No description available.

I förskolan möts ofta barn med språkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med språket för att motverka språkstörning. Genom rätt stimulans kan barnets utveckling förbättras. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter det finns i arbetet med barn med språkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avläsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om språket och dess betydelse. Därmed har vi valt att synliggöra den ”normala” språkutvecklingen följt utav språkstörning som är vårt huvudsyfte med detta arbete. I arbetet belyser informanterna betydelsen av ett samarbete mellan förskolan och hemmet för att förebygga språkstörning och stötta barnet i sin utveckling. Det är betydelsefullt att arbeta med språket på ett lekfullt sätt för att fånga barnens intresse genom att ta tillvara på vardagssituationer.

<p>Syftet med denna undersökning är att erhålla relevanta frågeställningar som ska utgöra engrund för att ge en rekommendation på en pedagogisk Open Source-programvara som stödjere-learning. En utvärderingsmodell skapas för att få fram ett relevant resultat baseras på svarenpå dessa frågeställningar. Utvärderingsmodellen tillämpas i en fallstudie för att visa enpraktisk användning av modellen. Det framgår vad som är relevant att tänka på vidinförskaffande av en Open Source-programvara som ska vara så pedagogisk som möjligt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar karaktärsämneslärare på praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa föreställninga kan variera. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger på semi-strukturerade intervjuer med åtta karaktärsämneslärare från fyra olika gymnasieprogram på samma gymnasieskola. Utifrån intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier där tre huvudkategorier framstår som de mest centrala: utbildning, den strukturella uppläggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrån de kompetensutvecklingsmöjligheter som är befintliga i dag och dels de som är önskvärda. Resultatet visar att intervjuade karaktärsämneslärarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex. genom studiecirkeln som inlärningsmetod, genom att ändra en del strukturer inom programmen och kurserna vilket skulle bidra till fler undervisningsmöjligheter samt genom olika praktiska meriteringar, som företagande, vilket skulle utveckla lärarnas praktiska kompetens. Utifrån dessa resultat ges ett förslag på hur en ny kompetensutvecklingsstrategi, den fenomenografiska kompetensutvecklingsstrategin, skulle kunna utformas för att tillgodose karaktärsämneslärarnas önskemål i frågan om kompetensutveckling.</p>

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundas i ett intresse för pedagogers förhållningssätt och på vilket sätt förhållningssättet påverkar i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra på vilket sätt pedagogers förhållningssätt kommer till uttryck i samlingen, i relation till yrkesrollen och samlingen som en del av förskolans vardag. Metod: Studien bygger på kvalitativa metoder där observationer och uppföljande intervjuer genomförts med fyra pedagoger. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån de två ställda frågeställningarna i relation till valda analysbegrepp. Resultatet av studien synliggör att pedagogers förhållningssätt präglar och skapar möjligheter och hinder för barnen i samlingen att kommunicera, samspela eller medverka aktivt genom olika dialoger och samtalsformer.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka grundsärskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehåll. Frågeställningarna var: Vad innehåller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt är kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen? Metod De metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Utifrån textanalysen utformades en intervjuguide. Därefter genomfördes tre intervjuer med idrottslärare på två grundsärskolor i olika kommuner, två av lärarna som arbetar på samma skola undervisar samma elevgrupper. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning. Resultat Kursplanen i grundsärskolan innehåller av oss fyra identifierade aspekter: en lustfylld, en social, en teoretisk samt en praktisk. Respektive aspekt innehåller underliggande moment. Textanalysen visar att kursplanerna är relativt lika. Dock har grundsärskolan färre och något lägre krav. Alla fyra aspekter ingår mer eller mindre i undervisningen i de två grundsärskolorna. Kunskaper om idrottens historia är ett obligatoriskt inslag som saknas på båda skolorna. På en av skolorna finns heller inte undervisning som berör missförhållanden som kan förekomma i samband med fysisk aktivitet samt friluftsliv i idrottsundervisningen. En förklaring till att inte friluftsliv förekommer är att lärarna upplever momentet som tidskrävande. Viss tidsbrist ses alltså som ett hinder medan elevernas generellt positiva inställning till ämnet ses som en möjlighet. Slutsats Slutsatsen blir att kursplanen används av de intervjuade lärarna som riktlinje vid idrottsundervisningens utformning. Dock är inte kursplanen förankrad fullt ut, då vissa underliggande moment saknas. Undervisningen baseras på glädje och repetition.

This study is looking at the topic of bullying. Initially, there is a general description of bullying then follows a more detailed description of girls’ indirect manner of bullying, which is split into different categories. The method I have used in order to accomplish my study is a semi-structured qualitative inquiry. Upon analysing given data I illustrate phenomena pertaining to girls’ bullying and list these under various themes. Similarities or differences between my study and existing literature are highlighted whenever relevant.

Studiens syfte är att få en djupare insikt i hur fem lärare arbetar och förhåller sig till ett utdrag ur dagens läroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lärarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Den bakgrund som uppsatsen vilar på, tar sin utgångspunkt i läroplansforskningen som i sin tur är uppdelad i tre områden; den normativa läroplanen, den dolda läroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte är den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs där samtliga lärare ger uttryck för sina åsikter och berättar om sina olika arbetssätt i relation till det utdrag som gäller för studien. I diskussionen redovisas att de intervjuade lärarna har en positiv och likvärdig inställning till utdraget ur läroplanen. De är måna om att sträva efter att ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov i undervisningen. Trots detta, känner samtliga att de aldrig riktigt lyckas med uppdraget fullt ut. Detta visar sig bero på bland annat resursbrister inom skolan. Studiens resultat visar att den tidigare forskning som gjorts stämmer väl överens med uppsatsens utfall. Det råder ett glapp mellan den normativa läroplanen och den implementerade. Anledningen till detta diskuteras och analyseras i studien.