<p>Abstract   </p><p>In this thesis, my aim was to investigate how preschool teachers view their involvement </p><p>in children's free play. In order to answer this, I chose to do semi-structured interviews </p><p>with four preschool teachers in three different preschools. My interviews has revealed </p><p>similarities and support for as how history of research looks at the involvement of </p><p>educationists. Both research and my results stresses the importance of being active in </p><p>children's free play and to be a supportive teacher, particulary in conflict situations. For </p><p>those children who have difficulty entering into the free game its the educationists task </p><p>to co-play and help the children find the game. Teachers are involved as observers, but </p><p>the controller does not steer towards specific knowledge objectives. Teachers are on </p><p>hand to guide the activities towards a development-friendly free play.</p>

<p>Abstract</p><p>This essay investigates what knowledge members of staff in day care centres for grown up people with disabilities have about Alternative and Augmentative Communication, AAC (in Swedish, Alterantiv och Kompletterande Kommunikation, AKK). Day care centres are working places for people with disabilities who do not have the possibility, caused of their disability, to work in ordinary works in the open market.</p><p>To communicate with other people is a human right for all people even if you have a disability, even if you don’t have a spoken language or if you, because of your disability, have difficulties to understand a spoken language. When you don’t have a spoken language you need different ways to be able to communicate, make choices and take part in activities in the community. People with disability are supported, in their communication with other people, if they meet people, teachers and professionals in their grown up lives, who have knowledge of, and know how to use, AAC. To be able to understand others and be able to have a communication with other people, you can use specific AAC. These consist of pictures, computers, sign language or other equipment that support or replace the spoken language in contact with family, friends or staff in the daily working centre.</p><p>In my essay I wanted to find out if and which AAC were used in the day care centres in a medium sized community in Sweden. For my investigation I used a questionnaire send to all 60 persons working in 20 day care centres. The main questions concerned if the staff were familiar with AAC, and in that case - what kinds of AAC were used in the day care centres and for what purpose.</p><p>This essay is based on 44 answers. The AAC that were most known and used together with the disabled persons in the groups in the day care centres were Pictogram and supportive sign language.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur det kalla kriget framställts i grundskolans läroböcker, samt analysera i vilken mån läroböckerna följt sin tids gällande styrdokument. Metoden har varit genom att undersöka skillnader och likheter i läroböcker från 1980-talet och 2000-talet och även se om bilden av kalla kriget har förändrats efter berlinmurens fall och Sovjetunions kollaps. Läroböckerna som har undersökts har varit två stycken ifrån 1980-talet och tre ifrån 2000-talet för att få en spridning av författarna till läroböcker inom skolan. Resultatet som har visats sig när det gäller hur läroböckerna har skildrat det kalla kriget är att det varit den traditionella synen som varit gällande, vilket innebär att skulden läggs på Sovjetunionen. De olika uppror som skedde under kalla kriget har uttryckts som att det har handlat om kampen för frihet, för människan. När det gäller på vilket sätt skildringen av det kalla kriget i läroböckerna går att koppla ihop med sina tiders gällande styrdokument, märks det ett samband mellan de äldre och de nyare läroböckerna till sina gällande styrdokument. I Lgr 80 står det om de fördjupande kunskaper som ska finnas med i läroböckerna och i Lpo 94 står det att eleverna ska känna till vilka samhälliga omvälvningar som har påverkat människans existens.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är dels att kritiskt granska, diskutera, analysera och beskriva förskollärares arbete med och erfarenhet av ämnet döden i undervisning. Vi vill veta hur förskollärare kan beröra begreppet död utan att ett dödsfall måste ha skett, döden som kunskap. Dessutom vill vi ta reda på hur förskollärare förbereder och hanterar ett eventuellt dödsfall, döden som verklig händelse. Frågeställningar vi kommer att utgå från är: 1) Tankar och kunskap om, samt känslor för döden, 2) Förmedling om döden, och 3) Förberedelse och hanterande av döden. För att få svar på detta har vi i vår metod valt att utgå från sökord såsom sorg, krishantering och döden i förskolan/skolan. Vidare utifrån detta, genomförde vi intervjuer med sju stycken förskollärare vid två olika förskolor. Våra resultat tyder på att ämnet döden är ett svårt och tabubelagt ämne att beröra och att integrera i förskolan. Ämnet är inget som medvetet förekommer i verksamheten, utan det tas endast upp när barnen är intresserade och frågar om döden. Slutsatsen av detta är att förskollärarna i vår studie saknar kunskap om hur de kan tänka och se möjligheterna i hur de kan integrera döden som ett ämne i förskolan. Men förskollärarna känner däremot att de kan förlita sig på sina egna känslor och erfarenheter om de blir tvingade att förbereda och hantera ett eventuellt dödsfall.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.