I den här uppsatsen synliggörs tendenser i hur barns och ungas läsning framställs i rapporter från fyra nationella läsfrämjande insatser som utförs på regeringsuppdrag, och deras koppling till demokratiska ideal och underliggande politiska motivationer för läsfrämjande. Uppsatsen har kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt och Faircloughs tredimensionella analysmodell används för att synliggöra diskurser ur ett kritiskt perspektiv i fyra rapporter från Kulturrådet och Skolverket: Bokstart i Sverige (2020), Nuläge om barns och ungas läsning (2023), Med barn och unga i fokus (2024) samt Utvärdering av Läslyftet (2019). Motivet för uppsatsens ämne är baserat på en ökning av läsfrämjande insatser som ett resultat av bland annat rapporter om barns och ungas sjunkande läsförmåga och PISAresultat. I analysens resultat framkommer flera exempel på ideological struggle, då det uppstår ideologiska konflikter både inom och utanför skolan om målgruppen för läsfrämjande och behovet av långsiktig utvärdering av insatser. I analysen synliggörs även hur Kulturrådet och Skolverket tilldelas maktpositioner genom sina regeringsuppdrag som främjar deras centrala roll som samverkande och kunskapsdelande myndigheter, och i analysen används bland annat power in discourse och power behind discourse för att förklara hur dessa maktpositioner reproduceras genom rapporterna- och hur barn och unga som en konsekvens hamnar i en underordnad maktposition. Detta relateras till mer övergripande diskursordningar och sociala strukturer som är ett resultat av dominerande konventioner i utbildnings- och kulturpolitik. / The purpose of this thesis is to highlight trends in how children's and young people's reading is portrayed in reports from four national reading promotion initiatives carried out on behalf of the Swedish government, and their connection to democratic ideals and underlying political motivations for reading promotion. The thesis has critical discourse analysis as its theoretical and methodological starting point, and Fairclough's three-dimensional analysis model is used to analyze discourse practices from a critical perspective in four reports from the Swedish Arts Council and the Swedish National Agency for Education: Bokstart i Sverige (2020), Nuläge om barns och ungas läsning (2023), Med barn och unga i fokus (2024) and Utvärdering av Läslyftet (2019). The motive for this essay is based on an increase in reading promotion efforts as a result of, among other things, reports on children's and young people's declining reading ability and PISA results. The results of the analysis show several examples of ideological struggle, as ideological conflicts arise both within and outside the school about the target group for reading promotion and the need for long-term evaluation of efforts. The analysis also reveals how the Swedish Arts Council and the National Agency for Education are assigned positions of power through their government assigned projects that promote their central role as collaborating and knowledge-sharing authorities, and the analysis uses, among other terms, power in discourse and power behind discourse to explain how these positions of power are reproduced through the reports - and how children and young people as a consequence end up in a subordinate position of power. This is related to broader structures of orders of discourse and social structures that result from dominant conventions in educational and cultural policy.