Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagoger tänker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lärande. Studien genomfördes på två olika förskolor i Skåne med två intervjuade pedagoger från varje förskola. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt fältanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den föränderliga miljön, materialets tillgänglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön är betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lärande. Miljön beskrivs som att den ständigt ska vara i förändring. Förändringen ska ske efter den barngrupp som finns på förskolan. Informanterna berättar även om en önskan att göra barnen mer delaktiga i förändringsarbetet inför framtiden. De beskriver även att de vill försöka få ner materialet på barnens höjd. Arbetslaget och dess engagemang har en betydande roll i om det sker någon förändring. Det beskrivs även att tid och pengar är faktorer som påverkar pedagogernas möjlighet till att förändra miljön.

No description available.

Syftet med denna studie är att se om metoden upprepad läsning kan ha någon effekt på elevers läsbeteende, attityd och motivation till läsning. Studien består av en teoretisk del och en empirisk del där elever deltagit i en fyra veckor lång intervention och där elever, föräldrar och lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.   Elevers attityd, motivation och läsbeteende kan påverkas i positiv riktning vid användandet av lästräningsmetoden upprepad läsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhålls flera beståndsdelar som kan påverka en elevs attityd och motivation till läsning. Inre och yttre motivation är två beståndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev läser. Läser eleven för att han/hon tycker att det är roligt och intressant drivs eleven av inre motivation. Läser eleven för att få beröm eller någon slags belöning är det yttre motivation som är drivkraften. En elev som drivs av den inre känner att han/hon har kontroll över om en uppgift lyckas. Drivs eleven istället av den yttre upplever han/hon sig inte ha någon kontroll utan ser sig själv som ett offer för omständigheterna. Det är eftersträvansvärt att eleven drivs av inre motivation till läsning.   Många barn börjar skolan med en positiv inställning till att läsa. Undersökningar visar att denna minskar när barnen blir äldre. Inställningen är kopplad till en elevs förmåga, i denna studie läsförmågan. Barn som upplever att de kan och att de utvecklar sin läsförmåga förblir positiva medan den positiva attityden minskar hos barn som upplever svårigheter. Vår studie har visat att en förbättring av elevers läsförmåga, som i sin tur stärker elevens självförtroende och tilltro till sin förmåga, skapar en ökad positiv attityd till läsning. / The purpose of this study was to see if the method of repeated reading may have an effect on pupils' reading behavior, attitude and motivation towards reading. The study consists of a theoretical part and an empirical part where pupils participated in a four-week intervention, and where pupils, parents and teachers were interviewed by semi-structured interviews.   Pupil´s attitudes, motivation and reading behavior can be positively influenced by using the repeated reading method. This is a brief summary of this study. The literature highlights several factors that may affect a pupil's attitude and motivation towards reading. Internal and external motivation are two factors that control, for example, why and what reason that a pupil reads. If the pupil reads because they think it is fun and interesting, they are driven by internal motivation. If the pupil reads to receive praise or any kind of reward they are driven by external motivation. A pupil who is driven by internal motivation feels that they have control over whether a task succeeds. If the pupil is driven by external motivation they experience that they do not have any control, but see themselves as a victim of circumstances. It is desirable that the pupil is driven by internal motivation for reading.   Many children start school with a positive attitude towards reading. Studies show that this decreases as children get older. The attitude is related to a pupil's ability; in this study the levels of literacy. Children who feel that they are able to read and develop their reading, retain their positive attitude compared to those children who experience difficulties. Children with a negative attitude towards reading, read less than children with a positive attitude towards reading. Our study has shown that by improving pupils' reading skills, which in turn strengthens the pupil's self-esteem and confidence in their ability, creates a more positive attitude towards reading.

Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?" I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av eleven och läraren som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få.

No description available.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka utvecklingssamtalets natur i den svenska skolan. Med hjälp av en systematisk litteraturstudie har en analys av utvecklingssamtalet med interkulturell betoning gjorts. Frågor som berörts är skolans flexibilitet och skolans kulturella kommunikationskanaler med vårdnadshavare. Det har även gjorts en jämförande analys gällande kulturella skillnader mellan olika utvecklingssamtal. Resultaten visar att fördomar gentemot invandrarföräldrar finns på flera plan i den svenska skolan. Förklaringen till dessa fördomar tycks vara uppväxt och erfarenhetsbaserade stereotyper. Studien visar på att ett interkulturellt förhållningssätt, som genomsyrar hela verksamheten, är att föredra för att lösa problem såsom stereotyper och rasism. I arbete mot stereotyper och rasism är det också viktigt att skolan är flexibel och kan situationsanpassa problemlösningar. För att kunna fungera som en flexibel verksamhet och begagna sig av ett interkulturellt förhållningssätt är kommunikation viktigt. Vidare är också tolerans, öppenhet och medvetenhet om skillnader mellan kulturer väsentligt. Studien visar även att de generella förväntningar som finns på utvecklingssamtal i grund och botten utgår ifrån nervositet och prestationsångest hos eleven. Beroende på vad eleven i fråga har presterat eller förväntas prestera yttrar sig denna nervositet på olika sätt i utvecklingssamtalets kommunikativa del. För att kunna motverka denna nervositet innan och under utvecklingssamtalet, är det viktigt att läraren bygger upp en lugn och trygg miljö kring elevens utvecklingssamtal.

No description available.

No description available.

Abstract Uppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år. Vårt resultat visar att alla pedagoger anser att barnens inlärningsförmåga gynnas när de utfört fysisk aktivitet. Resultatet visar även att sex av sju pedagoger gör medvetna val kring fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen.

Abstract Syfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga. Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest. Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas. Resultaten från undersökningen visar att ungefär 5% av flickorna och 6% av pojkarna har svårigheter som kan ha en dyslektisk förklaring. Diskussion: Studiens resultat visar inga skillnader vad gäller fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. En slutsats som man med försiktighet kan dra är att det inte finns någon större skillnad mellan antalet flickor och pojkar med dyslexi.