<p>Detta arbete är en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvärdera mediepedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan med hjälp av IT. Studien har utförts under ett läsår med en klass som tilldelats egna bärbara datorer. Under året har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra ämnen. Jag har sedan i samråd med undervisande lärare valt ut några alternativa arbetssätt som vi har provat. De arbetssätt som vi har använt oss av är Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr. Eleverna har också fått kunskaper i hur man använder Internet som informationskälla på ett kritiskt och korrekt sätt. Utvärderingen av de olika arbetssätten utfördes med hjälp av en enkät. Den visade att alla var positiva till att arbeta på alternativa sätt och att de arbetssätt vi provat var väl lämpade då de tillåter såväl kreativitet och kommunikation som samarbete över ämnesgränser. Både elever och lärare visade sig positiva till en fortsatt användning av alternativa arbetssätt. Eleverna har under året byggt upp tillräckliga kunskaper för en fortsättning medan flertalet lärare inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att klara av en fortsättning på egen hand.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.</p><p>Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.</p><p>Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling.</p>

<p>Studiens syfte är att få en djupare insikt i hur fem lärare arbetar och förhåller sig till ett utdrag ur dagens läroplan. Detta utdrag ur Lpo -94 handlar om lärarens plikt att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.</p><p>Den bakgrund som uppsatsen vilar på, tar sin utgångspunkt i läroplansforskningen som i sin tur är uppdelad i tre områden; den normativa läroplanen, den dolda läroplanen och den implementerade. Den metod som valts för att besvara uppsatsens syfte är den kvalitativa intervjun. Fem intervjuer görs där samtliga lärare ger uttryck för sina åsikter och berättar om sina olika arbetssätt i relation till det utdrag som gäller för studien.</p><p>I diskussionen redovisas att de intervjuade lärarna har en positiv och likvärdig inställning till utdraget ur läroplanen. De är måna om att sträva efter att ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov i undervisningen. Trots detta, känner samtliga att de aldrig riktigt lyckas med uppdraget fullt ut. Detta visar sig bero på bland annat resursbrister inom skolan.</p><p>Studiens resultat visar att den tidigare forskning som gjorts stämmer väl överens med uppsatsens utfall. Det råder ett glapp mellan den normativa läroplanen och den implementerade. Anledningen till detta diskuteras och analyseras i studien.</p>

No description available.

No description available.

<p>The main problem that is seen in schools is that teachers sometimes don not reflect on what kind of pupils they have in the class and therefore do not adapt their way of communicate, which can lead to confusion and misunderstandings from the pupils side.</p><p>In this essay I have study a teacher’s way to communicate with her pupils depending of what kind of class she has. The main question is How the dialogue between teacher and pupils looks like, and after that there are two more questions that are answered.</p><p>The method in this essay is of a qualitative form where the observation is the main method to gather the empiric parts. The analysis is also of a qualitative form.</p><p>The theoretical frame is taken from different scholars but the main focus lies in the subject of communication and dialogue and how these subjects are depending on the relationships  between people. But there are also a theory from Bahktin were he points out how to succeed with a dialogue in a classroom.</p><p>The conclusion in this essay is that communication and dialogue in the classrooms are important regardless what kind of pupils you as a teacher have. It is also in great significant that the teacher adapt her way to communicate otherwise a lot of information can be lost which can lead to lost motivation and inspiration for the pupils.</p>

<p>Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället.</p><p>I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten.</p>

No description available.

<p>This study concerns pupils’ experiences of learning and working with programmable robotics at school. Consequently, the study refers to the use of computers at school and can therefore be placed in the research area of computer aided learning.</p><p>The aim is to analyze and describe pupils’ different experiences of what they learn by means of working with programmable robotics at school and how they experience that they work and solve problems by means of programming and constructing robotics. The first question concerns the experienced object of learning and the second question is about the experienced problem solving strategies.</p><p>The theoretical framework and method is in the area of phenomenology of the life-world and phenomenography. The pupils who have been interviewed in the study have all been working with a programmable Lego material and the result is the qualitatively different categories of pupils’ experiences of objects of learning and problem solving strategies in relation to this material. Many experiences focus on social aspects of this work, which means that the technological material itself is not the evident object of learning in the pupils’ experiences. Also the experiences related to the problem solving strategies often focus on a social dimension.</p><p>The findings should be seen as a contribution to the discussion about understanding pupils’ different ways of experiencing their work and learning in technological surroundings and thereby facilitate the creation of an educational environment where pupils can be met at their level and where teachers can create possibilities for holistic learning. This understanding can contribute to evolve the didactics about computers and technology education.</p> / <p>Den här studien behandlar elevers uppfattningar av lärande i relation till arbete med att programmera och konstruera robotar. Forskningen berör användning av datorer i skolan och ingår därför i forskningsområdet datorstött lärande.</p><p>Syftet är att analysera och beskriva grundskoleelevers olika uppfattningar av vad de lär sig vid arbete med programmerbart konstruktionsmaterial i skolan och hur de erfar att de arbetar och löser problem när de konstruerar och programmerar robotar. Den första frågan handlar om elevernas upplevda lärandeobjekt och den andra om deras erfarna problemlösningsstrategier.</p><p>De ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna i den här studien grundar sig i livsvärldsfenomenologi och fenomenografi. Eleverna som intervjuats i studien har alla arbetat med ett programmerbart legomaterial och resultatet utgörs av elevernas kvalitativt skilda sätt att uppfatta lärandeobjekt och problemlösningsstrategier i relation till detta. Många uppfattningar relaterar till sociala aspekter av arbetet, vilket betyder att materialet i sig inte är det självklara lärandeobjektet för eleverna. Även uppfattningarna i relation till problemlösningsstrategierna fokuserar ofta på en social dimension av arbetet.</p><p>Resultatet ska ses som ett bidrag till att skapa en förståelse av elevers olika sätt att erfara sitt arbete och lärande i en teknisk miljö. En sådan förståelse kan underlätta för lärare att skapa förutsättningar för ett holistiskt lärande och en lärandemiljö där elever kan mötas på sin egen nivå. Detta kan också bidra till en utveckling av didaktiken kring teknik och datorer i skolan.</p>