Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning?   I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar. Materialet utgörs av en diskussionstråd på internetforumet Flashback om fildelningssajten The Pirate Bay och streamingtjänsten Spotify. Dessutom undersöks också rättfärdigandet av de streamingtjänster som vuxit fram som alternativ till den illegala fildelningen.   Resultatet visar att både fildelning och användandet av streamingtjänster motiveras av pragmatism: smidighet och effektivitet appellerar till användarna mer än tradition och känsla. Dessutom uppvisas en uppluckring i synen på musik som handelsvara: Den ständiga tillgången har förändrat viljan att betala för enskilda album och låtar.

Upphovsrätt i en digital miljö är ett dynamiskt och ständigt föränderligt rättsområde som ställer höga krav på den gällande rättens flexibilitet. Ny teknik kräver nya angreppssätt för att skydda upphovsrättshavare på Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rättssystemet anpassas för att bekämpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gällande rätt och analysera hur den tillämpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gång kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssätt är att tillämpa medverkansansvarsbestämmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjälp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmärksammade målet om The Pirate Bay (TPB). Vi har kunnat se en markant skillnad i hur påföljder bestäms beroende på huruvida medhjälparen haft ett vinstsyfte eller inte, samt i vilken omfattning medhjälparens verksamhet bedrivits. Angående vinstsyftet tycks anledningen till att utdöma strängare påföljder vara att motverka uppkomsten av en marknad på vilken det går att försörja sig på att tillhandahålla tjänster som möjliggör upphovsrättsintrång. I uppsatsen förklarar vi att det som saknas i gällande rätt är en tydligt dragen nedre gräns för medhjälpsansvar, d v s hur liten koppling till huvudbrottet en handling ska ha för att inte räknas som medhjälp till brott. Domstolarna gör ingen skillnad på vilken roll någon har haft i en verksamhet som främjar upphovsrättsintrång. Den som har utfört en gärning som, direkt eller indirekt, främjar sådan verksamhet har dömts efter vad som ligger honom till last. I samtliga fall saknas dessutom en gärningsman för huvudbrottet, men detta utgör inte ett hinder mot att hålla någon ansvarig som medhjälpare. Vår slutsats är att de generella medverkansbestämmelserna i BrB kräver ytterligare förtydliganden för att skapa en klar bild av rättsläget, antingen i praxis eller genom utökad lagstiftning. Det mest flexibla sättet att göra detta är genom domstolspraxis, eftersom denna typ av rätt har större möjlighet att utvecklas i takt med tekniken, vilket kommer att krävas även i framtiden.

