I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande. Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer. Vi har intervjuat tre svensklärare som arbetar i grundskolans senare år för att få veta hur de tänker kring responsgivning och elever skrivutveckling. Vi var också intresserade av att få veta hur de arbetade med respons och skrivutveckling. För att få en bredare bild och underbygga våra intervjuer vistades vi också i klassrummet vid ett tillfälle hos varje lärare. Vid dessa tillfällen intervjuade vi också eleverna för att få veta hur de resonerar kring sin egen skrivutveckling och den respons de får av sina lärare. Totalt intervjuades tio elever i grupper om tre till fyra elever i varje grupp. I den forsknings som bedrivs och bedrivits (främst i Norge och USA) kring skrivprocess och responsgivning framkommer det att det är viktigt att eleverna får respons på sitt skrivande löpande under sitt textskapande för att utvecklas i sitt skrivande. Vi har sett i vår undersökning att de lärare vi talat med alla använder sig av respons, dock på lite olika sätt och i olika utsträckning. Alla lärare ger dock främst respons först på den färdiga texten, då ofta i skriftlig form. Ibland förekommer respons även under arbetets gång och då främst när eleverna själva ber om det. Eleverna å sin sida ser ofta responsen som ges på den färdiga texten som ett omdöme och betyg och inte främst som ett led i deras egen skrivutveckling.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000). Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Den kunskapskritiska analysen bygger på tre kunskapsområden som anses väsentliga för medborgarkunskaper: demokratins grundläggande innebörd, demokratiska rättigheter och friheter samt demokratins problem. Utifrån den kunskapskritiska analysen jämförde vi läroböckerna i en komparativ analys. I den komparativa analysen framkom det inga större skillnader mellan läroböckerna i förhållande till programinriktning då de framställer demokrati ur olika perspektiv. Den stora skillnaden är att läroböckerna som används på teoretiska program ställer högre krav på förkunskaper än läroböckerna som används på praktiska program. Samtliga läroböcker uppfyller den teoretiska delen av demokratiuppdraget samt kunskapsuppdraget, eleverna möter demokrati som teori men vi ställer oss frågande till om de får tillräckliga kunskaper för att aktivt delta i demokratin.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns. Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats. Jag vill visa på användandet av sociala berättelser utanför autismspektra. Aktionsforskning har jag funnit som lämplig metod, eftersom jag haft tillträde till forskningsarenan som lärare i olika skolor. I mitt insamlande av material har Birgitta Anderssons bok Bygga upp ett erfarenhetsbibliotek genom sociala berättelser och seriesamtal (2000) varit vägledande. Birgitta Andersson är den som har introducerat användandet av sociala berättelser i Sverige. Mitt empiriska material har insamlats från tre olika fall där eleverna varit i olika situationer, haft olika förutsättningar, befunnit sig i olika åldrar och deras problembild har sett olika ut. Effekten av de tre använda sociala berättelserna har delvis varit måluppfyllande, och slutsatsen är att sociala berättelser kan användas utanför de autistiska spektra som det tidigare forskats kring. Jag anser att sociala berättelser är ett verktyg som kan användas som problemlösare i många situationer och med stor mångfald hos användarna.

