Studien undersöker om, hur och i sådana fall varför lärare i årskurs 1–3 använder läxor och lärarnas attityder till att använda läxor eller inte. För att kunna svara på detta formulerades tre forskningsfrågor som låg till grund för studien som fokuserade på läxans användning och effekter, inom vilka ämnen och vilka olika typer av läxor som används. Den insamlade empirin bestod av tolv enkätfrågor där 45 verksamma lärare inom årskurs 1–3 från en kommun i Sverige besvarade studiens enkät. Enkäternas resultat redovisades tematiskt utifrån studiens forskningsfrågor som är kopplade till studiens syfte.   Resultatet visar att majoriteten av de 45 lärarna använde läxor. Det var endast åtta lärare som svarade att de valt att utesluta läxor helt från sin undervisning. Studien visar att beslut om läxors användning har överlämnats till samtliga lärare och det har visat sig att lärare arbetar väldigt olika med läxor. Resultatet visar att det finns positiva effekter med läxor och att det är ett självklart komplement till skolans kunskapsinlärning. Resultatet visar även att läxor är problematiskt och det ifrågasätts varför läxor ska användas i de tidiga skolåren. Det framgår att läxor kan medföra negativa effekter då alla elever inte har samma förutsättningar att klara av läxor hemma. Vidare ifrågasätts läxors användning då de är tidskrävande och tar mycket tid från elevers fritidsaktiviteter och kan skapa stress hos eleverna.   Nyckelord: läxor, lärare, effekter, didaktik.

No description available.

No description available.

The aim of the study is to contribute knowledge about pedagogical documentation in relation to children’s participation. The focus is directed both towards teachers’ actions in connection with documentation production during project work and towards teachers’ descriptions of their intention with thedocumentation situation. In the study, Habermas’ Communicative Action Theory has been used to analyze teachers’ actions in initial work with pedagogical documentation. The empirics consist of video observations of project work as well as interviews with teachers acting in the filmed material. The concepts from communicative action theory that have been primarily used in the analysis comprise communicative and strategic action as well as system and life-world. The analysis shows the occurrence of child participation in the studied contexts but also its tendency to decrease in connection with the production of documentation. The primary reason for this seems to be teachers’ intention that the documentations should visualize certain parts of the activity, which in the study can be referred to natural science contents. In parallel, the teachers’ intention is also to highlight the importance of what children show an interest in among the activities conducted. When children fail to show an interest in that which the teachers wish to visualize through documentation, the children are geared, by subtle or more tangible methods, towards the contents that agree with the teachers’ visualization intentions. However, the documentations are presented as being based on the interests, curiosity and proved commitment of the children. The documentations consequently signal that, according to the teachers, they are supposed to reflect the interests shown by the children while, simultaneously, the analysis shows that the actions taking place in connection with the documentation are mainly of a strategic nature. The result demonstrates that teachers tend to act strategically in documentation situations, whereas communicative actions predominate in the 2 situations analyzed that do not comprise documentation work. One conclusion drawn is that the actual documentation conduces to diminishing children’s participation, which in turn seems to be due to the perception by teachers that the documentation should be directed towards specific activity contents. The initial work with pedagogical documentation hence contributes to visualizing a manufactured picture of children’s participation while, simultaneously, real participation takes place within the project work without being subject to documentation. / <p>Författarens e-postadress: frida.lindroth@gmail.com </p> / Små barns lärande

The purpose of this qualitative study is to analyze professional development for vocational teachers who work on the craft program. These vocational teachers only work with the orientation of florist. This study shows how the respondents think about their professional development and how they act to their own development as a florist when they now work as a vocational teacher. The study contains five respondents who work or have worked in different florist educations across Sweden. They have taken part individually in this qualitative interview study where the questions have been about how they see their own professional development within florist. The study shows that the respondents have a strong occupational identity and that many of them have frequent contact with the industry in one way or another. Also, the importance of having colleagues at their workplaces is considered valuable. Several of the respondents express that they have a great commitment to their vocational teaching assignment and are passionate about their former profession in the florist industry

No description available.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka hur anpassningar och tillgänglighet skapas i förskolans lärmiljöer för barn i neuropsykiatriska svårigheter samt hur detta kommer till uttryck i verksamheten utifrån förskollärarnas perspektiv. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv som beskriver hur lärandet sker i den sociala omgivningen, samt ett relationellt perspektiv som belyser att omgivningen bör anpassas efter barnet. Studien är av kvalitativ karaktär och området har undersökts utifrån förskollärarnas upplevelser. Genom fokusgruppsdiskussion och observation har studien tagit del av förskollärarnas gemensamma uppfattningar och föreställningar inom de anpassningar som utförs. Resultatet har visat att kunskap och kompetens hos förskollärarna är av stor betydelse för vilka förutsättningar som skapas samt hur och varför anpassningarna utförs. De förutsättningar som skapas genom förskollärarnas kunskap och kompetens erbjuder barnen möjlighet till utveckling och lärande. I resultatet framkom även anpassningar som kan underlätta vardagen på förskolan för barn i neuropsykiatriska svårigheter. Verktyg som bildstöd och surfplatta är exempel på verktyg som kunde urskiljas i resultatet. En slutsats som har kunnat tas för denna studie är att förskollärarnas inställning och engagemang är avgörande för att bemöta och åstadkomma goda anpassningar för barn i denna typ av problematik.

No description available.

No description available.