I The Pirate Bay-målet dömdes de tilltalade för medverkan till upphovsrättsintrång. De ansågs genom tillhandahållandet av internetleverantörstjänsten The Pirate Bay ha främjat brott. För att kunna aktualisera påföljder även för medverkansgärningar hänvisade HovR under målet till det medverkansansvar som enligt 23 kapitlet 4 § BrB kan åläggas den som inte anses som gärningsman men som främjat brottslig gärning med råd eller dåd. Domstolen uttrycker i målet att denna paragraf kan få orimliga konsekvenser vid en strikt ordalydelsetolkning, ändå synes det vara en liknande tolkning domstolen i slutänden använder sig utav vid aktualiserandet av medverkansansvar. Vid den bedömning domstolen gör av uppsåt för de tilltalades gärningar, framkommer det att uppsåt av svag karaktär, ett så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt. Vidare förs diskussioner från domstolens sida som framhäver att en tjänsts sociala adekvans är av betydelse för om leverantören av sidan bör anses som medhjälpare till brott. Var gränsen för en internetleverantörs ansvar egentligen går framstår onekligen som oklar, i slutänden verkar det helt vara en avvägning av den tillhandahållna tjänstens sociala adekvans i förhållande till vidtagna försiktighetsåtgärder. En sådan argumentation kan inte anses ge vidare vägledning för vad som egentligen krävs av internetleverantörer. HovR:s dom överklagades, HD beviljade dock inte prövningstillstånd för målet. HovR:s dom blev på så vis prejudicerande inför framtida mål inom ämnet. Det kan anses beklagligt att målet inte togs upp av HD då det lämnar vissa frågetecken kring vart gränsen för medhjälp till upphovsrättsintrång går. Det förekommer svårigheter att utifrån domen utreda gällande rätt och vad som faktiskt kan krävas av en internetleverantör för att denne ska kunna undgå att åläggas ett medverkansansvar. / In the Pirate Bay Case, the defendants were convicted of complicity in copyright infringement. By providing the Internet service The Pirate Bay, they were considered conducive of crime. In order to bring penalties for participation deeds to the fore, the Court referred the case to the participation responsibilities under Section 23 Chapter 4 § BrB, which states that Penal Code may be imposed on those who are not considered offenders but promoting criminal activity by advice or deed. The Court expresses that the goal of this section may have a disproportionate impact if literally interpreted, yet it seems to be such an interpretation the Court ultimately used in the actual case, by judging involvement responsibilities. At the Court’s judgement of the defendants’ intent, it appears that a weak character of intent, a so-called indifference-intent, is sufficient. Furthermore, discussions of the Court highlights that a service's social adequacy is relevant when judging accessories to crimes by the provider of the web page. The limit of liability of an Internet service provider, is undeniably ambiguous, at the end it seems solely to be a question of balance between the social adequacy of the service provided and precautions taken. Such argumentation cannot be considered providing additional guidance for Internet Service Providers. Courts judgement was appealed, but not granted leave of appeal by the Supreme Court. Thus the Courts judgment will be precedent for future cases of this subject. It is to be considered unfortunate that the case was rejected by the Supreme Court, as it leaves some question marks on where the limit of action to copyright infringement goes. There are difficulties on the basis of this verdict to interpret current law and what is actually required of an Internet Service Provider to avoid being subject of a participation liability.

The goal of the thesis was to describe protests against ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) that took place in Czech Republic in the first half of year 2012. The research consists in analysis of individual protests. While writing this thesis I've focused on describing the role of civil sector organizations, what frames their organizers used and also what was the role of new medias in organizing and dispersing these protests.

The goal of the thesis was to describe protests against ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) that took place in Czech Republic in the first half of year 2012. The research consists in analysis of individual protests. While writing this thesis I've focused on describing the role of civil sector organizations, what frames their organizers used and also what was the role of new medias in organizing and dispersing these protests.

The diploma thesis aims to confirm whether Pirate parties are liberal and left-libertarian parties and that they are similar to green parties in this way. After 2006 Pirate parties emerged gradually as a new alternative to manage the politics and democracy in Western democracies. Pirates came up with themes such as the fight against copyright or the protection of individuals within the internet. In the first theoretical part of this thesis both liberalism and left-libertarianism as well as Green parties are discussed. The second empirical part deals with Pirate parties. First, their origin and development are described and, with an emphasis on Swedish, German, Icelandic and the Czech Pirate Party - because of their relevance associated with electoral successes -, basic elements of their programmes are introduced. Based on those findings the analysis confronting the elements of liberalism and left-libertarianism with programmes of Pirate parties is performed in the final section of the thesis. The hypothesis that Pirate parties are predominantly left-libertarian parties is proved. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

This study is an historical and critical analysis of pirate radio in Europe generally and Great Britain in particular. The purpose of this study is to outline the history of pirate radio, and to assess its influence upon the British radio broadcast system. Research material employed in this study includes historical accounts of pirate radio in Europe, British Governmental documents, periodical articles, and autobiographies of relevant British politicians of the period. This study concludes that the establishment of a legal commercial radio broadcast system in 1972 was a direct result of the existence of the British off-shore "pirate" radio stations from 1964 to 1967.

