No description available.

Undersökningens syfte är att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i läromedel i svenska som andraspråk. Dessa läroböcker är för många vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige då böckerna inte bara ger information om språket utan också om svenska traditioner, levnadssätt och hur man klarar sig i samhället. I resultatet framgår att läroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invånare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del är relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer också vilket kan vara ett problem då läsaren, d.v.s. invandraren får en skev och vinklad bild av verkligheten.

No description available.

No description available.

Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen. Synen på vad validering är och att det är en kunskapsmätare förenlig med de definitioner som finns kring validering.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori. Praktisk teori syftar på att lärarna informerar eleverna om skälen till aktiviteterna medan de utför dem. Lärarna som deltog i undersökningen betonade starkt sambandet som borde finnas mellan idrott och hälsa men även sambandet mellan samhället och skolan. Därmed erbjuder lärarna eleverna ett brett utbud av aktiviteter så att eleverna får möjligheten att upptäcka vad som passar just dem. Lärarna i idrott och hälsa arbetar med hälsa genom att skapa ett intresse för rörelse, visa sambandet mellan fysiskt och psykiskt välbefinnande och uppmärksammar eleverna på de risker och möjligheter som finns inom hälsa. Lärarna i idrott och hälsa uppger att genom sitt arbete med hälsa uppmanar dem till ett fortsatt hälsosamt liv.

Syfte och frågeställningar För att undersöka och beskriva vilket underlag lärare i idrott och hälsa har när de betygssätter elever i år 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 ställs följande frågor: Vilken mental dokumentation har lärarna vid betygssättning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lärarna vid betygssättning? Hur förhåller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94? Metod Repertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lärare i idrott och hälsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex månader senare gjordes en uppföljning där lärarna kunde kommentera analyserna. Resultat De construct som genererades i RG-intervjuerna återfinns i kategorierna motivation, färdigheter, självförtroende och social kompetens där ledarskap ingår. För att få ett MVG måste eleven få en hög skattning i av läraren i alla constructs, för att få ett VG i minst hälften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar. Den skriftliga dokumentationen handlar om färdigheter och ledarskap. Motivation, självförtroende och social kompetens förekommer inte i någon utsträckning i den skriftliga dokumentationen och Lpo 94 men matchar betygen. Färdigheterna simning, orientering, friluftsliv och hälsomedvetenhet existerar sparsamt i den mentala dokumentationen men förekommer i all skriftlig dokumentation och i Lpo 94. Slutsats Den dokumentation som redovisas ovan tyder på att den mentala dokumentationen är mycket viktig som underlag för betygssättningen. Construct som bara förekommer där, och rör motivation, självförtroende och social kompetens är viktiga för betygen och constructs som saknas, exempelvis simning, har inte någon större genomslagskraft i betygen enligt den Nationella utvärderingen, NU03. Constructs som bara finns hos en lärare som orientering, matchar de andra constructen dåligt. De constructs som bara finns i den mentala dokumentationen matchar dem som har stöd i styrdokumenten och erfarenhetsbaserade inre mallar hjälper lärarna hantera den mängd information de observerar på lektionerna. Strävansmålen i Lpo 94 tycks också viktiga för den mentala dokumentationen. När lärarna inte kan mäta mål som livslångt intresse, översätter de dem till intresse på lektionerna i idrott och hälsa. All dokumentation fokuserade på "görande" och det var svårt att hitta den reflektion som nämns i Lpo 94. / Aim In order to investigate and describe what basic data teachers in PE use when marking pupils in year 9 and how this documentation relates to the syllabus and criteria for certificates in Lpo 94 the following questions are made: What kind of mental documentation do the teachers have when marking, as it appears whit the method Repertory Grid? How does this mental documentation match the pupil's marks? What kind of written documentation do the teachers have when grading? How do this mental and written documentation relate to each other and to the syllabus and criteria for certificates in Lpo 94? Method Repertory Grid-interviews were conducted with four teachers in PE to find out their mental documentation and their written documentation were collected. The interviews were analyzed with WebGrid5, a program for RG-interviews. Six months later there was a follow-up where the teachers could comment the analyses. Results The constructs generated in the RG-interviews are found in the categories motivation, skills, self-confidence and social capability including leadership. To get a MVG the teacher had to give the pupil a high ranking in all the constructs, to get a VG in at least half of them and to get a G they didn´t need any high rankings. The written documentation was about skills and leadership. Motivation, self confidence and social capability do not exist in any extension in the written documentation and Lpo 94 but match the grades. The skills swimming, orienteering, outdoor life and health-consciousness exists sparsely in the mental documentation but exists in all written documentation and in Lpo 94. Conclusions The documentation declared above indicates that the mental documentation is a important basic data for grading. Constructs that only exist there, concerning motivation, self-confidence and social capability, are important for grading and constructs that are missing, for example swimming, do not have a big impact on the grade according to a national evaluation, NU03. If the construct exists with one teacher, like orienteering, it is a bad match with the other constructs. The constructs that only exist in the mental documentation matches them that are supported in the steering documents and experience-based inner templates helps the teachers to cope with the massive information they observe during the lessons. Goals to strive for, in Lpo 94 seem to be important for the mental documentation. When the teacher can´t measure goals, like a life-long interest, they transform them into interest in the lessons in PE. All documentation was focusing on "doing" and it was hard to find the reflection that is spoken of in Lpo 94.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan. Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation. Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling.

Syfte och frågeställningar Avsikten med uppsatsen är att se om det sker någon förändring hos idrottslärarstudenter under utbildningens gång vad avser attityden till yrkesrollen och vissa undervisningsmoment. Ytterligare ett syfte har varit att försöka bedöma vilka grupper i studenternas närhet, som har haft störst betydelse för dessa attitydförändringar. Mina frågeställningar har berört några undervisningsmoment, yrkets status och påverkan från grupper i närmiljön. Metod Undersökningsgruppen har varit lärarstudenter på GIH i slutet av deras utbildning. Frågorna har handlat om deras attityder i början och i slutet av utbildningen. Jag har valt en enkätstudie med slutna svarsalternativ, med femgradiga och sjugradiga skalor. Den har bestått av 21 frågor. Den har besvarats av 36 studenter av 42 möjliga och den genomfördes under våren 2008. Resultat Resultaten visar att det sker förändringar för det första i attityden till yrkesrollen, vilken förstärks positivt. För det andra sker en ändring i attityden till olika undervisningsmoment, där de moment man i början inte bedömde så viktiga, fick ökad betydelse senare i utbildningen. Av grupper i närmiljön ökade betydelsen av de personer, som stod för den verksamhetsförlagda utbildningen mest. Slutsats Det sker stora förändringar i såväl attityden till yrkesrollen, som till innehållet i den undervisning man vill bedriva. Man har fått en mer positiv attityd till sin yrkesroll. Man har ändrat inställningen till olika utbildningsmoment, och man har satt kunskapen i högsätet. / Lärarprogrammet 2000-2003