Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring lokalhistorisk undervisning, hur närområdet kan utnyttjas i sådan undervisning och vad den kan tänkas ge eleverna. Då det finns lite forskning kring lokalhistoria i grundskolans tidiga del är det just dessa årskurser som varit av intresse i studien. Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare om deras tankar och erfarenheter kring lokalhistorisk undervisning. I resultatet från intervjuerna framkommer att lärare lägger upp sin undervisning på olika sätt, beroende på de förutsättningar de har för stunden och den elevgrupp de har. Bristen på läromedel med lokalhistorisk anknytning innebär att lärare får kompensera för detta genom egenproducerat material eller genom att utgå från mer allmänna läromedel. I studien framkommer att lärare främst ser fördelar med lokalhistorisk undervisning, som att närområdet erbjuder möjlighet att besöka platser, att kunna berätta på rätt plats anses viktigt. Att elever har förkunskaper i ämnet är en annan fördel som tas upp. De nackdelar som framkommer är främst att planering av lokalhistorisk undervisning är tidskrävande och mer praktiska problem kopplade till studiebesök. Lokalhistoria genom dess direkta koppling till elevernas närhet anses påverka elevernas motivation och intresse positivt.

Syftet med den här kvalitativa studien var att se hur undervisningen i ämnet svenska i årskurs 1–3 bör organiseras för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet har metoder som används i undervisningen för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och eventuella faktorer som lärare behöver ta hänsyn till lyfts. Vid materialinsamlingen användes halvstrukturerade intervjuer där sex verksamma lärare med erfarenheter av andraspråkselevers läs- och skrivundervisning inkluderades. För att analysera det material som framkom utifrån intervjuerna användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studien har visat att olika metoder, så som användning av bildstöd, gester, digitala verktyg och anpassningar av material, har använts av lärarna för att stödja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling i svenska. Metoder som syftar till att ge andraspråkselever stöd på modersmålet har skett främst i form av inläsningsmaterial, dock har det använts begränsat av lärarna. I studien har det även framgått att lärarna har olika uppfattningar om andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Hälften av lärarna ansåg att andraspråkselevers läs- och skrivutveckling inte skiljer sig från förstaspråkseleverna, medan övriga lärare ansåg att det fanns tydliga skillnader. Trots de skillnader som framhölls av lärarna har den här studien visat att lärarna undervisade alla andraspråkselever utifrån den svenska kursplanen. / <p>svenska</p>

No description available.

Abstract My scientific essay is built from two dilemmas which I have encountered in my role as a leisure time teacher. I have treated these two dilemmas with help from my mentor, classmates and the literature and tried to find new answers and approaches to them. My first dilemma comes from my role as a team leader, the power that I have over my colleges and the conflicts that can arise from my choices in my staff team. My second dilemma is about how one of my colleges handled a situation with a student when that students did not want to go to the music lesson. The dilemma between the pedagogue and the student originated from the pedagogue´s will to adapt the students time in school to the rest of the class even though the student doesn’t have the abilities for it.       My scientific essay begins with me trying to deal with the dilemmas that I have faced and if whether could have done anything different to achieve a more satisfactory result. Furthermore, I try to understand the conflicts that have emerged in my essay with help from different theoretical perspectives. Firstly, I look at how separation of powers in my dilemmas can be seen from a symmetrical relation between two equal persons. Secondly, with the premise from a concept of participation, I try to discern how positions of power can be expressed in a class of students. Thirdly, with the help of Michel Foucault´s concept of ratified normalization I will try to highlight how a school’s structure still strives to shape the students to fit the template designed by schools rather than allow the students to be themselves and trying to adapt the school around the students. Lastly, I try to focus my dilemmas on utilitarian and discursive ethics. Based on these two types of ethics I develop new approaches that in many ways have changed my thoughts and speculations regarding how an accurate procedure should have been carried out with respect to my dilemmas.

