• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ökar lust och resultat vid intressebaserad matematik? : - En studie vid ett gymnasialt yrkesprogram

Nilsson, Seth January 2014 (has links)
No description available.
2

Resonerande Undervisningsmetodik : En studie om hur resonerande problemlösning kan användas i en gymnasieklass

Ivarsson, Ola January 2014 (has links)
Detta examensarbete behandlar hur man genom att använda en resonerande problemlösningsmetodik kan påverka elevers lärande och intresse. Den innefattar också en studie om hur elever resonerar då man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om bråktal. Detta undersöks genom att jag har sammanställt en lektionsserie där elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mäta huruvida frågeställningen kan besvaras har jag använt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkäter och intervjuer med både elever och lärare. En tendens jag sett i materialet är att klassrumsatmosfären påverkar elevers inställning till den resonerande metodiken både utifrån ett lärande- och intresseperspektiv. Dessa tendenser har jag knutit till Cobbs teorier om hur de sociomatematiska normerna har en viktig inverkan på elevers lärande.
3

Motivera för att lära matematik : Trianguleringsstudie i f-3

Karlsson, Jenny January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att analysera hur lärare organiserar undervisning och kommunicerar för att skapa matematikintresse hos sina elever. Studien är kvalitativ, där utgångspunkten har varit en observationsstudie som har kompletterats med elevintervjuer och enkätundersökningar med klasslärare. Resultat som framkommit är att lärarens val av organisering och interaktion med eleverna har stor inverkan på både deras matematikintresse och prestationer inom ämnet. Bland annat framkom belägg gällande vikten av att anpassa både interaktion och organisation av undervisning till förmån för eleverna, för att därigenom säkerställa att matematikintresset kan vidareutvecklas. Utifrån studien har flera slutsatser framkommit. De observerade lärarna anpassar sin kommunikation från elev till elev. Med hjälp av datainsamlingen, där eleverna delades in i låg- respektive högpresterande, visade sig inga belägg för att interaktionen skulle påverkas av den gruppering som skedde. Den största skillnaden som framkom under studien var att lärarna, stundtals, riktade mer fokus på de lågpresterande eleverna. Det visade sig dock enbart ha en liten betydelse för eleverna, eftersom även de lågpresterande sade sig ha ett stort intresse för matematikämnet. / <p>matematik</p>
4

Motivera för att lära matematik : Trianguleringsstudie i f-3

Karlsson, Jenny January 2017 (has links)
Abstract: Syftet med denna studie har varit att analysera hur lärare organiserar undervisning och kommunicerar för att skapa matematikintresse hos sina elever. Studien är kvalitativ, där utgångspunkten har varit en observationsstudie som har kompletterats med elevintervjuer och enkätundersökningar med klasslärare. Resultat som framkommit är att lärarens val av organisering och interaktion med eleverna har stor inverkan på både deras matematikintresse och prestationer inom ämnet. Bland annat framkom belägg gällande vikten av att anpassa både interaktion och organisation av undervisning till förmån för eleverna, för att därigenom säkerställa att matematikintresset kan vidareutvecklas. Utifrån studien har flera slutsatser framkommit. De observerade lärarna anpassar sin kommunikation från elev till elev. Med hjälp av datainsamlingen, där eleverna delades in i låg- respektive högpresterande, visade sig inga belägg för att interaktionen skulle påverkas av den gruppering som skedde. Den största skillnaden som framkom under studien var att lärarna, stundtals, riktade mer fokus på de lågpresterande eleverna. Det visade sig dock enbart ha en liten betydelse för eleverna, eftersom även de lågpresterande sade sig ha ett stort intresse för matematikämnet. / <p>matematik</p>
5

Matematikvägen : Ett grepp att möta matematikintresserade elever inför och på gymnasiet?

Sahlberg, Jonas January 2010 (has links)
Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om Matematikvägen, utifrån frågeställningen ”Vilka upplevelser har eleverna av Matematikvägen?”. Metoden för undersökningen har varit intervju. Matematikvägen är ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och på gymnasiet. Detta görs genom att eleverna får möjlighet att läsa ungefär halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen på grundskolan. Eleverna ligger på så sätt en termin före de som läser matematiken på normal fart vilket innebär att de det sista året på gymnasiet kan välja att läsa linjär algebra på högskolan. Undersökningen visar på att det finns svårigheter med att ha en matematiksatsning som å ena sidan vänder sig till elever med ett stort matematikintresse och å andra sidan erbjuder eleverna att läsa fler kurser i slutet av gymnasiet. En fördel med Matematikvägen är att den kan fungera som en bro mellan matematiken i grundskolan och gymnasiet och vidare upp på högskolan. Men för de elever som eventuellt har valt att läsa på Matematikvägen utifrån ett stort matematikintresse har inte Matematikvägen något speciellt att erbjuda.
6

Matematikvägen : Ett grepp att möta matematikintresserade elever inför och på gymnasiet?

Sahlberg, Jonas January 2010 (has links)
<p>Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om Matematikvägen, utifrån frågeställningen ”Vilka upplevelser har eleverna av Matematikvägen?”. Metoden för undersökningen har varit intervju.</p><p>Matematikvägen är ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och på gymnasiet. Detta görs genom att eleverna får möjlighet att läsa ungefär halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen på grundskolan. Eleverna ligger på så sätt en termin före de som läser matematiken på normal fart vilket innebär att de det sista året på gymnasiet kan välja att läsa linjär algebra på högskolan. Undersökningen visar på att det finns svårigheter med att ha en matematiksatsning som å ena sidan vänder sig till elever med ett stort matematikintresse och å andra sidan erbjuder eleverna att läsa fler kurser i slutet av gymnasiet. En fördel med Matematikvägen är att den kan fungera som en bro mellan matematiken i grundskolan och gymnasiet och vidare upp på högskolan. Men för de elever som eventuellt har valt att läsa på Matematikvägen utifrån ett stort matematikintresse har inte Matematikvägen något speciellt att erbjuda.</p>
7

Motiverad för matematik? : En litteraturstudie om yttre och inre faktorers påverkan på gymnasieelevers motivation i skolmatematik / Motivated for Mathematics? : A Literature Study about External and Internatl Factors Influencing High School Students' Motivation for Learning School Mathematics

Österberg, Sofia January 2014 (has links)
När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet. Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet. Utifrån varje faktor framgår det hur det påverkar eleverna och därför också vad man som lärare kan göra för att höja elevernas motivation för att lära sig ämnet matematik.

Page generated in 0.0932 seconds