Att gymnasieelever upplever en stor arbetsbelastning är något man ofta får höra. Vårt samhälle idag är ett informationssamhälle ständigt under förändring och i ett liv av förändring krävs det att individen lär sig att bemästra de olika mentala verktyg och strategier som hjälper oss att navigera i en ständigt föränderlig omgivning. Detta gör att hanterandet av information blir central. Elever förväntas också förvärva ämneskunskaper och förstå ämnenas relevans i deras framtida liv och karriärer. Ett av deras praktiska verktyg som de förväntas att lära sig att arbeta med är kunskapskraven som det råder en konsensus om att vara krångliga och opraktiska att använda. Det är kanske i allt detta inte vidare underligt att det rapporteras om stressade gymnasieelever. Denna studie undersöker hur 11 gymnasieelever själva menar att de upplever den stora mängd information som de måste lära sig att hantera och samtidigt lära sig mycket mer. Deras upplevelser tas reda på genom frågeenkäter och ett gruppsamtal då de får berätta om en, för dem, delvis stressande arbetsmiljö med många krav. Den hjälp som de upplever att de behöver finns inte alltid tillgänglig och det kan vara påverkande på deras motivation i skolan. Centralt för det som undersöks i studien är elevernas egna upplevelser. Som bakgrund till studien står teorier om fenomenologi och en vilja att förstå hur deras upplevelser kan vara påverkande under deras skolgång. Studien tar även hjälp av tidigare forskning kring skolelevers motivation och skolresultat för att göra jämförelser med de resultat som genereras här. I de efterföljande resultaten av enkäterna kan två klara upplevelser skönjas. Den första är att de deltagande gymnasieeleverna är i stor majoritet överens om att lärarna spelar en avgörande roll i deras motivation och skolresultat. Många av deras lärare ser de som engagerade och bra och en del upplever de som oengagerade och ovilliga till att hjälpa dem och förstå dem i det de upplever som svårt i skolan. Deras andra erfarenhet är att information, kunskapskrav och skolämnen är något de lär sig att hantera men en del av dem ser gärna att de får hjälp att bli bättre rustade i att klara av det som förväntas av dem.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas?</p><p>Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen.</p><p>I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning.</p><p>I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas? Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier. De kategorier som som presenteras i analys och resultatdelen representeras av de metoder, strategier samt kvalifikationskrav som enhetscheferna tillämpar vid anställningar av personer inom äldreomsorgen. I studien kom vi fram till att de metoder enhetscheferna tillämpar vid anställningsförfarandet för att finna lämplig personal är arbetsgruppen, referenser och anställningsintervjun. Lagen om anställningsskydd (LAS)är en strategi som enhetscheferna använder sig av vid anställning. De kvalifikationer som enhetscheferna lägger vikt vid i anställningsförfarandet är bemötande, empati, människovärdet, samarbetsförmåga,flexibilitet, etisk medvetenhet, kommunikationsförmåga samt utbildning. I slutet av denna uppsats förs en diskussion kring de metodet och strategier som används samt de kvalifikationer som eftersöks av enhetscheferna.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ”folkmassan” att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ”vanliga” besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare. Detta trots att pedagogen sällan är med och arbetar fram en utställningsidé, utan ställs inför en färdig utställning som sedan ska ”förklaras” för besökare. Författaren trycker på vikten av att hitta en balans mellan det förhållningssätt som skapar distans till besökaren genom att utestänga icke konstkunniga besökare och det förhållningssätt som riskerar att förringa konstverket genom att alltid sätta besökarnas behov i centrum.

No description available.

The main purpose of the thesis is: on the basis of an analysis and interpretation of Plato's Dialogues, to describe his personal characteristics in its relation to his pedagogic reality, and, on the basis of these descriptions, to analyse and interpret his teaching methods as a result of two different processes. The scientific perspectives of the thesis are inspired by hermeneutic philosophy of history and especially by the theories of Paul Ricoeur and Hans-Georg Gadamer. Furthermore, the perspective is grounded on three concepts of pedagogics, by the help of which both explicit and implicit pedagogic processes are analysed. In order to interrelate the interpretations some analytical and interpretational models have been used, based on Ricoeur's mimesis concept and his theory of narrative identity. The final interpretations maintain that a particular line runs through Plato's teaching, and that its goal is intellectual autonomy and a change in the pupil's whole view of the world, which implies a fusion between intellect and existential experience. This line shows that Plato teaches in both a sensual and spiritual dimension and that these processes, though contrasted, function in parallel. The goal of intellectual autonomy demonstrates how Plato breaks with his culture and by doing so recommends solitude - something quite revolutionary in an age when the group, a strong sense of community and of being one of Us sets its stamp on everyones mentality. An interpretation of the Symposium shows how any change in world view calls for a combination of existential experience and thought. The main principal features in Plato's teaching methods are presented as preparation, change, liberation and wisdom.

