom ämnet matematik som fokus. Datainsamling har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem utbildade grundskolelärare.  Studiens resultat visade att lärarna, i varierade mängd, använder sig av fem strategier i sin matematikundervisning för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Dessa undervisningsstrategier är problembaserat lärande, matematisk modellering, självständigt lärande, kooperativt lärande samt diskutera och reflektera. Vidare visar studien att de medverkande lärarna varierar upplevelsen av hur väl de olika strategierna fungerar. Samtliga lärare upplever att matematisk modellering och det kooperativa lärande är mest central för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik medan endast en lärare lyfter självständigt arbete som en essentiell del i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga i matematik.

Syfte och frågeställningar     Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund i bollsport upplever deras lektionsupplägg. Detta kopplat till det centrala innehållet i idrott och hälsa. Studien undersöker om det finns ett samband med lärarnas bakgrund i bollsport till hur de vidare väljer att undervisa elever i idrott och hälsa samt huruvida lärarna anser att elevernas olika föreningsbakgrunder har en inverkan på deras undervisning. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar formulerats Uppfattar idrottslärare i år 4 – 6 att deras föreningsbakgrund har någon inverkan på valet av lektionsupplägg? Hur ser idrottslärare i år 4 - 6 med föreningsbakgrund i bollsport på undervisning i idrott och hälsa?  Hur ser idrottslärare i år 4-6 på elevernas föreningsbakgrunder och dess inverkan på undervisningen?   Metod   Metoden som användes i denna studie var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av fyra idrottslärare vid olika skolor. Det genomfördes ett handplockat urval av fyra idrottslärare i årskurs 4-6 med föreningsbakgrund inom bollsporter. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteorin samt begreppet habitus.    Resultat och analys Lärare med föreningsbakgrund sen tidigare påverkar sin planering av lektionsupplägg. I studien gjordes en resultatanalys där det framgick att lärare med föreningsbakgrund inom bollsport såg positivt på användning av bollsport. Detta då lärarna själva beskrev det som ett bekvämt moment att lära ut baserat på erfarenheten de hade samt ansåg att det enkelt går att koppla bollspel till olika delar av det centrala innehållet.     Slutsats  Slutsatsen denna studie kommer fram till är att lärarna i studiens erfarenhet av föreningsidrott i bollspel har stor inverkan på hur de undervisar i ämnet idrott och hälsa. Lärarna beskriver bollsport som negativt inom undervisning i idrott och hälsa på grund av att det leder till tävling och exkludering av olika elever. Dock anser samtliga lärare att ett inkluderande bollspel med ett tydligt syfte kopplat till det centrala innehållet som positivt i undervisningen.  Elevinflytandet kan ge mer utrymme för bollspel i undervisningen men elever med deras föreningsbakgrunder har inte en inverkan på innehållet i undervisningen menar lärarna.

Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och redogöra för forskning kring utomhuspedagogik i naturvetenskap. Detta undersöks genom att ta reda på vad forskning inom utomhuspedagogik i naturvetenskap kännetecknar i årskurserna 1-6. Vidare undersöks även om sådan undervisning bidrar positivt till elevernas lärande.  Arbetet inleddes med att formulera relevanta sökord, avgränsningar samt urvalskriterier. Därefter inleddes sökningar i databasen ERIC samt söktjänsterna Google Scholar och Primo. Alla artiklar av intresse kontrollerades i webbsidan Ulrichsweb för att garantera att de var vetenskapliga. Det genomfördes även läsning av abstract och nyckelord följt av att artiklarna lästes i sin helhet. Utöver sökning i databaser/söktjänster genomfördes också manuella sökningar av artiklars referenslistor samt konsultation med bibliotekarie. Sökprocessen ledde fram till nio vetenskapliga artiklar som inkluderades till vår kunskapsöversikt.   Utifrån de nio vetenskapliga artiklarna fastställdes det att utomhusundervisning i naturvetenskap i årskurserna 1-6 bidrar positivt till elevernas lärande. Ytterligare resultat visar även att elevers engagemang samt intresse för naturvetenskap kan öka till följd av ovanstående arbetssätt. Det framkom dock negativa aspekter utifrån lärares åsikter, såsom att arbetssättet kan vara svårt att praktiskt genomföra på grund av brist på tid och resurser. Det framkom även att lärare är oroliga för att lärandemålen i naturvetenskap riskeras att inte uppnås till följd av utomhusundervisning.   I sökprocessen upptäcktes det att forskning kring våra urvalskriterier var begränsad kring dels Sverige, Europa men också hela världen, vilket därmed blir ett förslag på vidare forskning. Vidare upptäcktes det att få studier undersöker lärares attityder till utomhusundervisning i naturvetenskap, vilket också är ett område som behöver forskas mer kring. Slutligen bör det även genomföras fler undersökningar som testar av elevers kunskaper på lång sikt av ovanstående arbetssätt eftersom majoriteten av studierna i vår kunskapsöversikt testar av deras kunskaper på kort sikt. / The purpose of the literature review is to analyze, compile, and account for research on outdoor education in science. This is investigated by finding out what research on outdoor pedagogy in science characterizes in grades 1-6, and how such education affects students' learning.  To find relevant scientific articles for our literature review, selection criteria and search terms suitable for the research arena were designed. Subsequent searches were conducted in the ERIC database, manual searches, and consultation with a librarian. This led to nine scientific articles that matched all our selection criteria and were thus included in our literature review.  The result that emerged was that the majority of the research is presented positively regarding outdoor education in science in grades 1-6. Furthermore, it was also established that such education increases students' learning in science.

Under vår praktiktid (VFU) har vi utvecklat ett särskilt intresse för utomhuspedagogik inom matematik. Detta växande intresse grundar sig i att, i kontrast till traditionell undervisning, skapa ett lustfyllt matematiklärande ute i naturen. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka befintlig forskning inom detta område. Skolverket (2020) påpekar att utomhusundervisning inte bara kan öka elevers intresse för ämnet utan även bidra till deras sociala och emotionella utveckling, vilket är viktigt för en bra lärmiljö.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att systematiskt kartlägga de karakteristiska dragen i den befintliga forskningen kring utomhuspedagogikens inverkan på matematikinlärning hos elever i årskurs f-6 i grundskolan. Vår huvudsakliga forskningsfråga är: Vad kännetecknar forskningen om utomhuspedagogikens påverkan på elevernas lärande i matematik?  För att undersöka detta, har en litteratursökning samt urval av studier inkluderats i metodavsnittet. Detta har gjorts på ett systematiskt sätt genom att tillämpa en urvalsprocess som Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2014) belyser. Detta bidrog till att tio artiklar valdes. De valda artiklarna analyserades utifrån fyra forskningsfrågor:  1.    Vilka syften och frågor behandlar utvalda studier?                                   2.    Vilka metoder och teorier används i utvalde studier?                              3.    Vilka är de viktigaste slutsatserna i de utvalde studier?                          4.    Vilka forskningsluckor finns inom området? Våra resultat visar att utomhuspedagogik ofta är effektivare än traditionell undervisning i klassrummet. Den ger inte bara positiva resultat och förbättrade prestationer, utan kan också öka intresset för matematikämnet. För att få ut mesta möjliga av utomhusundervisning krävs en engagerad lärarroll och noggrann lektionsplanering. Forskning från olika länder visar att utomhuspedagogik ökar elevers engagemang i matematik på ett effektivt sätt.