Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.

Världen ställdes 2020 inför en helt oväntad pandemi som pågick fram till 2022. Under pandemins gång tillkom flertalet olika lagar, stöd och begränsningar för både personer och företag. Vissa av dessa åtgärder var så extrema att ingen hade kunnat förutse att något sådant skulle ske. Eftersom detta hände hastigt uppstod en politisk osäkerhet där ingen riktigt visste vad som skulle hända i framtiden. Tidigare forskning har visat på att hastiga och oförutsedda förändringar angående politik, ekonomi eller lagar leder till en politisk osäkerhet och att denna osäkerhet i sin tur leder till en påverkan på företags användning av earnings management. Mycket tidigare forskning har gjorts inom ämnet earnings management men det finns inte många studier på covid-19 pandemins påverkan. Den forskning som finns är gjord på företag som ligger i andra länder än Sverige och har visat på en påverkan. Syftet med den här studien är därmed att se om även svenska företag har ökat sin användning av earnings management under pandemiåren 2021-2022. Studien utgår från en kvantitativ metod, med en deduktiv ansats och är en studie baserad på paneldata för åren 2018-2019 och 2021-2022. För att undersöka om earnings management har förekommit används den modifierade Jonesmodellen för att beräkna de diskretionära periodiseringarna som svenska börsnoterade företagen gjort. Urvalet bestod av 160 bolag som är listade på Large-, Mid- och Small cap-listorna på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att det finns en signifikant ökning i användningen av earnings management efter pandemins utbrott jämfört med före pandemin började. Vidare visar regressionsanalysen att pandemin hade en påverkan på förändringen. Men påverkan var liten och det finns en möjlighet att en annan variabel är den kausala variabeln. Uppsatsens språk i resterande del är svenska. / In 2020 the world faced an unexpected pandemic that continued until 2022. During the course of the pandemic numerous laws, subsidies and restrictions, both for private individuals and companies were implemented. Some of these measures were so extreme that no one could have predicted them in advance. Because this happened suddenly, political uncertainty arose whereby no one knew what was going to happen in the future. Previous research has shown that sudden and unpredicted changes regarding politics, economics or laws lead to political uncertainty and this in turn affects companies´ use of earnings management. There has been plenty of studies regarding earnings management conducted in the past, but very few exist that regards the effect of the covid-19 pandemic. The research that does exist, is about companies in other countries than Sweden and there the pandemic has had an effect on the use of earnings management. The purpose of this essay is to study whether Swedish companies have increased their use of earnings management during the pandemic years 2021-2022 as well. This study is a quantitative study with a deductive approach based on panel data for the years 2018-2019 and 2021-2022. To examine whether earnings management has occurred, the modified Jones model is used to calculate the discretionary accruals for the public Swedish companies. The sample consists of 160 Large, Mid and Small-cap companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The results show an increase in the use of earnings management after the start of the pandemic in comparison with the years before the pandemic. Furthermore, the regression analysis shows that the pandemic had an impact on this change. However, the impact was small and there is a possibility that some other variable was the causal variable. The rest of this thesis is written in Swedish.