Detta arbete handlar om att studera vilka olika strategier som pedagoger i förskolan använder för att lösa konflikter mellan barnen. Syftet har varit att studera hur konflikter mellan barnen uppfattas och hanteras inom och mellan olika personalgrupper på förskolan. För att avgränsa vår undersökning utgick vi från två frågeställningar: • Hur uppfattas och beskrivs konflikter mellan barn i förskolan? • Vilka beskrivningar gör pedagoger av konflikthanterings situationer i förskolan? För att samla in vårt datamaterial har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med 9 pedagoger inom förskoleverksamheten. För att få spridning på svaren har vi utfört intervjuerna på tre olika förskolor och på dessa har vi samtalat både med utbildade förskollärare och barnskötare. Som utgångspunkt har vi använt oss av två teorier, konstruktivismen och den sociokulturella inriktningen. Båda dessa anser vi ligga bra till grund för att genomföra arbetet. I det resultatet som vi har fått fram kan vi dra slutsatser kring att den generella uppfattningen bland de pedagoger som vi har intervjuat, är att kommunikation är viktigt i konfliktsituationer, att barnen får delge sitt perspektiv och lyssna på de andra inblandade parterna. Om en konflikt eskalerar och inte kan lösas mellan barnen så är svaren samstämmiga i att man skall avbryta konflikten. Flera av de tillfrågade svarade även att man arbetade i någon form förebyggande mot konflikter, inte för att de helt skulle försvinna men att man på så sätt skulle förbereda barnen att de kommer möta personer med andra åsikter än de egna.

Sammanfattning Studien behandlar barns modersmål som är viktigt för barns språkutveckling och identitetsutveckling. De inställningar pedagoger har till modersmål påverkar dess användning på förskolan. Förskollärares uppfattningar blir viktigt att undersöka för att alla barn behöver ha möjligheter till utveckling och lärande i en förskola med hög kvalitet. Syfte Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om värdet av att använda modersmål i förskolan för att främja barns språkutveckling och identitet. Till syftet formuleras två frågeställningar som berör hur förskollärare resonerar om betydelsen av att arbeta med barnens modersmål och vilka hinder och möjligheter som finns i arbetet. Metod För att undersöka förskollärares uppfattningar har vi använt kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av digitala intervjuer. I undersökningen har vi gjort semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare från fem förskolor som har intervjuats under 30 minuter. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats genom kodning och resulterat i två kategorier till den första frågeställningen och tre kategorier till den andra. Resultat Resultatet visar att förskollärare ser det betydelsefullt att använda barnens modersmål för andraspråksutveckling. Användning av modersmål parallellt med det svenska språket kan bidra till att barnen bekantar sig med det nya språket. I samspel med andra bidrar modersmålet till utveckling inom olika språkliga områden. Det är även viktigt att stärka modersmålet. Resultatet visar även att förskollärare värdesätter användning av modersmål för barnens utveckling av identitet. Där framkommer vikten av att modersmålet lyfts fram tillsammans med andra för att stärka identiteten. När modersmål synliggörs kan barnen känna igen sig, vilket gör att självkänslan stärks. Svårighet att hitta verktyg kan beröra litteratur. Där finns möjlighet att använda vårdnadshavare samt att göra material tillgängligt för alla på förskolan. Flerspråkig personal kan vara en resurs när det uppstår svårigheter i kommunikation och förståelse. Olika inställningar till barnens modersmål i samarbete med personal eller vårdnadshavare kan skapa svårigheter i arbetet med modersmål.

I förskolan ska barnen mötas och respekteras utifrån ett samlat perspektiv på lek, lärande och omsorg. För att yrkesverksamma i förskolan ska uppfylla sin yrkesroll krävs att mentala och fysiska verktyg används för att möta barnen som ska få reellt inflytande i utbildningen. Emotionell närvaro är ett sådant mentalt verktyg som i en studie genomförd i grundskolan visat sig vara en stor betydande beståndsdel för att yrkesverksamma ska kunna nå elever via kommunikation. Syftet med vår studie är att genom ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare upplever emotionell närvaro i förskolan och hur stor inverkan detta har i den relationella kommunikationen i mötet med barn i förskolan. Förskollärarna fick genom semistrukturerade intervjuer berätta om sina upplevelser och tankar kring emotionell närvaro och arbetsglädje i deras kommunikation med barnen. Studien utgår från ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv som innebär att en djupare förståelse för fenomenet eftersträvas. Analysprocessen utgår från begreppen emotionell närvaro, mellan-varat och det mellanmänskliga utifrån filosofen Martin Bubers dialogfilosofi. I resultatet visar förskollärarnas utsagor att de genom relationell närvaro upplever arbetsglädje i mötet med barnen. Däremot visar det sig också att den relationella kommunikation är något som kräver tid både för att bygga upp förtroende och nå fram till barnen. Men även att tid i form av arbetsorganisatoriska hinder där personalbrist bidrar till uteblivna relationella möten med barnen.