Syfte Syfte med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarstudenterna vid Idrottshögskolan i Stockholm (IH) ser på sin utbildning avseende undervisningsformer i relation till ingående ämnes/kursområden och den kommande yrkesrollen. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka om de lärare som medverkat i lärarprogrammet har egen skolerfarenhet som verksamma lärare i grundskola/gymnasium. Metod Till grund för vårt examensarbete genomförde vi en litteraturstudie. Genom litteraturstudien arbetade vi fram frågor som slutligen blev till fyra intervjuer av IH: s studierektorer. Med stöd av intervjuerna utformades en enkät till Lärarprogrammets avgångsstudenter (Julen 2005), L4A, L4B och L3K som fick möjlighet att svara på enkäten. Frågorna var lika till alla tre studiegrupper (78st studenter). Enkäten innehöll frågor om undervisningsformerna, samarbetet mellan lärare, anpassning till studenter i relation till den framtida lärarrollen samt utvärderingsförfarandet vid IH. Enkäten bestod av mestadels slutna svarsalternativ. Vi skickade även ut en fråga till 54 stycken av IH: s personal. Det vi ville undersöka var om de lärare vi mött har arbetat i grundskola/gymnasium. Resultat En överväldigad majoritet av studenterna är nöjda med innehållet i kurserna. Få studenter anser att undervisningen anpassas till de elever som de ska möta i skolan. Nästan hälften av studenterna känner inte någon tydlig relation mellan undervisningen vid IH och sitt framtida yrke. Lärarstudenterna uppfattar att personalen prioriterar de ingående ämnen på ett nästan rakt motsatt sätt än de själva. Studenterna prioriterar pedagogik, medan personalen uppfattas prioritera humanbiologi. Slutsats Planering och organiseringen av den nya lärarutbildningen borde ha föregåtts av omfattande gemensamma diskussioner bland IH: s personal. Eftersom utbildningen ännu inte är färdig kan diskussionen knappast vara avslutad. Vår undersökning stärks av tidigare undersökningar vid högskolan och har en spännvidd på 28 år. Det visar sig att ur vissa synvinklar så har det inte skett någon förändring vid IH sedan 1977. Det vi har kommit fram till genom detta arbete är att det vid IH måste tydliggöras hur högskolan ska genomföra sitt uppdrag. Vilket synsätt har högskolan på studenterna och deras yrkesroll som utbildningen leder till? Därutöver behöver IH tydliggöra hur man ser på lärande och undervisningsformer samt kvalitetssäkring av lärarprogrammet.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet i den här studien har varit att undersöka lektionsinnehållet hos erfarna respektive mindre erfarna lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Följande frågeställningar till studien ställdes: Vilken tidstilldelning har lärarna i undersökningsgruppen till de olika momenten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärares tid till olika moment? Vad finns det för hinder för att introducera nya aktiviteter i idrottsundervisningen? Vilka kunskapskvalitéer anser undersökningsgruppen vara de viktigaste som eleverna skall lära sig? Metod Den metod som använts är en kvantitativ insamlingsmetod genom enkäter. Till grund för arbetet gjordes en litteraturstudie och där användes sökorden: Idrott och hälsa, lärare, enkätstudie. Frågeformuläret skickades ut med ett bekvämlighetsurval till idrottslärare på gymnasienivå. Enkäten skickades ut via e-mail till 128 lärare. Sammanlagt 57 enkäter kom in detta innebar en svarsfrekvens på 44 %. Avgränsningen för studien var Stockholms län och de lärare som undervisar i idrott och hälsa (A-kursen) på gymnasieskolor där. Resultat Resultaten visar att idrottslektionernas innehåll är lika i antal tid till olika moment mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärare. Båda dessa grupper har bollspelsmomentet som det mest dominerande momentet i sin undervisning. De erfarna och de mindre erfarna idrottslärarna undervisar båda mer än 28 % av den totala tiden i detta moment. Det moment som fick tilldelad minst tid var simningen som fick 5 %. De vanligaste hindren som erfarna idrottslärarna angav för att introducera nya aktiviteter på lektionerna var att tiden inte räckte till. De mindre erfarna lärarna angav att för lite redskapsmaterial var det största hindret. Den viktigaste kvalitén som lärarna angav var att eleverna skulle få intresse för fysisk aktivitet på fritiden, den minst viktiga var att lära sig färdigheterna. Slutsats Slutsatsen av den här studien var att jag inte fann någon större skillnad mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärares lektionsinnehåll i den utvalda undersökningsgruppen. / Aim The special aim for this study has been to examine teacher’s strategy in physical education and see if experienced teachers taught differently compare to less experienced teachers. On the basis of the aim, following questions have been constructed: How much time takes the teachers to different activities in physical education? Are there differences between experienced and less experienced teachers? What kind of hindrance is there to introduce new activities in the lessons? What knowledge-qualities do the teachers see as the most important for students to learn? Method The author has used a quantitative method to collect the information. A literature study has been used to find information at Internet and in books, keywords as: education, strategies in teaching and physical education were used. 128 questionnaires were sent out by E-mail and 57 came back filled in. This makes a total frequency in answer of 44 %. Teachers participated in the study, working in the administrative province of Stockholm at upper secondary school level. They should also teach in the first level (A-level) in physical education. Results The most important results from the questionnaires were that teachers with different kinds of experience have almost the same strategy and the same activities as their favourite activities. Among the contents ball activities were the most common. Both categories of teachers taught more than 28 % in this activity. Swimming was the activity that got the least of the time only 5 %. The most common difficulties for experienced teachers when introducing new kinds of activities were the lack of time. Too many students and too little material were the biggest hinder for the less experienced teachers. The results of the questionnaires show that the most important quality that the teachers strived to help the students to get an interest of physical activity in their spear time. Conclusion The conclusion of this study is that there is no bigger difference between experienced and less experienced teacher in this study about their teaching strategy. / Bilaga 1 och 3 saknas i pdf-filen, men finns i det tryckta arbetet.

