• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6610
  • 177
  • 12
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 6813
  • 6813
  • 6784
  • 4627
  • 1915
  • 1137
  • 847
  • 806
  • 687
  • 638
  • 632
  • 497
  • 484
  • 462
  • 427
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Motivation för ämnet Idrott och Hälsa : En tvärsnittsstudie om elevers inställning till ämnet

Vester, Pontus, Johnsén, Ludvig January 2019 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att pröva hur motiverade elever i årskurs 9 är för ämnet Idrott och Hälsa. Studien syftade även till att utifrån behoven autonomi, kompetens och tillhörighet i Självbestämmandeteorin undersöka hur elevernas motivation ser ut, samt vilket av dessa tre behov som är störst. Frågeställningarna var: Vad är det som driver eleverna i årskurs 9, utifrån Självbestämmandeteorin, till att delta i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser motivationen ut i relation till biologiskt kön? Hur ser motivationen ut beroende på om eleven är aktiv i en idrottsförening eller inte? Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med totalt 132 respondenter där majoriteten var från Stockholm. En webbenkät genomfördes med högstadieelever i årskurs 9. Respondenterna var jämnt fördelat mellan könen där 70 % av de svarande var aktiva i en idrottsförening vid genomförandet. Resultat Resultatet visar att pojkar är mer motiverade än flickor till idrottsämnet. Dessa skillnader förelåg även mellan de psykologiska behoven kompetens och tillhörighet. Inga skillnader i motivation visade sig mellan elever som är föreningsaktiva och de elever som inte är det. Slutsats Ytterligare studier behövs för att undersöka varför dessa skillnader i motivation mellan kön finns. Det behöver även tas fram metoder och arbetssätt för att motivera samtliga elever till idrottsundervisningen. / Aim The purpose of this study was to examine students’ motivation to physical education in secondary schools’. The aim was also to examine which of the three psychological needs autonomy, competence and relatedness from Self Determination Theory, that has the largest impact on the students’ motivation. The issues of this study was: What motivate students in 9th grade, from Self Determination Theory, to participate in physical education? How does the motivation look like in relation to biological gender? How does the motivation look like in relation to sports club membership? Method A quantitative study was performed with a total of 132 respondents where the majority of the students come from Stockholm. A web survey was performed vid 9th grade students. The respondents were equally distributed between gender, and 70 % of the respondent where has a membership in a sports club. Results The results indicate that boys are more motivated to physical education than girls. This differences were also found in the psychological needs competence and relatedness. No differences were found between the students who where a member in a sports club and the students who were not. Conclusions Further studies are required to investigate why the differences in motivation between gender exist. Methods are also needed to motivate all students to participate in physical education.
22

Det mångkulturella klassrummet : En studie om mångkulturens påverkan på undervisningen

Grafsund, Linnea, Karlsson, Emelie January 2018 (has links)
Denna litteraturstudie diskuterar och analyserar forskning om mångkultur i klassrummen. Undersökningen ämnar skapa förståelse kring vilka skillnader som kan finnas i undervisningen beroende på om den genomförs i ett homogent eller mångkulturellt klassrum. Genom att förstå eventuella skillnader kan man motverka dem och då ge alla elever likvärdig chans till utbildning och därigenom skapa ett mer jämlikt samhälle. Arbetets koppling till jämställdhet och demokratiska värderingar gör att vi kopplar det till den samhällsvetenskapliga ämnesdidaktiken. Vi har i studien utgått från tre frågeställningar: Hur påverkas undervisningen av mångkulturalitet? Vilka anpassningar krävs av läraren i ett mångkulturellt klassrum? samt Skiljer sig vårdnadshavares förväntningar på läraren åt mellan ett mångkulturellt och ett homogent klassrum? Forskningen vi utgått från är referee-granskad och samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaser och manuella sökningar. Resultatet visar att lärare i det mångkulturella klassrummet idag får en större pedagogisk utmaning. Detta anser vi kräver specificerade lärarutbildningar, som idag inte finns, för att alla elever ska få det stöd och de anpassningar de behöver. I vår forskningsanalys framkom även att mångkulturalitet i skolan av samhället framför allt ses som något negativt men till största delen är till fördel för alla elever, oavsett kulturell bakgrund. Att undervisa mångkulturellt anser vi skapa inkluderande individer som gemensamt bildar till ett jämlikt samhälle med mindre segregation.
23

Betydelsen av fysisk kompetens och självkänsla för elever i ämnet idrott och hälsa.

