Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde. Arbetet har inte enbart som syfte att undersöka förändring över tid gällande innehåll och urval, utan även föra fram rimliga förklaringar till den eventuella förändringen som observeras. Resultatet av arbetet är att läroböckerna har förändrat sig avsevärt gällande kommunistiska regimers brott, från att knappt ha nämnt något mer än att människor deporterades och gårdar slogs ihop till nutidens läroböcker där Gulag, svält och död får stort utrymme i läroböckerna. Förklaringen till denna förändring är svår att identifiera men indikationer pekar på att politiken inte spelat stor roll gällande detta, utan det är snarare ”tidsandan” och kunskapsunderlaget som spelat roll.