At the after-school center, at which I’ve been working for about twenty years, I have noticed different kinds of conflicts. There are conflicts during both indoor and outdoor activities. Lately I’ve been thinking about both why these conflicts occur and how the conflicts are solved in a way that’s developing both the pupils and pedagogues. In this study, I’m looking for answers to four questions: What conflicts occur during breaks and at after-school center? What thoughts do the pupils have regarding conflicts they have observed at the after-school centers or breaks? How do the pedagogues perceive the pupils’ thoughts about conflicts? How do the pupils and the pedagogues make use of possibilities created by the conflicts? To get answers about what kind of conflicts that occur (question 1), I made observations at two centers. In total, there were six observations, twenty minutes each. During these observations, I made a protocol of six incidents. The conflicts I have observed are mostly between two pupils and have elements of both verbal and physical activity. With these events as a starting point I made five group interviews in total at the two after-school centers. At every group interview three pupils attended. The purpose was to hear the pupils’ reflections regarding the observed conflicts and how the conflicts can be made useful (questions 2 and 4). In their answers the pupils showed that they had reflected regarding the six types of conflicts at different ways. Some pupils stated that all events are frequently occurring at the after-school center. The reasons can be that a pupil wants to reach his/ her goals, for example get first in line, win the soccer game or get away when he/ she get tagged at playing dabbed. Then you push yourself ahead or tackle others. At playing dabbed the pupils find several reasons why they are not dabbed even though they know they are dabbed. Another goal that the pupils strive to reach is to get their will through. For example, by moaning to get to play alone with your best friend or show yourself strong by hitting others with sticks (even if it means that the one that is beaten gets sad or angry). It also revealed that pupils run or walk away at fights or go to the teacher to get help. The third part of the study is individual interviews with four pedagogues, two at respectively after-school center. The purpose was to hear their point of view about the pupils’ reflections of the observed conflicts and their opinions on how the conflicts can contribute to the development of the pupils (question 3 and 4). The pedagogues say that the pupils have many good ideas about how they can solve conflicts, both alone and with the help of the pedagogues, in a good way. The pedagogues regard the six events as tangible situations that can be useful regarding conflict handling and at creating proactive activities. One conclusion is that the pedagogues view the conflicts as a learning process contributing to the pupils’ development and rarely as a problem. Another conclusion is that the pedagogues try to get the pupils to solve the conflicts by themselves, but to be nearby if the conflicts cannot be solved. The pupils mean that during a conflict you can together decide upon a solution. Maybe a compromise is possible for solving the conflict so that the work or play can be continued. Frequently occurring proposals from the pupils, at the interviews, are to offer different kinds of activities either to solve the conflict or to learn from the conflict. Examples are to show empathy, suggest cooperation, support the one that is hurt, pull away in order to not enhance the conflict and to intervene when the conflicts are violent. These actions the pedagogues can follow up afterwards to proactively obstruct new conflicts. One conclusion is that the presence of a pedagogue is of importance to minimize the conflicts between pupils.

