No description available.

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens. Dagens skola kräver att lärare möter kraven på didaktisk kompetens på flera plan genom reflektion, formulering av målen, val av undervisningsinnehåll och utvärdering. Vi valde den kvalitativa forskningsintervjun som empirisk studie att jämföras med bakgrunden. Anledningen till en kvalitativ studie var att vi ville få insikt i skilda uttryck för didaktisk kompetens genom att vid intervjuer ta del av hur lärare beskriver och motiverar sina val. Resultatet visar att det förekommer en slående likhet i svaren hos samtliga intervjupersoner där alla på ett eller annat sätt nämner vikten av det relationella arbetet i skolan.

Abstract During recent years the climate in recruiting new personnel has hardened as a result of high levels of employment and increasing competition in labour market. In order to resolve this problem, organisations have to adapt new strategies to attract and meet the demands of potential employees who have the required competence to meet job requirements. The aim of this study has been to examine a well functioning work place in order to elucidate explicit examples of what employees consider positive, and what can be ascertained as positive deviations. Narratives emanating from the unit manager and personnel illustrate their views on the positive influences found in their working place. Another ambition is to increase awareness and understanding about the factors that promote satisfaction in the workplace and positive deviation; and to utilise this knowledge. Traditional research on organisations has frequently focused on problems. The theoretical point of departure of this study is based on Positive Organizational Scholarship, abbreviated as POS. This research perspective concentrates on the strengths and harmony found in thriving organisations. The definition of POS is formulated as “scientific explorations on what is positive, successful and life-promoting in organisations”. This is a research form that can be understood as an “umbrella construct” covering a number of studies related to the positive ethos within organisations. The scene for our field study has been at a compound unit of a large hospital. Our choice of venue based on recent questionnaires which revealed positive results of patient and staff satisfaction, and documentation of economic sustainability. The field study included interviews with five members of staff and a questionnaire directed to ward staff. The results of both our interviews and questionnaires showed that being included and seen as an individual was important. And that voices and activities of staff, patients and relatives were taken seriously into account. The ethos of the unit was characterised as having an open climate, as being openhearted and humoristic. This together with a number of possibilities to readjust and rejuvenate to the demands of work, indicate a high level of psychological capital which helps sustain staff to contend with the heavy physical and psychological workload that characterizes the unit. Staff competence is highly developed. The unit treats patients with very complex diseases and staff encouraged to further develop their education. The unit has a very good reputation both inside and outside the hospital; management and leadership is explicit and distinct, and there appears little room for confused or muddled interpretations. One of the findings in this study is that it is important that both management and personnel, together, take the responsibility for ensuring the positive climate at the workplace. We have also found that in the various parts of unit the psychosocial climate has functioned very well, and that these parts together function in a well integrated organisation. We also conclude that by only focusing on the positive is not an aim in itself, and that an understanding of both the positive and negative are essential.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om elevers lärande i klassrummet. Utifrån syftet har forskningsfrågan "Hur ser elever på sitt lärande avseende undervisningen i klassrummet?" formulerats. Avseende denna fråga har jag intervjuat sex gymnasieelever. Det visar sig i undersökningen att eleverna ser på sitt lärande i klassrummet som viktigt. De intervjuade eleverna är utifrån sina val av utbildning motiverade att lära. En aspekt eleverna anger som betydelsefull för deras lärande är bland annat betygen som påverkar så gott som alla av elevernas lärande. En annan aspekt som tas upp är att vissa ämnen upplevs av en del elever som abstrakta och att de därför inte tror att de kommer att ha nytta av kunskaperna i framtiden. Det har betydelse för elevernas lärande vilken syn på lärande som råder. Utifrån de frågor som ställts i intervjuerna framkommer det att kommunikationen, samspelet och dialogen i klassrummet till största delen består av att eleverna lyssnar på läraren. I den vetenskapliga förankringen visar jag på några forskares uppfattning om lärande samt gör en tillbakablick avseende synen på lärandet. Den syn på lärande eleverna uttrycker för tankarna till behaviorismen. Eleverna säger sig till stor del lära genom att lyssna, läsa och memorera. Hur eleverna ser på lärande och hur de gör när de lär ger en bild av traditionell undervisning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter som finns inom läs- och skrivundervisning hos sex lärare som arbetat mer än tjugo år med just läs- och skrivundervisning. För att besvara våra forskningsfrågor som lyder; Hur arbetar några erfarna lärare med läs- och skrivundervisning? Vad har format deras sätt att undervisa? Vad vill några lärare med lång erfarenhet inom läs- och skrivundervisning dela med sig av till nyutexaminerade lärare? har vi genomfört intervjuer med lärare. Vi valde att använda oss av en öppen intervjuform som gav oss möjlighet att ställa vidare/öppnare frågor, som gör att den intervjuade fritt kan utveckla sina tankar. Vår undersökning visade bl a att de intervjuade lärarna har format sina arbetssätt med hjälp av teoretiska kunskaper, influenser från andra, egna reflektioner över undervisningen, synen på hur undervisningen ska uppfattas och delaktighet från barnen. De delar uppfattningen att det ska vara roligt med läs- och skrivundervisning och att det är viktigt med tilltro till barnets förmåga.