Bakgrund: Personer som injicerar droger har i tidigare studier visat sig ha en lägre livskvalitet än andra populationer och många lider av psykisk ohälsa. Spridning av blodsmittor som hiv och hepatiter och andra blodburna infektioner kan vara en risk vid injicering. Tillgång till sterila sprutor och kanyler genom sprututbyte är en åtgärd för att minska spridning av infektionssjukdomar. Centralt för psykiatrisk omvårdnad, i likhet med harm reduction, är att värna mänskliga rättigheter, att erbjuda vård på lika villkor och stärka förmågan till egenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om livskvalitet hos personer som injicerar droger förbättras över tid efter inskrivning på Stockholms sprututbyte samt om det fanns någon skillnad mellan könen. Metod: Denna studie genomfördes som en prospektiv icke-experimentell longitudinell kvantitativ studie. Urvalet bestod av besökare på Stockholms sprututbyte som valde att delta. Studiedeltagarna svarade på livskvalitetsenkäten EQ-5D vid tre mättillfällen. EQ-5D mäter graden av tillfredsställelse i fem dimensioner (indexpoäng) samt innehåller en global skattning av nuvarande hälsotillstånd (EQ VAS). Förändring över tid analyserades med hjälp av ANOVA för upprepade mätningar. Resultat: Resultatet visade på en signifikant förbättring av livskvalitet över tid avseende EQ VAS för hela gruppen. Resultatet visade vidare att kvinnor skattade sitt nuvarande hälsotillstånd EQ VAS signifikant lägre än män. Slutsats: Deltagande i sprututbyte verkar ha betydelse och inverka positivt på hälsorelaterad livskvalitet hos personer som injicerar droger men mer behöver studeras för att få en bredare kunskap om vad det är som gör att det förhåller sig så. / Background: People who inject drugs have shown in previous studies to have a lower quality of life than other populations and many suffer from mental illness. The spread of blood infections such as hiv and hepatitis and other blood borne infections can be a risk when injecting. Access to sterile syringes and needles through syringe exchange is a measure to reduce the spread of infectious diseases. Central to psychiatric care, like harm reduction, is to protect human rights, to offer care on equal terms and to strengthen the capacity for self-care. Aim: The purpose of this study was to investigate whether the quality of life of people who inject drugs improves over time after enrollment in Stockholm needle and syringe exchange program and if there were any gender differences. Method: This study was conducted as a prospective non-experimental longitudinal quantitative study. The selection consisted of visitors at the Stockholm exchange who chose to participate. The study participants answered the quality of life questionnaire EQ-5D on three occasions. EQ-5D measures the degree of satisfaction in five dimensions (index points) and contains a global estimate of the current state of health (EQ VAS). Change over time was analyzed using ANOVA for repeated measurements. Results: The results showed a significant improvement in quality of life over time with regard to EQ VAS for the entire group. The results further showed that women estimated their current state of health EQ VAS significantly lower than men. Conclusions: Participation in needle and syringe exchange programs appears to have significance and a positive impact on health-related quality of life but further studies needs to gain a broader knowledge of what it is that makes it so.