The purpose of this study is to examine how students in third grade use ICT equipment intheir home environment, and if there are any correlations between their usage and the nationalpolicy documents, including the planned revision of those documents planned for 2017. Furthermore will potential differences between individual students ICT usage, and their teachers perception of said use be highlighted. The methods used for this study will be both quantitative and qualitative, where a quantitative survey taken by two classes in third gradefrom different schools is used to poll ICT usage. A qualitative interview with both classesteacher is also performed to highlight their perspective on ICT and their students use of it. The conclusion of the study shows that there are differences between how both students as individuals and classes as micro cultures use ICT, and that the teachers have a superficially correct perception of their individual classes. The study highlights that the ICT activities that the students claim to participate in during their leisure time have practical connections to the national policy documents, but that different activities have different connections. The study also shows that said micro cultures affects how the different classes use ICT as groups and by doing so, also affects the classes competency, within ICT as well as traditional school subjects.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal beskriver sitt uppdrag i förhållande till fritidshemmets kapitel i läroplanen Lgr 11 rev. 2016. Ett läroplansteoretiskt perspektiv ligger till grund för antagandet att en läroplan är en text som föreskriver ett önskat innehåll, men att personalen och yttre faktorer spelar in i vilken innebörd läroplanen ges i praktiken. Fokusgruppsdiskussioner med personal från fyra fritidshem har genomförts. Studiens resultat och analys pekar på att personalen har i uppdrag att tillgodose elevers önskemål och behov, samtidigt som de behöver skapa nya erfarenheter för eleverna och stimulera dem att utöva inflytande i verksamheten. Fritidshemmets kapitel i läroplanen har bidragit med tydlighet och fungerar som ett verktyg när fritidshemspersonalen ska definiera, motivera och argumentera för sin verksamhet. För att uppfylla sitt uppdrag behöver fritidshemspersonalen förutom ekonomiska och organisatoriska förutsättningar även samarbeta och arbeta för utveckling på både grupp- och individnivå.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom forskning få en djupare insikt i vad som motiverar, engagerar, skapar intresse och förståelse hos eleverna gällande de naturorienterande ämnena. Vi har genom befintlig forskning analyserat elevernas övergripande attityd kring de naturorienterande ämnena utifrån olika aspekter så som motivation, engagemang, intresse och förståelse.Vi kommer med hjälp av naturvetenskapliga ämnesdidaktiska studier och vetenskapliga artiklar undersöka vad som påverkar elevernas uppfattning i de naturorienterande ämnena genom en systematisk litteraturstudie. De frågeställningarna vi har arbetat med är: Hur kan lärare förstå elevers intresse och motivation för de naturvetenskapliga ämnena i skolans yngre åldrar utifrån internationell ämnesdidaktisk forskning? Vad motiverar elever till att lära sig naturvetenskap? De övergripande huvudresultat vi kommit fram till pekar på att en konstruktivistisk, problembaserad undervisning påverkar elevernas motivation och uppfattning om de naturvetenskapliga ämnena på ett positivt sätt. Genom denna form av undervisning får eleverna en djupare förståelse kring de naturvetenskapliga ämnena samt att kunna koppla undervisningen till deras verklighet.

Vårt syfte med studien är att beskriva hur specialpedagoger och chefer ser på specialpedagogens uppdrag i verksamheter inom förskola, grund- och gymnasiesärskola samt vilka förväntningar som finns på specialpeagogen från chefen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om specialpedagogens roll. Med hjälp av enkäter och intervjuer ville vi undersöka vilket uppdrag specialpedagoger anser att de har i förskolan, grund- och gymnasiesärskolans verksamheter samt vilka förväntningar cheferna har på specialpedagogen i de olika verksamhterna.  Studiens teoretiska ramverk i vårt arbete bygger på det sociokulturella perspektivet. Vi avser att undersöka hur två olika aktörer ser på specialpedagogens uppdrag och då anser vi detta perspektiv som lämpligt att utgå från.  Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår studie på att det finns en samsyn på specialpedagogens uppdrag, vilket kan tyda på ett bra och nära samarbete mellan chefer och specialpedagoger i undersökande verksamheter. Vi har valt att inte skriva ut vilka som arbetar i respektive verksamhet och därmed enligt etiska principer skydda våra respondenter.

Studien undersöker vilka framgångsfaktorer specialpedagoger identifierar på organisations-, grupp- och individnivå i arbetet med elever som befinner sig i gränslandet, för att eleverna ska nå sin fulla potential och bibehålla lusten att lära. Studien vilar på en kvalitativ metodansats vilken bygger på semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger. Specialpedagogerna identifierar framgångsfaktorer på samtliga nivåer, där inkludering genomsyrar alla nivåerna. Åldersintegrerade klasser/grupper, individuella stödinsatser, samverkan är andra exempel på framgångsfaktorer som underlättar på organisationsnivå.  På gruppnivå tillkommer ett tillåtande referensram., tolerant och tryggt klimat och på individnivå beskrivs individuella anpassningar, särskilt stöd, dialog och motivation som viktiga framgångsfaktorer. Studiens empiri ställs i förhållande till Gerrbos (2012) identifierade framgångsfaktorer för elever i behov av särskilt stöd, vilken också fungerar som studiens teoretiska

