Examensarbetet omfattar dels en teoretisk del, en litteraturstudie som sammanfattar andras erfarenheter av problem vid procenträkning, dels en egen undersökning. Diagnosen kompletterades med elevintervjuer. Resultatet av diagnosen visade att eleverna hade problem med begreppsförståelse i procenträkning och att de i hög grad endast klarade av enkla uppgifter i diagnosen genom att räkna helt mekaniskt med kända algoritmer.

No description available.

Mitt examensarbete handlar om när och hur tidigalärare introducerar procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lärare kan använda sig av. Jag ger några exempel på hur procentarbete kan gå till i år 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur procent introduceras för elever med förkunskaper inom bråk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast år 5. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och intervjuat fem lärare, som arbetar med elever i år 5-6. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer, där lärarna fick mycket utrymme att berätta om sina erfarenheter. Lärarna arbetar på tre olika skolor, men i samma kommun. Min undersökning visar att en introduktion i procent sker i år 5-7 och att det är nivån på klassen och läromedlen som styr när introduktionen sker. Samtliga lärare varierade sin undervisning med dataprogram, material och lärobok.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel för elever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutad kurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes en textanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun. Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionell undervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gång genomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent. Arbetet avslutades sedan med fyra intervjuer för att se om eleverna fått en ökad begreppsförståelse i procent eller om kunskaperna består av rena procedurkunskaper. I vår textanalys har vi kommit fram till att läromedlen betonar sambandet mellan bråk och procent och det vanligaste sättet att introducera begreppet procent är att utgå ifrån ”hundrarutan”, ett rutnät med hundra rutor där varje ruta är en hundradel. Vi har i vårt resultat kommit fram till att även om grupperna som helhet inte uppvisar en önskad begreppsförståelse för procent så utesluter inte detta att enskilda elever påvisar att de fått en sådan ökad förståelse.

<p>Mitt examensarbete handlar om när och hur tidigalärare introducerar procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lärare kan använda sig av. Jag ger några exempel på hur procentarbete kan gå till i år 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur procent introduceras för elever med förkunskaper inom bråk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast år 5. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och intervjuat fem lärare, som arbetar med elever i år 5-6. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer, där lärarna fick mycket utrymme att berätta om sina erfarenheter. Lärarna arbetar på tre olika skolor, men i samma kommun. Min undersökning visar att en introduktion i procent sker i år 5-7 och att det är nivån på klassen och läromedlen som styr när introduktionen sker. Samtliga lärare varierade sin undervisning med dataprogram, material och lärobok.</p>

<p>Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel för</p><p>elever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutad</p><p>kurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes en</p><p>textanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.</p><p>Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionell</p><p>undervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gång</p><p>genomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent. Arbetet avslutades</p><p>sedan med fyra intervjuer för att se om eleverna fått en ökad begreppsförståelse i procent eller om</p><p>kunskaperna består av rena procedurkunskaper. I vår textanalys har vi kommit fram till att läromedlen</p><p>betonar sambandet mellan bråk och procent och det vanligaste sättet att introducera begreppet procent är</p><p>att utgå ifrån ”hundrarutan”, ett rutnät med hundra rutor där varje ruta är en hundradel. Vi har i vårt</p><p>resultat kommit fram till att även om grupperna som helhet inte uppvisar en önskad begreppsförståelse</p><p>för procent så utesluter inte detta att enskilda elever påvisar att de fått en sådan ökad förståelse.</p>

Syftet med denna studie är att analysera fyra olika lärarhandledningar i matematik för årskurs 6 för att få mer kunskap kring stödet som erbjuds inom kapitlet procent. De lärarhandledningar som analyserats är Favorit matematik, Koll på matematik, Matte Eldorado och Matte Direkt Borgen. Lärarhandledningarna har i denna studie analyserats utifrån ett reviderat ramverk, vilket innehåller fyra kategorier. Vid analyserna användes ett kodningsschema och en kodningsmanual. Dessa två användes för att kunna registrera innehållet i lärarhandledningen till rätt kategori i ramverket. Kategorierna var: aktiviteter, formativ bedömning och utvärdering, genomförande och individualisering samt konkret material. I studien har även skillnader mellan de fyra lärarhandledningarna analyserats. Resultatet visade att den finska lärarhandledningen, Favorit matematik, erbjuder mycket stöd medan stödet i de svenska lärarhandledningarna varierar.

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik på gymnasiets första år var bättre på att lösa procentuppgifter än elever i årskurs sex på grundskolans senare år. Vidare ville vi undersöka om elever i årskurs sex klarade att räkna procentuppgifter som finns i läromedlen för skolår nio samt om det är någon skillnad i svårighetsgraden på procentuppgifterna i läroböckerna? För detta användes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematikläromedel för årskurs sex och årskurs nio på grundskolans senare år. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vår diagnos med en varierande svårighetsgrad på problemen. Vid vår analys av valda läromedel såg vi att svårighetsgraden på uppgifterna inte har förändrats markant. Vi ser dock ett avsevärt bättre resultat på elevernas förmåga att lösa uppgifter högre upp i årskurserna. Analysen baserades på Malmö högskola tre perspektivområden, genus, miljö och etnicitet. Viktiga slutsatser är att för att eleven ska nå framgång krävs det att pedagogen strävar efter att uppgifterna blir så verklighetstrogna och knutna till elevens vardag så långt som det är möjligt. Läraren måste sätta sig in i elevens sätt att tänka och förstå dennes bakgrund till svårigheten enligt vår teorianalys.

Mot bakgrund av att svensk matematikundervisning visat sig vara strakt styrd av läromedel, vilket i sin tur visat sig påverka hur och om eleverna får möjlighet att utveckla matematiska förmågor. På grund av detta finns ett behov att bidra med kunskap om vilka förutsättningar läromedel ger att utveckla matematiska förmågor i förhållande till Lgr 2011. Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur två läromedel tillverkade efter 2011, som sägs vara anpassade efter rådande läroplanen behandlar området procent. Studien genomfördes med läromedelsanalys som metod, där kriterierna för de utvalda läromedlen var att de skulle vara producerade efter 2011 och behandla området procent. Studiens resultat visar att uppgifterna i de analyserade läromedlen främst ger förutsättningar att utveckla de matematiska förmågorna resonemangsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan och den minst komplexa delen av problemlösningsförmågan samtidigt som kommunikationsförmågan ges mindre förutsättningar att utvecklas i förhållande till de andra förmågorna. Resultatet visar även att möjligheten till begreppsinlärning inom området procent är förenlig med det centrala innehållet i den nuvarande läroplanen för området procent i de analyserade uppgifterna.