Syftet med den här studien var att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som tekniklärare i årskurs 4 – 7 beskriver när de ska undervisa om programmering. Denna studie fokuserade på undervisning som bidrar till elevers förståelse för användningsområdena inom programmering och betydelsen i vårt teknikintensiva samhälle samt elevernas förståelse för att vissa föremål i vår vardag och vårt samhälle är programmerade för att fungera. Den här studien genomfördes med aktionsforskning där fokusgruppdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Aktionsforskningen genomfördes i två cykler där planering, genomförande, utvärdering och ny planering med vissa förändringar utfördes. Resultatet i denna studie visade sig i olika teman som visade sig i möjligheter och utmaningar. Studien visar att utmaningar för lärarna inbegriper progression i undervisningen av planering, lärarnas intresse och kompetens samt tillgången på digitala verktyg. Andra utmaningar var att tydliggöra syftet med undervisningen för eleverna. Slutsatsen i denna studie var att lärare behöver mer stöd när det kommer till progressionen i undervisningen om programmering, då det skrivs fram så lite och otydligt centralt innehåll. Tidigare forskning visade inte på kunskapsluckan när det gäller progressionen i de olika årskurserna, hur lärare ska genomföra sin bedömning och hur lärare som saknar eget intresse eller kunskaper ska sätta betyg på elever i de olika årskurserna. Det här ger inte en likvärdig skola, då alla elever riskerar att få olika kunskaper med sig beroende på omderas lärare är intresserad eller inte samt om läraren är kompetent eller inte. Studien var kopplad till det teoretiska perspektivet pragmatismen, vilka anser att man ska undervisa barn och inte ämne och att det är viktigt att integrera teori och praktik. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Måltiden har alltid funnits och sett olika ut och i förskolan är måltiden en återkommande aktivitet. Många barn äter flera mål om dagen på förskolan, måltiden kan vara en plats för omsorg, lärande och social interaktion. Syftet med vår studie är att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte måltiden används av pedagoger i förskolan. För att möjliggöra detta har vi använt en etnografisk metod där vi har observerat och samtalat med pedagoger samt studerat miljön på en förskoleavdelning i Västra Götalands kommun. I vår analys har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och använt specifika analysbegrepp, vilka är scaffolding, artefakter, mediering och appropriering. Resultatet i studien visar att måltiden innehåller många olika arenor. Vi har sett att måltiden är rutiniserad och innehåller regler och rutiner som pedagogerna har bestämt vilka barnen behöver anpassa sig efter. Måltiden kan även ses som en arena ur ett pedagogiskt perspektiv där både lärande om olika ämnen ingår så som matematik och hållbar utveckling, men också lärande om och med sinnena och smakupplevelser.

Sammanfattning Individualiserad undervisning kan smidigast benämnas som att läraren anpassar undervisningen i klassrummet. Relationen mellan begreppen anpassad undervisning och individualisering är oundvikligt i dess sammanhang. Anpassningar inom skolverksamheter har i läroplanen varit aktuellt sedan lgr 62 fram till lgr 22. Det är en rättighet för eleverna att utbildningen ska vara tillgänglig för alla genom insättande av anpassningar i undervisningen utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Syfte Denna kunskapsöversikt är ämnad för att söka, kartlägga och analysera forskning som belyser anpassad undervisning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar inom ämnet svenska i grundskolans F-3. Forskningen som ligger till grund för vår analys syftar på att besvara tre stycken frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om anpassad undervisning inom ämnet svenska? Vilka strategier anser forskning finns om anpassad undervisning? Vilka kompetenser anser forskning att lärare bör ha kring anpassad undervisning inom ämnet svenska? Metod Insamlingen av urvalet genomfördes genom en systematisk litteratursökning inom tre databaser: Primo, Eric och DiVA. De som inkluderades av urvalen och som ligger till grund för vår kunskapsöversikt är tio vetenskapligt granskade artiklar och två doktorsavhandlingar. Resultat Med utgångspunkt i vår kartläggning av våra inkluderade studier blir det uppenbart att det är betydelsefullt att lärarens strategier och kompetens blir avgörande för elevernas kunskapsutveckling när det gäller anpassningen för elevernas individuella behov och förutsättningar. I enlighet med det kan denna kunskapsöversikt bidra med lärdom som handlar om betydelsen av anpassad undervisning utifrån individuella behov och förutsättningar men även ge förslag på vidare forskning inom forskningsfältet där svagheter identifieras.