Syftet med denna studie har varit att analysera hur lärare organiserar undervisning och kommunicerar för att skapa matematikintresse hos sina elever. Studien är kvalitativ, där utgångspunkten har varit en observationsstudie som har kompletterats med elevintervjuer och enkätundersökningar med klasslärare. Resultat som framkommit är att lärarens val av organisering och interaktion med eleverna har stor inverkan på både deras matematikintresse och prestationer inom ämnet. Bland annat framkom belägg gällande vikten av att anpassa både interaktion och organisation av undervisning till förmån för eleverna, för att därigenom säkerställa att matematikintresset kan vidareutvecklas. Utifrån studien har flera slutsatser framkommit. De observerade lärarna anpassar sin kommunikation från elev till elev. Med hjälp av datainsamlingen, där eleverna delades in i låg- respektive högpresterande, visade sig inga belägg för att interaktionen skulle påverkas av den gruppering som skedde. Den största skillnaden som framkom under studien var att lärarna, stundtals, riktade mer fokus på de lågpresterande eleverna. Det visade sig dock enbart ha en liten betydelse för eleverna, eftersom även de lågpresterande sade sig ha ett stort intresse för matematikämnet. / <p>matematik</p>

Abstract: Syftet med denna studie har varit att analysera hur lärare organiserar undervisning och kommunicerar för att skapa matematikintresse hos sina elever. Studien är kvalitativ, där utgångspunkten har varit en observationsstudie som har kompletterats med elevintervjuer och enkätundersökningar med klasslärare. Resultat som framkommit är att lärarens val av organisering och interaktion med eleverna har stor inverkan på både deras matematikintresse och prestationer inom ämnet. Bland annat framkom belägg gällande vikten av att anpassa både interaktion och organisation av undervisning till förmån för eleverna, för att därigenom säkerställa att matematikintresset kan vidareutvecklas. Utifrån studien har flera slutsatser framkommit. De observerade lärarna anpassar sin kommunikation från elev till elev. Med hjälp av datainsamlingen, där eleverna delades in i låg- respektive högpresterande, visade sig inga belägg för att interaktionen skulle påverkas av den gruppering som skedde. Den största skillnaden som framkom under studien var att lärarna, stundtals, riktade mer fokus på de lågpresterande eleverna. Det visade sig dock enbart ha en liten betydelse för eleverna, eftersom även de lågpresterande sade sig ha ett stort intresse för matematikämnet. / <p>matematik</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka resurser för kommunikation som elever använder under arbetet med matematiska problem. Denna studie baseras på en tidigare genomförd litteraturstudie i vilken forskning gällande undervisning genom matematisk problemlösning undersöktes. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Selander och Kress (2010) framställning av resurser vilka också utgör utgångspunkten i den senare analysen av de genomförda elevintervjuerna. Tio elevintervjuer utgör basen i den här studien där elever i förskoleklass samt årskurs två har intervjuats samtidigt som de utfört matematisk problemlösning. Resultatet visar att elever använder framförallt gester och ljud även om alla, i bakgrunden beskrivna kategorier av resurser för kommunikation, återfinns i resultatet. Bilder och skrivtecken är de resurser för kommunikation som används minst frekvent av eleverna i studien. Studien har utgått från följande resurser för kommunikation, vilka återfinns som en röd tråd i denna studie: skrivtecken, bilder, ljud samt gester. Ursprunget till begreppet kommer från den engelska beskrivningen av modes. / <p>Matematik</p>

Den svenska skolans styrdokument ålägger skolan och lärare att anpassa undervisningen till varje elevs enskild. Varje skola löser frågan på egen hand, där nivågruppering är en av många lösningar. Denna studie undersöker hur vanligt förekommande det är att grundlärare väljer att nivågruppera sina elever inom matematikundervisningen. Studien undersöker också vilka förtjänster för med sig, enligt lärarna själva. En surveyundersökning med tillhörande webbenkät har genomförts i en kommun i norra Stockholm, där matematikundervisande lärare från grundskolans samtliga årskurser inkluderades. Syftet med studien var inte att generalisera resultatet på en större population, då studien är av småskalig karaktär. Syftet var att belysa i vilken omfattning skolor och lärare i en kommun använder metoden samt vilka förtjänster lärarna upplever med metoden. Resultatet visar att flera av de lärare som använder nivågruppering inom matematikundervisningen också gör det frekvent. Många av lärarna anser att nivågrupperingen underlättar både planeringen och anpassningen av undervisningen. Utifrån analyserade data kan konstateras att den nivågruppering som förekommer i denna studie brottas med samma problem som internationell forskning lyfter fram. Det handlar om negativa påverkansfaktorer på elevernas lärande, orsakade av en kombination av organisatoriska och didaktiska frågor. / <p>Matematik</p>