Bakgrund Personer som injicerar droger uppsöker vården mindre frekvent än övriga befolkningen men löper ökad risk för ohälsa utifrån olika riskbeteenden såsom att dela injektionsmaterial och bruka olagliga substanser. Ohälsa som uppkommer kopplat till injicering av droger orsakar lidande hos individen samt stora kostnader för sjukvården. Förmåga att ta hand om egenvård påverkar möjligheten att bibehålla hälsa och inkluderas i samhället. Syfte Att utforska hur egenvård uppfattas av personer som injicerar droger samt vilket behov av vård dessa personer ger uttryck för. Metod Kvalitativ intervjustudie med explorativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 personer som besökte sprututbytesmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i tre kategorier: Önskan om att bibehålla hälsa trots substansbrukssyndrom, Behov av specifik kompetens och personcentrerad vård och Behov av specifik vård och säkra miljöer. I kategorin Önskan om att bibehålla hälsa trots substansbrukssyndrom beskrivs att egenvård uppfattas som att använda droger säkert och att i övrigt upprätthålla en god fysik och psykisk hälsa. I kategorin Behov av specifik kompetens och personcentrerad vård framkom att specifik omvårdnadskompetens och kunskap om substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården efterfrågas. I kategorin behov av Specifik vård och säkra miljöer beskrivs att personer som injicerar droger efterfrågar tillgång till vård anpassad efter de specifika behov och hälsorisker som droganvändning medför.  Slutsats Egenvård uppfattas som att bibehålla hälsa genom att injicera droger på ett säkert sätt, minska riskbeteende samt att undvika att exkluderas från samhället genom att ta hand om utseende, hygien och sträva mot en meningsfull vardag. Respondenterna uttrycker behov av personcentrerad vård, värdigt bemötande samt kompetens avseende droganvändande hos vårdpersonal. En personlig och kontinuerlig kontakt ses som essentiellt för att förbättra upplevelsen av vård hos denna målgrupp. / Background People who inject drugs are less able to access healthcare than the general population, but are at increased risk of illness related to risk behaviors such as sharing injection equipment and use of illegal substances. Illness caused by injection drug use is related to individual suffering as well as increased health care costs. The ability to perform self-care affects the ability to maintain health and being included in society. Aim The aim was to explore how self-care is percieved by people who inject drugs, as well as the needs of healthcare expressed by these individuals.  Method Qualitative interview study with explorative design. Semi structured interviews were conducted with 12 people visiting a needle exchange clinic at the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. The interviews were analyzed using content analysis. Results The analysis resulted in three categories: A wish to maintain good health despite substance use disorder, Need for specific competence and patient-centered care and Need for specific care and safe environments. The category A wish to maintain good health despite substance use disorder showed that self-care was perceived as using drugs in a safe way and to maintain a good physical and mental health overall. The category Need for specific competence and patient-centered care describes a wish for specific nursing skills and increased knowledge of substances use disorders within the health care system. The category Need for specific care and safe environments demonstrate that people who inject drugs are requesting access to healthcare adjusted to their specific needs and health risks. Conclusions The respondents perceive self-care as maintaining health by injecting drugs safely, reduce risk behavior and avoid being excluded from society by caring for appearance, hygiene and striving for a meaningful life. The respondents in this study express the need for person-centered care, dignified treatment and drug use expertise within the health care system. An individual and continuous contact at the needle exchange clinic is essential to improve the experience of health care for these individuals.

Bakgrund: Hepatit C (HCV) är en virussjukdom som smittar via blodet. Personer sominjicerar droger (PSID) riskerar att drabbas av HCV till följd av injektionsrelateraderiskbeteenden. Idag finns det effektiv behandling mot HCV men det kräver viss följsamhet avden som behandlas. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av följsamhet till behandling avhepatit C hos personer som injicerar droger. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Totalt intervjuades åtta sjuksköterskor frånfyra mottagningar. Datan analyserades sedan enligt Lundberg och Graneheims modell förkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanfattades under fyra huvudkategorier: Livssituation, Samverkan,Behandlingsrelaterade aspekter och Stigma. Totalt identifierades tretton subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde stora variationer i följsamhet till behandling hos PSID. Detupplevdes som positivt för följsamheten om PSID fick förutsättningar såsom en stabil tillvarooch regelbunden kontakt med en mottagning. I resultatet framkom att det var viktigt attvården var tillgänglig och att PSID fick ordentlig information om behandlingen. Det upplevdesäven som positivt om det fanns fungerande samverkan med både PSID och mellan deverksamheter som de kom i kontakt med. Stigmatiseringen av HCV och PSID upplevdessom ett centralt hinder för följsamhet. / Background: Hepatitis C (HCV) is a viral disease which is transmitted through blood. Peoplewho inject drugs (PWID) are at risk of developing HCV as a result of injection-related riskbehaviors. There is effective treatment for HCV, but it requires some degree of adherence. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences of adherence to treatment for hepatitisC in people who inject drugs. Method: A qualitative interview study was conducted. Eight nurses from four clinics wereinterviewed. The data was analyzed according to Lundberg and Graneheim's model forqualitative content analysis. Results: The results were summarized under four main categories: Life situation,Collaboration, Treatment-related factors and Stigma. Thirteen subcategories were identified. Conclusion: Nurses experienced large variations in adherence to treatment among PWID. Itwas perceived as positive for adherence if PWID had stable living conditions and regularcontact with a clinic. Availability and information about the treatment were important factors.It was also perceived as positive if there was functioning collaboration with PWID andbetween the institutions they came in contact with. The stigmatization of HCV and PWID wasperceived as a key obstacle to adherence.