Nous savons tous à quoi ressemble un pirate. Ce que nous savons moins, c’est la raison de ces succès, les causes de notre engouement – voire de notre fascination pour ce Fame Monster. La formule permet de caractériser l’ambiguïté d’un personnage dont chaque fortune connaît un revers, révélant notre soif de transgression et notre tentation pour l’envers de la morale. L’approche littéraire comparatiste, augmentée d’emprunts à l’image, à la sociologie, à la philosophie politique et à l’histoire des mentalités, permet non pas de simplement décrire un phénomène, mais d’essayer d’en extraire les sens, les besoins, les attentes, en prenant pour hypothèse que la fiction pirate constitue un jalon spécifique dans l’histoire des mentalités occidentales, et autorise l’exploration d’un état de nos désirs : d’aventure, de danger, de transgression, d’insurrection ; mais aussi de conformisme, dans un mythe continuellement répété. Histoire dans l’histoire, fiction en négatif, le pirate marginal se donne à lire comme une part retranchée de la société qui l’évacue, et partant comme l’idéal révélateur du sang et de l’or de nos virtualités, de nos « occasions manquées ».C’est ainsi que l’étude du pirate traditionnel conduit non seulement à une analyse du personnage mais encore aux enjeux fictionnels qu’il engage. Piraterie et piratage, ses deux corollaires directs, mettent en œuvre des problématiques particulières de création et de réception, et amorcent une reconversion sémantique du personnage : le pirate connaît une nouvelle fortune numérique, tandis que, devenu comportement par le truchement du piratage, il conduit à repenser le champ de la fiction. Alors : tous pirates ? Ou plutôt : tous (déjà) piratés ? / We all know what a pirate looks like. We may wonder, however, why pirates fill us with such enthusiasm. Where does our fascination for this "Fame Monster" come from? The expression, Fame Monster, underlines the ambiguity of a character whose fortunes will always know a fall-down, unveiling our thirst for transgression – our temptation for the other side of morals. Our comparative literary approach (one that borrows from visual studies, sociology, political philosophy, and cultural history) not only allows for a description of this social trend, but intends to get to its specific meaning, and indeed reveal the needs and the desires it hides. Our hypothesis is that the pirate represents a specific marker in the cultural history of the western world, leading us to explore our own desire for adventure, danger, transgression, rebellion (although it should be noted that the pirate also exposes our willingness to embrace norms and conformism through a stereotypical figure that is constantly repeated, a never-ending myth). Secret history in the main one, negatively connoted fiction, the marginal pirate seems to be read as an outlawed part of our society, as the indicator of either our golden or our bloody potentialities – the indicator of our might-have-been. Thus our study moves further than the mere analysis of a figure, to investigate the true stakes of its fictions and representations. For instance, sea-piracy and web-piracy (and the semantic transformation implicit in the move from one to the other), point to specific issues with regards to creation and reception. As he achieves new e-success on the Web, and becomes more than a character – a behavior, through hacking – the pirate may also provide us with a model to reconsider the very possibilities of fiction. Perhaps, then, is it time to ponder: are we all pirates? Or have we all already been hacked?

Using the case study of 21st century Piracy as it affects the small islands archipelagic state of the Seychelles, this paper sets the stage for a broader discussion on the sovereignty of small island states in international law. Sovereignty can be viewed through different lenses; sovereignty denied considers the many challenges faced by small island states and their claim to the traditional concept of sovereignty, as promoted during the decolonisation era and projected by the right of self determination. On the other hand sovereignty can also be yielded by small island states, where the jurisdiction of the state becomes a resource. This is demonstrated through the degree of international assistance afforded to the Seychelles in dealing with pirates and more generally, through the development of offshore companies in small island states. Consequently, this paper suggests that international law is both the problem and solution to the sovereignty of small island states.

Using the case study of 21st century Piracy as it affects the small islands archipelagic state of the Seychelles, this paper sets the stage for a broader discussion on the sovereignty of small island states in international law. Sovereignty can be viewed through different lenses; sovereignty denied considers the many challenges faced by small island states and their claim to the traditional concept of sovereignty, as promoted during the decolonisation era and projected by the right of self determination. On the other hand sovereignty can also be yielded by small island states, where the jurisdiction of the state becomes a resource. This is demonstrated through the degree of international assistance afforded to the Seychelles in dealing with pirates and more generally, through the development of offshore companies in small island states. Consequently, this paper suggests that international law is both the problem and solution to the sovereignty of small island states.