Den här studien har utforskat vuxna människors minnen och erfarenheter av den musikundervisning de fick under mellan- och högstadiet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer där deltagarna fick svara på frågor kopplade till meningsfullhet och vilken, om någon, påverkan undervisningen har haft på livet efter skolgången. De sex deltagarna i studien är alla i åldrarna 35-50 år och arbetar inte professionellt med musik idag. Resultaten visar på behovet av en motiverande, engagerande och meningsfull undervisning i musik och att den upplevda meningsfullheten är sammankopplad med en känsla av delaktighet i undervisningen och deltagarnas egna musikaliska identitet. Tidigare forskning visar på ämnets potential, men studien visar att undervisningen i flera fall misslyckats med att uppnå den potentialen. Känslan av att kunna något och att lära tillsammans är återkommande i resultatet. Vikten av en positiv och resonant upplevelse av undervisningen där läraren är inkluderande och kompetent efterfrågas av deltagarna. Studien belyser hur undervisningen kan upplevas av den elev som inte har ett aktivt intresse för musik och hur en lärare kan agera för att göra undervisningen meningsfull.

Inledning Undervisningen i fritidshemmet är bunden till läroplanen där eleverna ska ges möjlighet att lära genom lek, upplevelser och i situationen. Utomhuspedagogisk undervisning har visat sig fördelaktigt för elevernas lärandeförmåga. Vi ville med denna studie undersöka i vilken omfattning utomhuspedagogisk verksamhet bedrivs inom Hallands län och hur pedagoger anser att elever lär bäst utifrån ett sociokulturellt perspektiv med ramfaktorteorin i åtanke. Syfte Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning personal i fritidshem i Hallands län arbetar med utomhuspedagogisk undervisning, samt belysa ramfaktorer som påverkar utomhuspedagogisk undervisning i fritidshem. Metod Genom enkätundersökning riktad till fritidslärare verksamma i Hallands län har denna kvantitativa studie undersökt den utomhuspedagogiska frekvensen samt, ur ett pedagogperspektiv, hur elever fördelaktigast inhämtar kunskap utifrån ett sociokulturellt synsätt med ramfaktorteorins variabler. Resultat Resultatet har analyserats utifrån teorierna och sammanställts i tabeller, stapel- och cirkeldiagram där det framgår att utomhuspedagogik mestadels bedrivs med en frekvens aven gång i veckan (61,4 %) eller varje dag (17,1 %). De faktorer som mest påverkar den utomhuspedagogiska undervisningen har visat sig vara barngruppens storlek samt pedagogens eget intresse och utbildning inom området.

KiVa är en antimobbningsmodell som har blivit väldigt framgångsrik i Finland och har nu även implementerats i flera svenska skolor. Syftet i denna studie är att undersöka hur skolpersonalen upplever att användningen av KiVa modellen fungerar i Sverige. För att genomföra vår studie har vi intervjuat sex skolor som använder KiVa som antimobbningsmodell. I denna studie kommer de centrala begreppen mobbning, kränkningsärenden, antimobbningsmodeller och KiVa att förklaras. För att sedan utifrån den tidigare forskning som tas upp diskutera resultatet av intervjuerna med skolpersonalen. Vi kommer ta reda på om mobbningen och kränkningsanmälningarna minskat efter implementeringen av KiVa samt hur involverade vårdnadshavarna är i arbetet. Det framgår i Skolverkets utvärdering att mobbning är ett allvarligt problem i skolan som medför negativa konsekvenser både för den som blir mobbad och för den som mobbar vilket vi berör i vår studie. I resultatet fick vi dels fram att om skolpersonalen har ett engagemang samt att eleverna får den stöttning de behöver så är arbetet med KiVa modellen givande, dock framkommer vissa tankar om förbättring. Några förbättringar som nämndes var tidsaspekten, tydligare manual samt en revidering så den samstämmer med den svenska läroplanen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samt analysera, hur studie -och yrkesvägledare på gymnasieskola arbetar för att motivera elever för att förebygga studieavbrott. Följande frågeställning har besvarats: “Hur arbetar studie-och yrkesvägledare på gymnasiet med elevers motivation för att förhindra studieavbrott?". I studien framkommer det även om vilka faktorer kan påverka elevers motivation som kan leda till skolavhopp. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex verksamma studie-och yrkesvägledare runt om i Skåne för att besvara studiens syfte och frågeställning. Vi har haft användning av teorierna, KASAM -känslan av sammanhang och Self Determination Theory för att analysera resultatet av empirin. Resultatet visade att det finns olika orsaker till studieavbrott. Fel val av gymnasieprogram, psykisk ohälsa, ingen motivation till sina studier eftersom elever inte ser en meningsfullhet med sina studier. Det framkommer även om att elever hellre vill arbeta än att studera. Vi har valt att undersöka detta eftersom vi har uppmärksammat det på våra VFU -platser där det finns elever som väljer att avbryta sina studier på grund av brist på motivation och kunskap. Vi har upplevt att elever inte har tillräckligt med kunskap om studieroch arbetsliv och vilka konsekvenser som medföljer om de väljer att avbryta sina studier i gymnasiet.

