Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt. Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar: Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas? Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige. Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel. Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro. Det fanns däremot inga tydliga tendenser på att man inom de olika lärarkategorierna uppfattade införandet av arbetslag på olika sätt. Det verkar mera ha att göra med vilken personlighetstyp man tillhör.

This study concerns pupils’ experiences of learning and working with programmable robotics at school. Consequently, the study refers to the use of computers at school and can therefore be placed in the research area of computer aided learning. The aim is to analyze and describe pupils’ different experiences of what they learn by means of working with programmable robotics at school and how they experience that they work and solve problems by means of programming and constructing robotics. The first question concerns the experienced object of learning and the second question is about the experienced problem solving strategies. The theoretical framework and method is in the area of phenomenology of the life-world and phenomenography. The pupils who have been interviewed in the study have all been working with a programmable Lego material and the result is the qualitatively different categories of pupils’ experiences of objects of learning and problem solving strategies in relation to this material. Many experiences focus on social aspects of this work, which means that the technological material itself is not the evident object of learning in the pupils’ experiences. Also the experiences related to the problem solving strategies often focus on a social dimension. The findings should be seen as a contribution to the discussion about understanding pupils’ different ways of experiencing their work and learning in technological surroundings and thereby facilitate the creation of an educational environment where pupils can be met at their level and where teachers can create possibilities for holistic learning. This understanding can contribute to evolve the didactics about computers and technology education. / Den här studien behandlar elevers uppfattningar av lärande i relation till arbete med att programmera och konstruera robotar. Forskningen berör användning av datorer i skolan och ingår därför i forskningsområdet datorstött lärande. Syftet är att analysera och beskriva grundskoleelevers olika uppfattningar av vad de lär sig vid arbete med programmerbart konstruktionsmaterial i skolan och hur de erfar att de arbetar och löser problem när de konstruerar och programmerar robotar. Den första frågan handlar om elevernas upplevda lärandeobjekt och den andra om deras erfarna problemlösningsstrategier. De ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna i den här studien grundar sig i livsvärldsfenomenologi och fenomenografi. Eleverna som intervjuats i studien har alla arbetat med ett programmerbart legomaterial och resultatet utgörs av elevernas kvalitativt skilda sätt att uppfatta lärandeobjekt och problemlösningsstrategier i relation till detta. Många uppfattningar relaterar till sociala aspekter av arbetet, vilket betyder att materialet i sig inte är det självklara lärandeobjektet för eleverna. Även uppfattningarna i relation till problemlösningsstrategierna fokuserar ofta på en social dimension av arbetet. Resultatet ska ses som ett bidrag till att skapa en förståelse av elevers olika sätt att erfara sitt arbete och lärande i en teknisk miljö. En sådan förståelse kan underlätta för lärare att skapa förutsättningar för ett holistiskt lärande och en lärandemiljö där elever kan mötas på sin egen nivå. Detta kan också bidra till en utveckling av didaktiken kring teknik och datorer i skolan.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation blir en del i barnets läroprocess ur pedagogens perspektiv samt vilka möjligheter och hinder som finns kring pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som tekniker för att samla information. Det sker med hjälp av pedagoger och barngrupper på en förskola. Av resultatet framgår att samtliga pedagoger framhåller att pedagogisk dokumentation synliggör barnet och deras läroprocess samt gynnar pedagogens egen läroprocess. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan pedagogen ge tillbaka dokumentationen till barnet och därigenom sker en utveckling. Tidsfaktorn är ett hinder som pedagogerna berör under intervjun vilket innebär för pedagogen att det är svårt att finna tid då dokumentationen ska bearbetas. Pedagogerna anser att det är stimulerande att arbeta med pedagogisk dokumentation då det ger både dem och barnen något. Det kan i sin tur leda till att pedagogers glädje och engagemang smittar av sig på barnen vilka får en positiv upplevelse under sin tid på förskolan.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med användningen. Vi har också undersökt hur lärare och pojkar respektive flickor upplever användandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare och elever som är verksamma i grundskolans år tre. Resultaten visar att lärare använder skönlitteratur på flera olika sätt i skolans verksamhet. Lärare beskriver att arbetssätten med skönlitteratur ofta har ett klart syfte. Lärare upplever användning av skönlitteratur som positiv och anser även att skönlitteratur kan bidra till en varierad undervisning. Pojkar och flickor är olika och upplever inte användning av skönlitteratur på samma sätt. Dessa upplevelser anser vi har sitt ursprung från ett genusperspektiv. Intresset är en kategori som styr valet av en skönlitterär bok både för pojkar och för flickor. De båda könen har ofta väldigt olika intresseområden då det gäller val av skönlitterär bok. Upplevelsen av det specifika arbetssättet där skönlitteratur är integrerat skiljer sig också åt mellan pojkar och flickor. Pojkar arbetar gärna med praktiska arbetssätt och samtidigt som flickor ofta vill samtala och läsa själva. Vårt resultat visar tydliga skillnader på pojkar och flickors upplevelser.</p>