Sammanfattning Denna uppsats bygger på en tidigare kartläggning av en skolenhets historiska utveckling under tio år. Undersökningen bygger på fritt skrivna brev och utifrån de breven har jag tolkat respondenternas åsikter och tankar. I resultatdelen presenteras några framgångsfaktorer som här tolkas att ge en lust till att utveckla vardagsarbetet. De finns även en del svagheter i organisationen som beskrivs i breven, de uppmärksammas då de kan bli framtida hot mot fortsatt utveckling. De områden som det skrivs mest om i breven är samlade under de följande rubrikerna: 1. Interaktionen 2. Elevperspektiv 3. Organisation 4. Arbetslag 5. Individ 6. Ledarskap 7. Samhälle/omvärld Studien visar att respondenterna beskriver en mängd olika tankar och åsikter i sina brev inom dessa områden som kan tolkas som framgångsfaktorer för att skapa lust att utveckla och därmed berika vardagsarbetet.

No description available.

No description available.

No description available.

Ambulanssjukvårdarna i Sverige är en yrkesgrupp som under det senaste årtiondet har påverkats av ett flertal förändringar inom ambulanssjukvården som verksamhet. En markant förändring är att ambulanssjukvårdarna efter den 1 november 2005 på grund av en författningsförändring från Socialstyrelsen inte längre får hantera läkemedel. Syftet med studien är att undersöka hur den organisatoriska förändring som följt av Socialstyrelsens beslut påverkat ambulanssjukvårdarna som yrkesgrupp på ett flertal olika sätt. För att uppnå detta studeras utifrån olika teoretiska resonemang samt en modell för organisationsförändringar hur förändringen och de reaktioner den mött kan förstås och förklaras. Studien bygger på en granskning av olika typer av dokument samt tidigare forskning i ämnet. I studien antas ett perspektiv som granskar förändringen utifrån ambulanssjukvårdarnas synvinkel. I studien konstateras att förändringen är ett uttryck för ett övergripande perspektivskifte i ambulanssjukvården, och att de negativa reaktioner förändringen har mött är en del av ett i sammanhanget rationellt handlingsmönster. Förändringen har påverkat ambulanssjukvårdarens yrkesroll i flera olika dimensioner, och medför som helhet en försämring för ambulanssjukvårdarna som yrkesgrupp. Det har dessutom vid genomförandet av förändringen funnits flera faktorer som påverkat hur den tagits emot av ambulanssjukvårdarna, och även dessa faktorer bidrar till en förklaring till varför förändringen mötte motstånd.