Darbo tikslas: įvertinti amžiaus įtaką karvių fiziologinėms funkcijoms. Darbo metodika. Tyrimas atliktas 2012 metais X ūkyje su 94 Lietuvos juodmargių, 16 holšteinų ir 5 Lietuvos žalųjų veislės galvijais tvartiniu laikotarpiu. Galvijai pagal amžių buvo suskirstyti į 5 grupes: I grupė veršeliai iki 6 mėn. amžiaus, II grupė telyčios 9-29 mėn. amžiaus, III grupė karvės 29-46 mėn. amžiaus, IV grupė karvės 46-70 mėn., amžiaus ir V grupė karvės 70-125 mėn. amžiaus. Visoms grupėms buvo tiriamas kvėpavimo dažnis, arterinio pulso dažnis, didžiojo prieskrandžio susitraukimų dažnis, matuojama kūno temperatūra. Karvėms tirtos reprodukcinės ir produkcinės savybės. Rezultatai ir išvados. Išanalizavus gautus tyrimo duomenis, nustatyta, kad amžiaus įtaka kvėpavimo ir pulso dažniui aiškiausiai matoma tarp suaugusių karvių rezultatus lyginant su veršelių rezultatais. Veršelių kvėpavimo dažnis, pulso dažnis daug didesnis negu kitu grupių gyvulių. Amžiaus įtaka karvių dauginimosi funkcijoms, taip pat pasitvirtino. Telyčios 9-29 mėn. amžiaus ir karvės 46-70 mėn. amžiaus apsisėklina geriausiai, 29-46 mėn. amžiaus karvių apsisėklinimas sunkesnis, dėl jų lytinės sistemos atsistatymo po veršiavimosi, o blogiausiai apsisėklina 70-125 amžiaus karvių. Karvių produktyvumui, pieno sudėčiai amžius taip pat turi įtakos. Mažiausias primilžis ir somatinių ląstelių skaičius gaunamas iš pirmaveršių karvių. Produktyvumas ir SLS kyla kartu su amžiumi. Liesiausias pienas būna senų karvių. / The study was conducted in 2012 on the farm X with 94 Lithuanian Black and White, 16 Holstein and 5 Lithuanian Red cattle during the stable period. Cattle were divided into 5 groups according to their age: Group I included calves up to 6 months age; Group II consisted of 9-29 months old heifers; Group III cows were 29-46 months old; Group IV included 46-70 months old cows; and group V cows were 70-125 months old. All the groups were studied by analyzing these factors: respiratory rate, arterial pulse rate, rumen contraction rate, measured body temperature. What is more, the reproductive and productive characteristics of cows were analyzed and conclusions provided. The results of the study and main conclusions. The analysis of the collected data showed that the effect of the age on breathing and heart rate is more apparent among adult cows in comparison to the calves. Calf respiratory rate and pulse rate is much higher than the other age group cattle. The hypothesis that age influences the reproductive functions of the cow was also proven to be correct. The most reproductive are 46-70 month old cows and heifers 9-29 month old, while the reproduction of 29-46 moth old cows is more difficult, because of the longer recovery period after calving. The worst reproduction rate is among 70-125 months old cows. It was proven, that the age also has influence on productivity and milk composition. The minimum yield and somatic cell count is obtained from young cows. Productivity and SCC... [to full text]

Introduktion: Låg energitillgänglighet (LEA) är ett förekommande problem hos elitsatsandeungdomar inom uthållighetsidrotter. Det är ett resultat av att individens energiintag är lägreän individens energiförbrukning. Följderna av LEA är bland annat nedsatt prestation, skador,hormonell påverkan och ökade risker för psykiska följdsjukdomar. Förebyggande insatseranses viktiga för att motverka LEA, och där tränare har en viktig roll i arbetet.Syftet: Studiens syfte är att undersöka vilka kunskaper tränare för ungdomar inomuthållighetsidrotter har om LEA och vilka kunskaper tränare har om konsekvenser relateradetill LEA. Metod: Enkätundersökning. Enkäten skickades ut till tränare inom elitsatsande verksamhetersom arbetar med ungdomar 15–24 år inom uthållighetsidrotter. 53 tränare inkluderades istudien. Analysmetoden som studien utgått ifrån är tematisk analys. Resultatet: Tränarna själva skattade sina kunskaper om LEA som goda eller mycket goda.92,5% av tränarna uppgav att de var medvetna om tecken på LEA och kunde redogöra förtecken som överensstämmer med litteratur. Tränarna kunde även ange negativa konsekvenserav LEA som rör idrottarens fysiologi, psykologi och prestation. 90,6% av tränarnarapporterade att de arbetar förebyggande för att motverka LEA. Tränarna angav flera olikaarbetsmetoder, vilket lyfts som positivt utifrån tidigare forskning. Konklusion: Studien visar att tränare känner till tecken i teorin men har svårt att omsätta deti praktiska arbetet. Tränarna uppgav en högre svarsfrekvens av fysiologiska konsekvenser pålång sikt och en lägre svarsfrekvens av vilka långvariga konsekvenser LEA har förprestationen. Inom det förebyggande arbetet bestod det mest frekventa arbetet av utbildning,samtal med aktiva och påminnelser om energibehov. Framtida forskning bör undersöka hurde aktiva upplever det förebyggande arbetet och undersöka skillnader i det förebyggandearbetet mellan idrotter där prevalensen av LEA är hög.