<p>Den här studien syftade till att undersöka hur innehållets behandling under lektionernamöjliggör för eleverna att urskilja vokalljudet som föregår den dubbeltecknadekonsonanten. Forskning visar att dubbelteckning är en av de svåraste stavningsreglernai svenska språket. Att kunna urskilja vokalljudet är grundläggande för att eleven skallkunna avgöra om det skall vara en eller två konsonanter direkt efter vokalen.Med variationsteorin som utgångspunkt genomförde vi en learning study med elever iåldern 10-12 år. Tre lektioner genomfördes och dokumenterades med videoupptagning.Vi analyserade därefter hur innehållet i varje lektion behandlades av läraren ochjämförde det med elevernas förmåga att stava dubbeltecknade ord före och efterlektionen.Resultatet visade att elevernas möjligheter att urskilja vokalljudet som föregår dendubbeltecknade konsonanten under de tre lektionerna skilde sig åt beroende på denbenämning av vokalljudet som användes. Under den första lektionen gavs elevernamöjlighet att urskilja vokalljudet med benämningen låter/låter inte som i alfabetet.Under både andra och tredje lektionen användes benämningen lång/kort vokal. Vidjämförelse mellan resultaten på för- och eftertest, visade studien att eleverna från denförsta lektionen uppvisade störst förbättring i förmågan att stava dubbeltecknade ord.Det vi fann vara avgörande (den kritiska aspekten) för elevernas lärande i studien ärbenämningen av vokalljudet.</p> / <p>This study aimed to investigate how the content of the lessons makes it possible for thepupils to discern the sound of the vowel that precedes the double consonant. Researchof spelling shows that spelling with double consonants is one of the most difficultspelling rules in the Swedish language. It is fundemental for pupils to discern the soundof the vowel to be able to decide if there shall be one or two consonants immediate afterthe vowel.With the variation theory as starting point we implemented a learning study with pupilsin the age of 10-12 years old. The aim was to find out what was decisive for the pupils´possibility in discerning the sound of the vowel that precedes the double consonant.Three lessons were implemented and were documented by video. After each lesson weanalised how the teacher handled the lesson contents and then compared the pupils´ability in spelling words with double consonants before and after the lesson.The result from the three lessons showed that the pupils´ ability to discern the sound ofthe vowel which precedes the double consonant were different depending on the useddenomination. During the first lesson the pupils had possibility to discern the sound ofthe vowel in the denomination sounds/does not sound like in the alphabet. During boththe second and the third lesson the denomination long/short vowel were used. Incomparison between the results of the test before and after the lessons, the studyshowed that the pupils from the first lesson proved to have the greatest improvement inthe ability in spelling words with double consonants. A finding what was decisive (thecritical feature) for the pupils´ learning in the study was the denomination of the soundof the vowel.</p>