Bakgrund: Idag utgår många verksamma lärare från en lärarhandledning när det planerar sin matematikundervisning. Samtidigt blir det mer och mer populärt att använda sig av konkret material i undervisningen vilket både lärare och elever verkar uppskatta. Elever behöver däremot få hjälp att göra kopplingar mellan den konkreta och abstrakta matematiken vilket kan göras med hjälp av olika arbetssätt. Bland annat ett deduktivt arbetssätt som utgår från att läraren visar den abstrakta matematiken med konkreta material, eller ett induktivt arbetssätt där eleverna får upptäcka matematiken med konkreta material innan de tillsammans med läraren översätter det till abstrakt matematik. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur stödet för aktiviteter med konkret material ser ut i vanligt förekommande lärarhandledningar inom matematik. Metod: Studien har gjort en kvantitativ innehållsanalys där två vanligt förekommande lärarhandledningar inom matematik avsedda för höstterminen i årskurs 2 har granskats. Handledningarna granskades vid två tillfällen där alla aktiviteter som innehöll konkret material noterades. Dessa aktiviteter kategoriserades sedan som induktiv metod respektive deduktiv metod. Det matematiska område som aktiviteterna berörde antecknades också. Resultat: Det var tydligt att lärarhandledningarna gav mest stöd till aktiviteter med konkret material och deduktiv metod. De deduktiva aktiviteterna motsvarade 93,3%, medan deinduktiva aktiviteterna motsvarade 6,7%. Aktiviteterna med deduktiv metod berörde främst de fyra räknesätten, men även andra områden som exempelvis bråk, symmetri och geometri. De induktiva aktiviteterna berörde områdena bråk, division, geometri, kombinatorik, programmering, lägesord, symmetri och volym.

No description available.

Skolan är en samlingsplats för världens framtida medborgare och den inkluderar diverse människor från olika kulturer, religioner och samhällsklasser. När eleverna börjar skolan görs det med varierande förkunskaper om skolans ämnen och i detta fall ämnet svenska. Att skapade bäst lämpade förutsättningarna för elevernas fortsatta utveckling är en prövning som många ställs inför. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, presentera och analysera forskning som kännetecknar läsningens relation till socioekonomiska faktorer, samt ta upp kartlagda begrepps samverkan, inom ämnet svenska. Kunskapsöversiktens förhoppning är att sprida kunskap om relationen mellan läsning och socioekonomiska faktorer samt belysa olika begrepp inom läsning och socioekonomiska faktorer i forskningen. Frågeställningarna som ligger till grund för kunskapsöversikten är: Vad kännetecknarforskningen om läsning i relation till socioekonomiska faktorer, inom ämnet svenska? och Hur framställer forskningen samverkan mellan begrepp inom läsning och socioekonomiskafaktorer? Urvalskriterierna och sökorden som användes gav upphov till flertalet relevanta artiklar, men åtta valdes ut för att kartlägga forskningen. Det som framkom var att forskning rörande socioekonomiska faktorer var globalt, men också att samtlig forskning som användes berör samma faktorer, till exempel, föräldrars utbildningsnivå och hemmets resurser. Studierna har använt sig av kvantitativa och/eller kvalitativa metoder för att kunna fastställa socioekonomiska faktorers relation till läsning i svenskämnet. Med hjälp av artiklarnas kartläggningsmetoder presenterar studierna samverkande begrepp inom läsning och socioekonomiska faktorer. Resultatet från forskning visar, bland annat, att elever med hög motivation, oavsett socioekonomisk bakgrund, lyckas i läsning och skolans socioekonomi har en inverkan på elevernas skolresultat.