Denna studie syftar till att undersöka vad tidigare forskning säger om elevers lärande i naturvetenskap genom utomhuspedagogik, med ett särskilt fokus på elever från förskola till årskurs 6. Studiens frågeställningar behandlar lärares intentioner med utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen, hur utomhuspedagogik kan stödja elevers lärande samt vilka utmaningar arbetssättet kan medföra. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie då frågeställningarna avses besvaras med hjälp av tidigare forskning inom valt område. Samtliga inkluderade studier har genomgått peer-review och framkommit genom sökningar i databaserna avhandlingar.se, NorDiNa och Eric (Ebsco). De utvalda studierna har kritiskt granskats och deras resultat har därefter analyserats, sammanställts och diskuterats. Studiens resultat visar att lärares intentioner med utomhuspedagogik exempelvis handlar om att erbjuda eleverna en alternativ arena för lärande som samspelar med den undervisning som sker inomhus. De avser även erbjuda eleverna förstahandserfarenheter av naturen samt utveckla elevernas intresse för densamma. Resultatet visar även att majoriteten av den forskning denna studie bygger på pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som stödjer elevers lärande inom naturvetenskap. Detta genom att exempelvis sinnen aktiveras och att förstahandserfarenheter av naturen anses stärka minnet och fördjupa kunskaperna. Studien visar även att utmaningar med utomhuspedagogik är lärares bristande kompetens samt praktiska utmaningar såsom lämplig klädsel för eleverna. / <p>NO</p>

Bakgrund Utevistelsen är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Barn kan få nya erfarenheter och kunskaper genom att vistas i naturen. Förskollärare kan ha olika förhållningssätt till utevistelsen vilket kan påverka det utomhuspedagogiska arbetet. Studien genomfördes för att undersöka förskollärares förhållningssätt till utevistelsen. Syfte Vårt övergripande syfte med denna studie är att undersöka didaktiska aspekter av utevistelsen i förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervju har används som redskap. Urvalet har genomförts genom bekvämlighetsurval. Respondenterna består av åtta förskollärare och detta valdes då vi ville att alla skulle ha liknande utbildning. Av de fyra förskolorna hade två en tydlig inriktning mot utomhuspedagogik. Vi valde att intervjua två förskollärare på samma avdelning eftersom de kan ha två olika uppfattningar av förskolan. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärares förhållningsätt är betydelsefullt för barns utevistelse. För att utevistelse ska bli lärorikt för barnen är det viktigt att förskollärarna är engagerade och tar vara på barns intressen. Utevistelse bidrar till lärorika miljöer och ökade kunskaper. När barn vistas ute förbättras deras hälsa, koordination, rörelseförmåga, koncentrationsförmåga och fantasi. Ljudnivån blir behagligare utomhus. Vistelsen i naturen bidrar till ökad miljömedvetenhet hos barn.

BakgrundGrundskolan är en miljö som är under ständig förändring och utveckling. När förändringar sker inom styrdokument förändras även verksamheten. Arbetet med digitala verktyg i skolan är ett pågående arbete och en process som påverkas av verksamhet och styrdokument. Lärarnas val av förhållningssätt och arbetsmetoder påverkas i sin tur av verksamhetens miljö och synsätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur och hur frekvent digitala verktyg används av lärare i årskurs 1-3 vad gäller elevers undervisning i svenska samt vilka omständigheter som påverkar användandet.MetodUndersökningen är grundad i den kvantitativa metodansatsen med enkät som undersökningsverktyg. Resultatet har tolkats utifrån den sociokulturella teorin. Det lämnades ut 60 enkäter till verksamma lärare och vi fick tillbaka svar från 52 av dem.Resultat Studiens resultat visar att alla lärare ser positivt på användandet av digitala verktyg. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är att alla lärare har tillgång till någon form av digitala verktyg och att de flesta lärare använder verktygen mer än 1 gång i veckan. Den mesta digitala användningen sker via iPad (lärplattan) där applikationerna Safari, Bookcreator, ABC-klubben och Pages är de mest använda applikationerna inom verktyget. Det minst använda verktyget är Smartboard, den interaktiva skrivtavlan, där 8 respondenter angett att de använder verktyget mer än 1 gång i veckan medan 40 respondenter angett att de aldrig använder den. Digitala verktyg förekommer i mer än bara svenskämnet. Matematik, samhällsorienterade ämnen samt naturorienterade ämnen är de områden där de digitala verktygen har störst användning. Majoriteten av lärarna har även deltagit i fortbildning inom IKT och de flesta anser även att ledningen förespråkar det digitala användandet. Lärarna hävdar att IKT är viktigt då det ger eleverna möjlighet för ytterligare en inlärningsstrategi men att skolan behöver mer resurser.