Molander, Simon January 2019 (has links)
No description available.
24

Demokrati i läroplanerna / Democracy in the cirrculum

Kadfors, Marcus January 2019 (has links)
Demokratisk fostran har enda sedan demokratin fick sitt stora genombrott som ledande politiska styre i västvärlden efter andra världskriget. Hur denna fostran ser ut skiljer sig en del från land till land, men gemensamt brukar vara att skola och utbildning har stor betydelse. I Sverige har demokratisk fostran av elever till välfungerande medborgare funnits med som en central del i skolan styrdokument under en längre tid. Inom ramen för den här uppsatsen studeras sex stycken läroplaner från 1955-2011 för att se hur uppdraget kring demokratisk fostran har sett ut och förändrats över åren. Man kan tydligt se att detta har varit en viktig del i alla dessa läroplaner även om betoning och vikt varierat en del. En annan central del för den här studien har varit att studera samhällskunskapens betydelse för den demokratiska fostran av medborgare i den svenska skolan. Genom att studera kursplanerna för samhällskunskap och jämföra dessa mot andra liknande ämnen för att se skillnader och likheter i hur det behandlar ämnet demokrati ska vi kunna se om samhällskunskapen haft en större roll i den demokratiska fostran än de övriga. Även här visar resultatet att det är tydligt att samhällskunskap har en betydande roll att spela när det gäller att föra över våra demokratiska värderingar till kommande generationer.
25

Textilslöjd - en väg mot hållbar utveckling : En kvalitativ studie om textillärares arbete

Lundh, Anne-Charlotte January 2019 (has links)
The purpose of this study is to examine how textile teachers are experiencing and describing their work towards a sustainable society. Since our consumption of clothes is constantly increasing which generates mountains of textile waste, this study seeks to increase the understanding of the problem. The society signals that we must change our ways towards a sustainable society, through among other things change our consumption behaviour.          But, how are we supposed to do? How do we teach our students about sustainable behaviour in textile handicraft classes? The European Union adopted a strategy to reduce waste that it’ s members are encouraged to follow. The first step is to minimize, to shop less. The next step is to recycle, to give away things we don’t longer need to others rather than throwing it away. The third step is to repurpose, which is something we often work with in textile handicraft. To sew something new from the old and worn.                        Through questions in a qualitative interview, I’ve wanted to shed a light on how teachers everyday life is affected and how they go about their work in regards to a sustainable development. Are they doing anything else besides common repurposing in their textile handicraft classes?                                       The result shows that the teachers are facing very different conditions to carry out this work. The unequal situation is rooted in the teachers own education that either did or didn’t have elements about sustainable behaviour. The situation also depends on the teacher´s further education, and if that featured any elements regarding sustainability. On top of that, all classrooms are equipped differently.                        Keywords                                       Textile repurposing, sustainable development, minimizing, recycling, repurposing. consumption behavior, the conditions of textile teachers.
26

"Det är väldigt bra anpassat. Det är väl det som är det bästa." : Hur elever med rörelsehinder upplever sin skolgång i särskild undervisningsgrupp

Ulrén Svensson, Ann, Eng, Jörgen January 2009 (has links)
No description available.
27

Att vara beredd på att möta en kris : En studie i skolans arbete med krisplaner och krisberedskap

Chiapponi, Natasha, Borvin, Hanna January 2010 (has links)
No description available.
28

Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass

Elm, Annika January 2008 (has links)
No description available.
29

Validera mera : Fantasi eller verklighet / Validate more : Fiction or reality

Lindkvist-Ohlsson, Katarina January 2010 (has links)
<p>Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen. Synen på vad validering är och att det är en kunskapsmätare förenlig med de definitioner som finns kring validering.</p>
30

Integration i skolan : en samhällsfråga i mötet mellan kulturer

Jakobsson, Henrik, Ramadani, Vlora January 2007 (has links)
<p>Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor. Skolan, språket och arbetsmarknaden är sociala värden som tas upp i många fall som segregationsskapande. Skolans uppdrag är att erbjuda utbildning och trygghet till alla elever oavsett kön, klass eller etnicitet. Skolan ska erbjuda ett internationellt perspektiv för alla elever, det innebär förutom att eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang även att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom Sverige. Enligt Lpo-94 och den svenska skolans värdegrund och uppdrag ska skolan främja förståelsen för andra människor. Skolan är en mötesplats för sociala och kulturella möten där ansvaret för att stärka dessa möten ligger hos alla som arbetar och verkar på skolan. Genom enkät och gruppintervjuer med elever i de senare skolåren samt vuxna på skolorna har vi kunnat utföra vår studie där resultatet visar tydligt att språket är ett viktigt redskap i integrationsarbetet men även samhället spelar en stor roll. Vid jämförelse av skolorna kan vi konstatera att en skola i en större kommun lyckas bättre med integrering än en mindre sådan.</p>

Page generated in 0.0432 seconds