The karst-associated bauxites of the Parnassos-Ghiona zone in Central Greece are part of the large Mesozoic age Mediterranean Karst Bauxite belt. Greece is responsible for around 50% of European bauxite production, and has an estimated 600 million tonnes of bauxite reserves. This investigation focuses on the bauxites of Mount Iti and Mount Ghiona, two mountains in the west of the Parnassos-Ghiona zone that are currently being explored and mined by Greek bauxite producer, Elmin S.A. The aim was to develop a better geological understanding of the ore genetic history and regional structural evolution to aid ore deposit science and bauxite exploration. Within the Parnassos-Ghiona zone the bauxites were deposited as three separate ore horizons intercalated with thick limestone layers during the early Jurassic, late Jurassic and late Cretaceous. Only the upper two bauxite horizons are economic and therefore formed the focus of this investigation.

Den pågående klimatförändringen är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Den rådande situationen är alarmerande och omedelbara insatser behövs på såväl samhälls- som individnivå. Utbildning och undervisning har en viktig funktion att fylla då man funderar över hur klimatförändringen bör tacklas på bästa sätt och lärare har en avgörande roll i att utbilda elever inom detta område. Syftet med arbetet var att undersöka geografilärares undervisning om klimatförändringen i åländska skolor (åk7-9). Undersökningen fokuserade på hur lärarna undervisar om klimatförändringen samt vilka utmaningar de identifierar i samband med detta och för att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen handlar om vad klimatförändring är, och mindre om hur den påverkar människa och samhälle samt vilka åtgärder som är nödvändiga. Resultaten från studien visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen tas upp inom biologi eftersom läroplanen uttryckligen nämner klimatförändringen inom ramen för det ämnet. Klimatförändringen är inte enbart ett biologiskt fenomen utan ett samhälleligt fenomen. Undervisning om klimatförändringen inom ramen för andra läroämnen, däribland även geografi, kunde möjliggöra ett bättre helhetsperspektiv av fenomenet bland elever.

A stratigraphic reinterpretation of the Eocene-Oligocene Solent Group is presented here, based on the Whitecliff Bay section of the Isle of Wight, Hampshire Basin, UK. High resolution palaeontological, sedimentologica and mineralogical analyses allow the establishment of facies groups, which are used to demonstrate the presence of seven conspicuous sequences. For the first time, these are tied to an accurate magnetostratigraphic framework. Investigation of the cyclic signal in clay mineralogical data reveals that sea level was controlled by the ~400ka cycle of astronomical (Milankovitch) forcing at this critical period in Earth history, when the change from a greenhouse world to an icehouse world took place. This has also allowed uncertainty surrounding the location of the Eocene-Oligocene boundary within the Solent Group to be cleared up. A major incision event associated with glacial build up at the Eocene-Oligocene boundary is recorded, but is smaller than that predicted by isotope records (Miller et al. 1991), possibly as a result of rapid subsidence rates.

No description available.

No description available.

The afforestation of upland areas in the UK has been the largest rural land use change this century. As a consequence of afforestation the bed load yields of upland catchments have been shown to increase substantially. The upland catchment bed load is transported downstream, through the transfer zone to the lowland reaches where it may enter storage in barforms, cause flow diversion and cause channel instability. This study investigates the Afon Trannon, a river in mid-Wales whose upland catchment was afforested between 1948 and 1978 and whose lowland channel is currently unstable. Historical rates of channel change in the lowland channel have been quantified using aerial photogrammetry in ERDAS Imagine GIS. Channel instability is shown to increase significantly between 1963 and 1976, some 15 years after upland catchment afforestation. However, upland catchment bed load yields are shown to be of low magnitude (up to an estimated maximum of6.35 t km-2 yr") and incapable of producing the high medium-term lowland channel change rates observed (up to 1.88 m yr" between 1963 and 1976). Contemporary channel DTMs constructed from field survey data have allowed the construction of a contemporary lowland channel sediment budget. Local inputs of bed load from composite bank erosion are shown to dominate in the budget and reaches of maximum instability are shown to correspond with the location of these composite banks. Additionally. flood magnitude and frequency are shown to have increased since 1988 from a maximum stage of 1.50 m between 1969 and 1988 to a maximum stage of2.23 m between 1989 and 2000. A conceptual model is presented in which the medium-term instability of the lowland Afon Trannon is suggested to be triggered by local lowland bed aggradation as a result of elevated upland catchment bed load yields and a risk assessment diagram provides advice to river engineers and fluvial geomorphologists interested in assessing the potential stability of lowland rivers whose upland catchments have been afforested.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor. Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför? Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.

