Background and Aims Estimates suggest more than three million children and young people (CYP) live with a parent experiencing mental distress (PEMD). It is suggested that CYP are often left to make sense of the uncertain nature of mental distress on their own. Furthermore, the existence of stigma can silence CYP and their families, as they try and hide from the view of others. CYP have voiced their desire for support. However, there are few services available to them in the UK, despite developments in policy highlighting the need for support. As CYP grow up, greater emphasis gets placed on relationships with friends. Therefore, CYP's peer group may provide a valuable source of support. This research aims to explore how CYP living with a PEMD gaining support from their friends. Methodology This research used a qualitative design to explore CYP's lived experiences. A purposive sample of six CYP who were living with a PEMD were recruited. CYP were invited to take part in semi-structured interviews, which were then transcribed. Analysis and Findings The interviews were analysed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The analysis revealed three superordinate themes: 'Fitting the puzzle together', 'Finding the experience of talking risky', and 'Coping with the up and down rollercoaster'. The findings support research recognising the importance of understanding mental distress, but CYP's accounts in this study provide further insight into the intricacies of what is meant by understanding. Furthermore, the research brings to light the challenges that CYP face when trying to build trusting relationships, in order to confide in their friends about their parent's experience of mental distress. Clinical implications, including recommendations for possible interventions are discussed and suggestions for future research are made.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en global folksjukdom. Det finns cirka 171 miljoner människor som lever med diabetes i världen idag. Mer än 500 000 personer i Sverige har diagnosen och 150 000 av dem lever med sjukdomen utan att känna till det. Diagnosen är livslång och det finns inget botemedel mot den. Egenvården har en central del i behandlingen.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.    Metod: En litteraturgenomgång skall utföras utifrån Fribergs modell. Vetenskapliga artiklar som nyttjas till detta arbete är nio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie från databaserna Cinhal complete och PubMed.    Resultat: Upplevelser gällande egenvård vid diabetes mellitus typ 2 upplevs vara problematiskt bland studiedeltagarna. Tre huvudteman presenterades i litteraturöversiktens resultatdel; Nya levnadsvanor, behov av stöd samt upplevelser kring utförandet av egenvård. Ett samband var att olika personer upplevde egenvård vid diabetes mellitus typ 2 problematiska.    Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 aktualiserar en omställning i livet. Livskvalitén kan försämras av sjukdomen, i många fall tas inte sjukdomen på allvar vilket kan leda till ett allvarligt tillstånd eller döden.  Personer kan uppleva problematik när det kommer till att upprätthålla egenvården relaterat till brist på kunskap om sin egna sjukdom. Upplevelser kring egenvården är betydelsefulla för personer som lider med diabetes typ 2 och för vårdpersonalen som vårdar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a global public disease. There are about 171 million people living with diabetes in the world today. More than 500 000 people in Sweden have the diagnosis and 150 000 of them live with the disease unbeknownst to them. The diagnosis is lifelong and there is no current cure for it. Self- care is a central part of the treatment.   Aim: The purpose of this study is to describe peoples´ experiences of self-care in connection with diabetes mellitus type 2.    Method: A literature review will be made based on Friberg's model. Selected scientific articles for the literature review are nine qualitative studies and one quantitative study from the selected databases Cinhal complete and PubMed.    Results: The experiences regarding self- care in type 2 diabetes mellitus are perceived to be problematic among study participants. In the result section of the litterture review, three themes were presented, such as new lifestyles, need for support, experiences regarding performance of self- care. Regarding self- care in diabetes mellitus type 2 can be problematic among various people.   Conclusion: Living with diabetes mellitus type 2 means undertaking an incredible adjustment and change in life. The quality of life is affected by the disease, in many cases the disease is not taken seriously which can lead to a serious condition or death. People may experience problems when it comes to maintaining self- care, for example due to a lack of knowledge about their own illness. Experiences around self- care are important for people suffering from diabetes mellitus type 2 and for the caregivers.

Kognitiv sjukdom är en folksjukdom som förändrar förutsättningarna i livet för personen som insjuknar, för anhöriga och ställer stora krav på samhällets resurser. Vi står idag inför stora utmaningar både demografiskt, med en allt äldre befolkning och med att rekrytera personal inom vård-och omsorg. Idag pågår en rörelse mot Nära vård där personer ska vara mer delaktiga i sin egen vård och vården ska i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Omställningen innebär att vården samskapar med personen och flyttar fokus från sjukdom till ett mer hälsofrämjande arbete. Detta ställer stora krav på vården för en ökad förståelse för hur det är att leva med kognitiv sjukdom.  Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med en kognitiv sjukdom. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och PsycINFO. Alla artiklarna granskades kritiskt och sammanställdes i 6 kategorier och 20 underkategorier. Som teoretisk referensram användes KASAM som mäter känsla av sammanhang.  Resultatet påvisar att få diagnosen kognitiv sjukdom upplevs komma som en chock och som ett hot mot värdigheten som människa, men också som början på en process mot acceptans. Personerna beskrev att minnet försämrades, svårigheter med orientering och att klara vardagliga göromål men också att de använde strategier för att hantera det. För en del personer blev nuet och framtiden kaotisk, där skammen över att inte minnas eller fungera som tidigare, tillsammans med andras personers stigmatiserade syn på sjukdomen, gjorde livet svårt att hantera. Andra uttryckte att de var nöjda med livet och upplevde hälsa, trots sjukdom. Personer med kognitiv sjukdom upplever att alla går igenom sin egen utveckling och ingen person och sjukdom är den andra lik. Trots livsförändrande förhållanden fanns personer som upplevde hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Känslan av sammanhang påverkade personernas förmåga att hantera de existentiella, psykiska, fysiska och sociala påfrestningar personen stötte på. Därför behövs ett specifikt utformat stöd som bygger på kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med kognitiv sjukdom. / Cognitive disease is a national disease that changes the conditions in life for the person who falls ill, for relatives and places great demands on society's resources. Today, we face major challenges both demographically, with an increasingly aging population and with recruiting staff in health and social care. Today, there is a movement towards” Nära vård” where people should be more involved in their own care and the care should be organized and conducted to a greater extent based on the patient's needs and conditions. The transition means that care cocreates with the person and shifts the focus from illness to more health-promoting work. This places great demands on care for an increased understanding of what it is like to live with cognitive disorder. The purpose of the study was to describe people's experiences of living with cognitive disease. Method: The study was performed as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Articles were searched in the databases Pubmed and PsycINFO. All articles were critically reviewed and compiled into 6 categories and 20 subcategories. As a theoretical frame of reference, KASAM was used, which measures sense of context. Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.