Inledning   Utifrån den kunskapsöversikt som gjordes av, Azad, Rozhgar &amp; El Machharawi, Khalil. Föräldrars Involvering I Barnens Matematikläxor (2018), valde jag att göra en studie om ett av Skolverket dokument som handlar om läxor i praktiken.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka hur Skolverket beskriver läxor och om hur föräldrars involvering i barnens studier belyses, allmänt och i ämnet matematik. Syftet kommer besvaras genom följande frågeställningar:   ●    Vilka synsätt framträder i skolverkets beskrivning av föräldrarnas involvering i barnens läxor/studier och i ämnet matematik? ●    Vilka konsekvenser för matematikämnet kan detta medföra? ●    Vilken roll spelar Skolverket i formandet av synen på läxor i matematikämnet? Metod  I denna studie valdes kvalitativ innehållsanalys för att det passar studiens syfte, då det handlar om att analysera och tolka innehållet i ett skolverkets dokument ” läxor i praktiken”. Bergström och Boréus (2005, s.43–44) beskriver att kvalitativ innehållsanalys syftar till att tolka innehållet mer än att räkna eller mäta med andra ord kvantifiera innehållet.  Den metod som används för denna analys är en ideologikritisk analys, vilket Hellspong (2001, s.132–139) beskriver att syftet med denna typ av analys är att undersöka en texts ideologiska och sociala funktion. På vilket sätt bidrar texten till att bevara och förändra sociala strukturer samt maktförhållanden och de ideologiska ståndpunkter som ifrågasätter eller rättfärdigar dem. Denna typ av analys lägger stort fokus på att begripliggöra den dolda delen i texten. Resultat  Utifrån resultaten går det att läsa av att detta stödmaterial knappt har någon fokus på föräldrarnas roll i barnens läxor och att Skolverkets synsätt är att det största ansvaret av läxorna ska ligga på verksamheten. Skolverket beskriver bland annat att syftet med läxor är att ge föräldrarna insyn i barnens skolarbete och att föräldrarna ska ges reellt inflytande över skolans sätt att arbeta med läxor eftersom läxor även påverkar dem. Men hur och på vilket sätt detta ska ske framgår inte tydligt i texten.

No description available.

I denna empiriska studie undersöks hur språket i textuppgifter påverkar andraspråkselever i matematik. Syftet är att undersöka om, och i så fall hur, språket i textuppgifter påverkar andraspråkselevers matematiska prestationer i årskurs 1–3 ur ett elevperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns flera aspekter där språket kan ha en påverkan i textuppgifter i matematik. Den valda teorin i studien är en fyrfältsmodell som konstruerats med utgångspunkt i Jim Cummins forskning. För att undersöka detta vidare har en datainsamling genomförts i form av textuppgifter som utformats enligt den valda teorin. Vidare genomfördes klassrumsobservationer och elevintervjuer i årskurs ett. Efter att ha analyserat datainsamlingen kunde det konstateras att textuppgifters konstruktion och kontextuell hjälp är av vikt för att andraspråkselever ska förstå textuppgifter i matematik.

