No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer. Till analysen har teorin och resultaten från observationsschemat och inter¬vjuerna använts. Un¬derlag för våra slutsatser utgörs av analyskapitlet. Vi har kommit fram till att organisationen av rummen i den traditionella för¬skolan skiljer sig från förskolor Reggio Emilia och Montessori. Aktiviteterna är i hög grad bundna av plane¬ringen. Barnen får lite makt över inne¬hållet och över vad de vill göra. Materialet är placerat synligt men inte alltid tillgängligt för barnen. Vi anser att Reggio Emilia och Montessori förskolorna har många gemensamma tankar om hur barn lär sig genom eget arbete samt de vuxnas respektfulla in¬ställning till barnen. Detta påverkar pedagogiken och förhållningssättet till barnen, vilket åter¬speglas i hur rummen, tiden och materialen organiseras. Miljön anpassas efter barnen och tiden används mer flexibelt än i den traditionella förskolan. Även utbudet av material är mer varie¬rat än i den traditionella förskolan. Allt material är placerat synligt och tillängligt för barnen. Barnen har större möjlig¬heter att välja sina aktiviteter och utföra dem på egna villkor.

I den här uppsatsen tittar vi närmare på vad som inbegriper begreppet dyskalkyli, dels har vi gjort en redogörelse för vad matematiksvårigheter är utifrån forskning och skolpersonal. Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida skolpersonal och forskning erkänner dyskalkyli som ett problem och hur de ser på denna företeelse i allmänhet. Vi har även tittat på hur och vad som är en diagnos. Vi avslutar med en undersökning ute bland specialpedagoger och speciallärare på skolorna. Undersökningen har skett med intervjuer med fem speciallärare och pedagoger där vi har utgått ifrån sex gemensamma frågor. Vi har kommit fram till att det råder oenighet kring begreppen inom forskningen, det finns ingen tydlig definition av dyskalkyli. Specialpedagogerna har sin bestämda uppfattning kring hur diagnosens styrkor och svagheter ser ut. I förhållandet till dyskalkylin känner pedagogerna att forskningen inte ger tillräckligt stöd och försvårar därmed arbetet inom området.

Titeln på studien är "Skolans själ - privat eller offentlig? En diskursanalys om skälen för grundskolan". Skolan är en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skäl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgång över hur skälen för skolanförändrats från och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste läroplanen Lpo 94, beskrivs. Utvärderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur läroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken. Kategoriseringen i studien av skälen för skolan är demokratisering, individualisering, marknadisering och disciplinering. Lpo 94 med dess utvärderingar, främst Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003, NU 03, (2004) nar varit basen för vidare analys av övergripande skäl som konstrueras för grundskolan för framtiden. / Titeln på studien är "Skolans själ - privat eller offentlig? En diskursanalys om skälen för grundskolan". Skolan är en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skäl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgång över hur skälen för skolanförändrats från och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste läroplanen Lpo 94, beskrivs. Utvärderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur läroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken. Kategoriseringen i studien av skälen för skolan är demokratisering, individualisering, marknadisering och disciplinering. Lpo 94 med dess utvärderingar, främst Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003, NU 03, (2004) nar varit basen för vidare analys av övergripande skäl som konstrueras för grundskolan för framtiden.