Nationell och internationell forskning belyser interaktionen och kommunikationen som en viktigt del i undervisningen. Pedagogernas kommunikativa förmåga är en central del i framgången till att uppnå förskolans mål. Syftet med studien är att undersöka kommunikationen mellan pedagoger och barn i styrda aktiviteter på förskolan. Fokus i studien ligger på pedagoger och barns kommunikation i förskolans styrda aktiviteter som knyter an till IRE/IRU- modellerna och den samtalsanalytiska diskursen. Studien belyser tre centrala delar: sociala samspel, autentiska frågor och uppbackningar i samtalet. Resultatet visade att beroende på vilken typ av interaktion pedagoger valde, påverkade det undervisningens kvalité.Undersökningen baseras på en kvalitativ metod och studiens syfte är att belysa vilken kommunikation som uppstår mellan pedagoger och barn i styrda aktiviteter. Valet av metoden föll på etnografi som gav mig utrymme att tolka individers handlingar. För att kunna studera fenomenet valdes observationer som ett lämpligt verktyg och genom dessa har jag kunna se hur kommunikationen utformas i styrda aktiviteter. Valet av metod motiveras genom att observera de styrda aktiviteterna på ett objektivt vis, och på så sätt som utomstående kunna se det som sker i de styrda aktiviteterna mellan pedagoger och barn.

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers uttryckta tankar om ateljéns fysiska utformning och dess eventuella betydelse för barns bildskapande i förskolan. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna anser att den fysiska miljön har betydelse för barns bildskapande. Pedagogerna berättar att de försöker anpassa ateljén så mycket som möjligt utifrån barnens behov. Pedagogerna uttrycker också att det är viktigt att barnen erbjuds ett brett urval av tillgängliga material. Tidigare forskning visar att bildskapandet i förskolan handlar ofta om fria och kollektiva aktiviteter som ska vara frivilliga. Dock blir dessa bildaktiviteter mer kontrollerade när det är planerade och lärarstyrda aktiviteter. Slutsatsen är att pedagoger menar att hur de väljer att organisera miljön och bildaktiviteter har betydelse för barns bildskapande på förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare på svenska skolor undervisar lokalhistoria i historieundervisningen för årskurs ett till tre. Inom ramen för detta syfte undersöktes om lokalhistoria inkluderas i historieundervisningen, vilka årskurser undervisningen sker i, hur ofta detta undervisas och vilka för- och nackdelar lärare kan se med denna undervisning. En nätbaserad enkät skickades ut till 525 rektorer som fick i uppdrag att skicka enkäten vidare till sina anställda. Det ledde till att 262 svar samlades in genom enkäten. Resultatet visar att majoriteten av alla lärare i årskurs ett till tre undervisar lokalhistoria och att det blir vanligare ju äldre eleverna blir. I undersökningen utgick jag från att det finns tre olika former av närområdesstudier inom lokalhistoria. Dessa är tillfällen där eleverna får ta del av lokalhistoriska fakta genom dokument och berättelser, besök vid historiska miljöer och till sist tillfällen där eleverna får prova äldre sysslor och redskap. Den första formen var den mest vanliga och den sista formen var relativt sällsynt gentemot de andra formerna. Lärarna lyfter fram många fördelar med den lokalhistoriska undervisningen. De främsta fördelarna var att det utgår från det som ligger nära eleverna och på så sätt konkretiseras stoffet. De nackdelar som lyfts fram är att många lärare anser att det är svårt att hitta lokalhistoriskt material, att det kostar för mycket och att det är tidskrävande.