Bakgrund   Fysisk aktivitet innebär all form av kroppslig rörelse som möjliggörs av skelettmuskulaturens arbete. Med träning avses fysisk aktivitet som har ett specifikt mål. Patienter som ägnar mer tid åt sin hälsa genom att motionera upplever ett bättre fysiskt såväl som psykiskt välmående. Det har visats att patienter som upplever en känsla av kontroll över sitt välmående, tack vare den fysiska aktiviteten, även ser sjukvårdsinsatser som mer effektiva. Fysisk aktivitet, om den så bara är kortvarig, inför en operation har visats minska patienternas postoperativa komplikationer och därmed förkortat deras vårdtid. Genom att studera vad som motiverar, eller hindrar, patienterna till att utföra fysisk aktivitet kan vårdpersonal utveckla sitt preoperativa omvårdnadsarbete och således minska patienters lidande samt bidra till en snabbare återhämtning. Syfte Var att beskriva patientens erfarenhet av ordinerad fysisk aktivitet inför planerad kirurgi. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt som har inkluderat 15 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. CINAHL och PubMed var de databaser som användes för att hitta de inkluderade artiklarna. Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag användes för att granska artiklarnas kvalitet. Resultatet analyserades genom en integrerad dataanalys. Resultat I litteraturöversiktens resultat identifierades två huvudkategorier; Aspekter som påverkar genomförandet av fysisk aktivitet samt Motivatorer till följsamhet av fysisk aktivitet följt av åtta underkategorier. Resultatet visade betydelsen av personcentrerad vård där man ser till hela människan när fysisk aktivitet ordineras. En kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal, stöd från omgivningen och uppsättning av realistiska mål var betydande motivatorer.     Slutsats Patienternas erfarenheter av ordinerad fysisk aktivitet inför planerad kirurgi kan, från denna icke-systematiska litteraturöversikts resultat, ses som övervägande positiva. Subjektiva fysiska såväl som psykiska hälsomarkörer förbättrades samtidigt som känslan av kontroll över deras egen situation, och behandling, förstärktes. Den goda kontakten som uppstod, patient och vårdgivare emellan, visade sig utgöra en betydande faktor för följsamheten till den fysiska aktiviteten. Upplevda negativa erfarenheter av prehabiliteringen kunde härledas till bristande information och bristande rådgivning och uppföljning från hälso- och sjukvården. / Background Physical activity means any form of bodily movement that is made possible by the work of the skeletal muscles. Exercise refers to physical activity that has a specific goal. Patients who devote more time to their health by exercising experience better physical as well as psychological well-being. It has been shown that patients who experience a sense of control over their well-being, thanks to the physical activity, also see healthcare interventions as more effective. Physical activity, if only for a short period, before an operation has been shown to reduce patients' postoperative complications and thereby shorten their length of stay. By studying what motivates, or prevents, patients from performing physical activity, healthcare professionals can develop their preoperative nursing work and thus reduce patients' suffering and contribute to a faster recovery. Aim The aim of this study was to describe the patients experiences of prescribed physical activity prior to elective surgery.   Method The study is a non-systematic literature review that has included 15 original scientific articles with both a qualitative and quantitative methodological approach. CINAHL and PubMed were the databases used to find the included articles. Sophiahemmet University assessment basis document was used to review the quality of the articles. The result was analyzed through an integrated data analysis.  Results In the results of the literature review, two main categories were identified; Aspects that influence the implementation of physical activity as well as Motivators for adherence to physical activity followed by eight subcategories. The results showed the importance of person-centered care where the whole person is considered when physical activity is prescribed. Continuous contact with healthcare professionals, support from the environment and setting realistic goals were significant motivators. Conclusions The patients' experiences of prescribed physical activity before planned surgery can, from the results of this non-systematic literature review, be seen as predominantly positive. Subjective physical as well as mental health markers improved while the sense of control over their own situation, and treatment, was enhanced. The good contact that arose between patient and caregiver proved to be a significant factor for compliance with the physical activity. Perceived negative experiences of the prehabilitation could be derived from a lack of information and a lack of advice and follow-up from the healthcare.