Sammanfattning Den senaste tidens förändringar då det gäller klimatet är en väl debatterad fråga i dagens samhälle. Att vi går mot varmare tider här på jorden är konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare här på jorden förändras också vädersystemen. Frågan är om en ökad temperatur påverkar både frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. Frågan om dagens klimatförändring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer är viktig att forska vidare i. Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och åskoväder Hagfors kommun i nordöstra Värmland. Konsekvenserna av ovädret var stora, då vägen runt Rådasjön helt skars av på ett flertal ställen. Uppsatsen är kopplad till detta regnoväder samt den pågående klimatförändringen. Frågan om ovädret och dess konsekvenser berodde på ett varmare klimat är här aktuell. Vidare tar uppsatsen tar upp orsaker till detta oväder, samt vilka konsekvenser det fick. Området där studien utfördes är extremt känslig för vattenerosion. Den senaste istiden har påverkat området och det består därför till största delen av morän. I och med det här är Rådasjön belägen i en sprickdal vilket gör den mycket djup, med branta sidor. Under ovädret 2004 strävade mycket material nedför de branta sidorna mot sjön. Det här påverkade inte bara vägarna, utan också människorna som bodde där under händelsen. / Abstract Global changes in the climate during the last decade is frequently debated in today`s society. It is established that the climate is getting warmer. The consequences are already noticeable because of the warmer temperature. Since the earth temperature is increasing the weather systems around the world changes. The question is if the increasing temperature has something to do with both frequency and the extent of natural disasters. This question is very important and therefore research must continue to find new and improved facts. The 4-5 of August in 2004 an area in Hagfors municipality was strike by a serious rain and thunder storm. The following consequences were severe and the road around Rådasjön was totally destroyed in several places. This study is connected to the storm in Hagfors and the current climate changes. The present question is if the storm and its consequences are caused by a warmer climate. Following this study also discusses causes of this storm and its consequences. The area where this study was performed is tremendously sensitive to water erosion. The latest ice age has affected this area and therefore consists of material from till. Above this Rådasjön is situated in a broken valley that makes the lake very deep and steep sided. During the storm in 2004 there were at lot of material that strived down the steep sides to the lake. This affected not only the roads, but also the people who lived there during the time.

Europe is presently building up a satellite navigation system of their own, Galileo. Unlike the American system, GPS, and the Russian system, Glonass, Galileo will be a civilian system. It will be independent from, but interoperable with both GPS and Glonass. After many delays have enough satellites been launched and placed in orbit to make it possible to start up Galileo’s initial services during December 2016. This study gives an account of the construction and development of the Galileo system. During two weeks in the spring 2016 experimental RTK measurements were made with Galileo combined with GPS where the satellite corrections were distributed from Lantmäteriet’s (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority’s) supportsystem for satellite positioning, SWEPOS. The measurements were carried out with singlestation RTK towards a SWEPOS reference station at Mosebacke on Södermalm in Stockholm. The rover was placed over a fixed point about 1.2 km from the reference station.The purpose of the study was to determine if it was possible in the spring 2016 to make any measurements with Galileo and to see what Galileo can add to RTK measurements combined with GPS in SWEPOS. During the spring 2016 it was not possible to make any measurements with only Galileo satellites due to the fact that there were too few satellites in orbit. The results from the measurements indicate that combining Galileo and GPS could be positive for network RTK in SWEPOS. The part of achieved fixed solutions increases, the average time until fixed solution is achieved shortens and the space vehicle geometry (PDOP) gets a better value when combining GPS and Galileo. It is however too soon to say anything certain about the influence of Galileo on the position uncertainty. / Europa håller på att bygga upp ett eget satellitnavigeringssystem, Galileo. Till skillnad från det amerikanska systemet GPS är Galileo ett civilt system som kommer att vara oberoende av, men kompatibelt med, GPS och den ryska motsvarigheten Glonass. Efter stora förseningar har nu tillräckligt många satelliter placerats i omloppsbana så att det kan vara möjligt att starta upp Galileos tidiga tjänster (initial services) under december 2016. Detta arbete belyser Galileos uppbyggnad och utveckling. Under våren 2016 gjordes testmätningar med Galileo kombinerat med GPS där korrigeringsdata erhölls från Lantmäteriets stödsystem SWEPOS. Mätningarna gjordes med enkelstations-RTK mot SWEPOS referensstation Mosebacke på Södermalm i Stockholmöver en punkt belägen ca 1,2 km från Mosebacke. Syftet var att se om det under våren 2016 gick att göra mätningar mot Galileo och undersöka vad Galileo skulle tillföra RTK-mätning tillsammans med GPS i SWEPOS. Det var inte möjligt under våren 2016 att utföra mätningar mot enbart Galileo då det vid tidpunkten för mätningarna inte fanns tillräckligt många satelliter i omloppsbana. Resultaten från mätningarna i denna studie tyder på att Galileo tillför bättre satellittäckning vid RTK-mätning tillsammans med GPS, andelen fixlösningar ökar, tiden till att fixlösning erhålles blir kortare och satellitgeometrin blir bättre. Det ärdäremot för tidigt att med säkerhet uttala sig om Galileos påverkan på positionsosäkerheten, både i plan och höjd.

The eastern Mediterranean area is a region of high archaeological importance, it is also a region where climate has been a force interacting with humans in shaping the landscape and vegetation history. Variations in pollen content and composition in various climate archives (e.g. lake sediments and peat sections) are widely used to reconstruct vegetation changes and human impact in the Quaternary environments. Pollen sampling has been conducted throughout the Peloponnese peninsula but there is a lack of regional synthesis of these locally based studies. The aims of the thesis are partly to show how pollen data may be used in a regional analysis on Late Pleistocene and Holocene vegetation changes, partly to assemble all published pollen data from Peloponnese peninsula in a database. The question formulations are; i) how may a database with pollen dataserve as a basis for interpretations of regional vegetation changes on Peloponnese?, ii) what are the possibilities of using classification of pollen and distinguish between driving factors behind the historic vegetation changes? The constructed database facilitates further research regarding pollen records at Peloponnese. Pollen recordsmay show important patterns in landscape changes during Late Pleistocene and Holocene but using pollen records at a regional scale need comparisons between coring sites which may be troublesome due to different approaches, different species investigated and varied calculation of pollen sum. In order to distinguish between driving forces and actors affecting the vegetation, pollen data may be used both in detail but also in using groups and classifications of the pollen included.