<p> </p><p>In this study were six respondents included, the study is a qualitative study, where unstructured interviews on the basis of a Case has been implemented. The study handles what previous research has handled about how to handle conflicts. Wahlström (2005) writes that conflicts is a part of life, required that we live in a social community. Conflicts are an essential part of social contexts, conflicts are also a movable process between people and there are always conflicts between people when all individuals have different wills, goals and ideas. The result shows that the strategies that are most common in this study is individual deliberations, class discussions or group deliberations. The result shows that the respondents choose to handle the conflict directly and to let the planned lesson wait and that the experience often governs the choice of strategy. In the discussion of the result we handle the result and the literature which has been problematized on the basis of the aim and the issues. We believe that the implications that conflict handling means for the education in the work environment and in the class room can be influenced negatively if conflicts not is handled in satisfying ways. The students can feel bad in various ways and sometimes perhaps it is not always to be seen, but you can sense that through other things, that the students get difficulties in concentrating or that they are mellow or sad. Therefore, we consider that it applies for teachers to try to prevent conflicts, and that teachers work in preventive ways where the students get to learn how to take consideration to their friends and fellow creatures.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år. Resultatet av studien visar att föräldrarna har höga förväntningar på ett väl fungerande samarbete mellan hemmet och skolan. Det visade sig också att föräldrarna förväntar sig att skolan på något sätt markerar att mobbning inte får förekomma. Vidare önskar även föräldrarna att någon form av åtgärd samt uppföljning sker vid en mobbningssituation. Slutsatsen av studien är att, engagemang, tillgänglighet och samarbete är viktiga delar som föräldrarna förväntar sig från skolan om en mobbningssituation uppstår.</p> / <p> </p><p>The purpose of this study is to make the parents expectations on the schools liability, of when a child ends up in a situation where he/she gets bullied, visible. The study aims also at lifting the parents' thoughts and expectations of the work around the cooperation between the school and the home in this matter. The definition of bullying which underlies this study is: when some or someone repeatedly gets insulting treatment. Different types of bullying are presented to give a background to what bullying could mean. The study is a qualitative examination where seven parents, to children between the ages of 6-12, have been interviewed. The result shows that parents have high expectations on the schools in the matter of cooperation with the homes. It also showed that the parents expect the schools to mark that bullying is unacceptable. The parents also wish for measures and follow-ups in the event of a bullying situation. The conclusion is that commitment, availability and cooperation are important parts which the parents expect from the schools in the case of a bullying situation.</p>

<h1>Resumé</h1><p> </p><p> </p><p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp, Högskolan i Skövde</p><p> </p><p>Titel: Pedagogisk dokumentation – olika innebörder och konsekvenser.</p><p> </p><p>Sidantal: 33</p><p> </p><p>Författare: Carina Johansson och Camilla Lans Ajnestål</p><p> </p><p>Handledare: Susanne Klaar</p><p> </p><p>Datum: Januari 2009</p><p> </p><p>Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebär för pedagoger i förskolan. Vi vill också undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i så fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjälp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att läsa litteratur om vårt valda ämne, har vi kommit fram till att det finns två arbetssätt av dokumentation. De olika arbetssätt som framkom i vårt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin. I de båda arbetssätten kan vi konstatera att det finns fler likheter än skillnader. Det som skiljer dem åt är hur pedagogerna utför och använder dokumentationen. Inom utvecklingspedagogiken avslutas ett tema innan nästa tema påbörjas, det här dokumenteras genom bilder/text. Reggio Emilia filosofin använder dokumentationen som en reflektion och kommunikation till fortsatt arbete, man bygger hela tiden vidare från det ena temat eller projektet till nästa. Dokumentationen utförs i en dialogform mellan pedagoger och barnen. Både utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin ser reflektionen, diskussionen samt att följa barnens utveckling som viktiga inslag i sina arbetssätt. Resultatet har visat att den pedagogiska dokumentationen är till för barnen, pedagogerna, föräldrarna och för utvärdering av verksamheten.</p><p> </p> / <h1>Abstract</h1><p> </p><p> </p><p> </p><p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hp, University of Skövde</p><p> </p><p>Title: Pedagogic documentation – different meanings and consequences.</p><p> </p><p>Number of pages: 33</p><p> </p><p>Author: Carina Johansson and Camilla Lans Ajnestål</p><p> </p><p>Tutor: Susanne Klaar</p><p> </p><p>Date: January 2009</p><p> </p><p>Keywords: Pedagogic documentation, Reggio Emilia philosophy,</p><p>Developing pedagogy, reflection, communication.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>The purpose of our study was to examine what pedagogic documentation means for the educationalists in preschool. We also want to find out if there are different forms of pedagogic documentation and if so, what the difference is. By interviewing 12 teachers in five different preschools and reading literature about our selected subject, we have come to the conclusion that there are two forms of documentation. The different forms we came to in our result belong to the developmental pedagogy and the Reggio Emilia philosophy. In the both ways we work, we can state that there are more similarities than differences. These two ways of working is divided by how the educationalists perform and use the documentation. In the developing pedagogy you finish a theme before you begin with the next one and document it with pictures/texts. In the Reggio Emilia philosophy you use the documentation as an reflection and communication for coming work, you keep building from one theme or project to the next. The documentation is performed in a dialogue between the educationalist and the children. Both the developing pedagogy and Reggio Emilia philosophy sees the reflections, discussions and to follow the children development as important element in their way of working. The result has also showed that the pedagogic documentation is for the children, the teachers, the parents and for the evaluation of the activity.</p>

No description available.