Abstract Student influence and participation are phenomena that have been debated for a long time throughout school educations’ history; yet, they still do not meet the intentions of school curriculums. At the same time, recent research has shown these aspects to be meaningful for students’ learning abilities, all the while highlighting the teacher’s important role in their implementation. This study emanates from a global life perspective and examines the assumption that teacher’s experiences are important for how influence and participation are shaped, especially targeting student counseling. The aim with this study is to contribute with more understanding of these aspects, the significance they imply and their importance for learning. This study is formed like a case study and is conducted at a F-9 school with a sample of teachers who are currently involved in the development of student-led counseling. The teachers are being interviewed through qualitative focus group interviews and observed during student-led counseling. The results of the interviews are evaluated through a phenomenologically based method of analysis and a hermeneutically based interpretation. The results of the observations are evaluated on the grounds of the concept of global life perspective, intersubjectivity and intentionality. The result shows that teacher’s experiences on students’ influence and participation incorporate three subjects: preparatory work, execution and subsequent work, which emerge as an outcome of the fact that counseling was led by students. The result points out teacher’s experiences of factors that influence their work, where time, expectations and the student category ’teenagers’ are dominating. These factors obtrude on different levels in a fluctuation between each other, mutually affecting each other and manifesting themselves as both possibilities and obstacles. The result of the significance of student influence and participation is focused on in three main subjects: form of teaching, creating relations and creating identity. Each main subject contains sub-categories. The main subject ‘form of teaching’ involves the enabling of reflections, form of judgment, comprehensibility, raising awareness, increasing motivation and clarification. The main subject ‘creating relations’ consists of increasing quality and creating security. The main subject ‘creating identity’ incorporates the increase of taking responsibility. Responsibility entails growth in close relation to the student’s confidence and faith in his own capabilities. The result demonstrates that these subjects stand in mutual relation to each other, that they depend on each other and can become each other’s factors of influence.   Key words: Pedagogics, Student influence, Participation, Counseling, Global life perspective

<p>Abstrakt</p><p>Vi har i denna studie haft ambitionen att närma oss en förståelse för invandrade anhöriga som tar hand om sina äldre närstående, deras egna sociala verklighet, med dess handlingar, normer och värderingar. Syftet har också varit att försöka förstå motivet till varför personer med invandrarbakgrund vårdar sina närstående. Till sist har vi även strävat att få kunskap om vad de anhöriga skulle vilja att den offentliga sektorn skulle kunna hjälpa dem med i deras vardagssituation. Våra frågeställningar var: Hur ser den sociala verkligheten ut för anhörigvårdare? Vilka faktorer påverkar valet att bli anhörigvårdare? Hur upplever anhörigvårdaren den offentliga sektorn? I vår studie är det den anhörige som är i fokus. Forskningsansatsen är induktiv och har genomförts med halvstrukturerade intervjuer med anhöriga med invandrarbakgrund som tar hand om en äldre närstående. Vi har intervjuat sex anhöriga. Vi har använt oss av grundad teori som vetenskaplig metod. I analysen av resultaten landar vi i två olika kärnkategorier som båda härstammar från Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Dessa kärnkategorier är livsvärld och systemvärld. Habermas teori är den teori vi har lagt vikten på, men vi har även använt oss av Tornstams tolkning av Paynes samt Rosows rollteorier. Till vår referensram har vi även använt oss av forskning gjort på området samt annat bakgrundsmaterial som Socialtjänstlagen. Våra sökord för att finna material har varit anhörigvårdare och invandrare. Vår ambition har varit att finna likheter och olikheter i våra respondenters berättelser. Det vi fann var att de flesta vill fortsätta ta hand om sina äldre närstående, samt att det finns önskemål om mer flexibel äldreomsorg där den enskilde individens specifika behov kan tillgodoses. Specifikt efterfrågar våra respondenter språkliga och kulturella kompetenser bland omsorgspersonal. Vi fann också att anhöriga som vårdar sina närstående inte har förväntningar på sina egna barn att dessa skall ta hand om dem när de själva blir gamla.</p><p>Nyckelord: anhörigvårdare, närstående, äldreinvandrare</p>