En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa. Läsundervisningen har en central roll i skolan och i takt med att samhället förändras så sker även en förändring i läsundervisningen i den samtida skolan.  Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på läsundervisningenpraktiken och de förändringar som skett de senaste tio åren. Undersökningen utgår ifrån och ska ge svar på två frågeställningar: Hur ser en samtida läsundervisningspraktik ut? Hur har läsundervisningpraktiken förändrats de senaste tio åren?  Metoden som valts för att genomföra undersökningen är en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex verksamma lärare från samma kommun. Det teoretiska ramverk som applicerats i studien är teorin om praktikarkitektur. Teorin har även använts som analysverktyg.  Resultatet visar att den samtida läsundervisningen omfattas av ett fokus på att främja läsförståelse såväl som läsning. Läsundervisningen är i många fall differentierad och anpassas efter elevernas individuella nivå. Vidare är den samtida läsundervisningen präglad av digitalisering. Resultatet visar även att det skett en förändring de senaste tio åren i läsundervisningen. Exempelvis vittnar lärarnas utsagor om att det råder en stor nivåskillnad bland eleverna i både läsfärdigheter och läsintresse. Lärarna vittnar om det implementerats nya artefakter i undervisningen som kan ses som både möjliggörande och ett hinder för projektet som är att elever ska bli goda läsare. Läromedel, lästräningsprogram och digitala verktyg är sådana artefakter. En annan aspekt som framkommer i resultatet är att det sker en del samarbeten som har en betydande roll för läsundervisningen. Bland annat betonar de intervjuade lärarna att SVA-undervisningen och SVA-läraren som en aktör i läsundervisningen. Vidare menar lärarna att samarbetet med både kollegor och vårdnadshavare har en betydande roll för läsundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna arbetar med högläsning ute i verksamheterna för att bidra till en förståelse av dess funktion som ett pedagogiskt redskap. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare på tre förskolor kunnat undersöka vårt syfte med kvalitativa metoder för att kunna se samband, skapa en meningsfullhet och kunna jämföra förskollärarnas svar för att kunna påvisa skillnader och likheter i hur man arbetar kring högläsning. Vi har i denna studie valt att ta avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs som grund. I vår analys presenteras empirin som representerar de svar som vi har fått utifrån våra intervjuer, som senare ställs mot varandra i vår diskussionsdel.   Vi har kunnat se ett mönster i högläsningens funktion och hur mycket den arbetas med utifrån de intervjuer vi har gjort.  I samtliga intervjuer har högläsningen haft en positiv syn men att samtliga pedagoger hade önskat att de arbetade mer kring högläsning. Slutsatsen vi drar är att högläsning har en stor påverkan på barns språkutveckling samt att den behöver synliggöras mer i verksamheterna.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares inställning till och erfarenhet av utomhusundervisning i naturvetenskap. Vidare undersöktes det även vilka motiv lärarna har för att inkludera eller exkludera sådan undervisning.   För att ta reda på detta utfördes semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare som alla undervisar i ämnet naturvetenskap. Intervjuerna ägde rum fysiskt, antingen på lärarnas skolor eller på Högskolan i Borås, där vi båda deltog i samtliga intervjuer för att få en klar bild över lärarnas förhållningssätt. Resultatet som går att uttolka utifrån lärarnas intervjusvar är att de gärna vill bedriva utomhusundervisning i naturvetenskap på grund av de didaktiska fördelar som finns av arbetssättet. Dessa är bland annat att arbetssättet är verklighetsbaserat, konkret, praktiskt samt möjliggör att eleverna får lära sig genom flera sinnen. Det i sin tur kan leda till ett ökat intresse för de naturvetenskapliga ämnena hos eleverna. Det beskrivs dock att det finns  olika faktorer som hindrar sådan undervisning såsom resursbrist, tidsbrist, dåliga väderförhållanden, risker, skolans placering samt lärarens egen och andras negativa inställning till utomhuspedagogik. Ytterligare ett resultat är att lärarna anser det vara lättare att bedriva undervisning utomhus i biologiämnet jämfört med kemi- och fysikämnena.

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingspraktiken i förskolan genom att analysera definitioner, strategier, utmaningar och insikter. Problemet ligger i behovet av att förbättra inkluderingen i förskolemiljön. Teoretiskt grundas arbetet på sociokulturella teorier om lärande och utveckling. Metoden inkluderar en enkätundersökning för att samla in data från respondenterna. Resultaten visar på olika perspektiv och strategier kring inkludering samt identifierar utmaningar och insikter. Slutsatsen och analysen pekar på att integrering av sociokulturella teorier kan förbättra inkluderingspraktiken i förskolan genom att skapa en mer holistisk och effektiv strategi som tar hänsyn till barnens individuella behov och bakgrund. Genom att använda teoretiska perspektiv kan förskolemiljön skapas för att vara mer inkluderande och stödjande för alla barns lärande och utveckling.