• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Tidigareläggning av logistiska aktiviteter i en försörjningskedja : En fallstudie utförd på en svensk detaljhandelskedja

Fridell, Oscar, Glänås, Christian January 2016 (has links)
Denna studie har genomförts på varuhuskedjan med det fiktiva namnet RetailusAB och syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för huruvida Retailus kan tidigarelägga de två pre-retail-aktiviteterna larmning och galgning i försörjningskedjan. Bakgrunden till studien är att Retailus har kommit till insikt att tiden och därmed kostnaden för aktiviteter som utförs på baklagren är stor och att det finns en önskan om att personalen ska kunna fokusera mer på sin kärnuppgift, att finnas tillgänglig för kunderna på försäljningsytan. Aktiviteterna utförs i dagsläget i Retailus butiker och upptar cirka 2 % av de butiksanställdas arbetstid vilket motsvarar 15 miljoner kronor i lönekostnader. Det har i studien utgåtts från tre olika scenarion där en eller båda aktiviteterna tidigareläggs till antingen Retailus distributionscentral eller till någon av Retailus leverantörer. Scenarierna har i studien utvärderats utifrån de två aspekterna totalkostnad gentemot nuläget och implementerbarhet med avseende på tidshorisont, påverkan på befintliga processer samt leveransservice. Totalkostnaden har i största möjliga mån utvärderats kvantitativt och beräknats utifrån observationer, tidsstudier i butiker, tidsstudier i simulerad miljö, olika försäljnings-och saldodata samt intervjuer med transportföretag och leverantörer. Om det bortses från faktorer som att tidmätningarna kan vara osäkra och uppgifter från både transportföretag och leverantörer inte är exakta visar det sig att det kostnadsmässigt mest lönsamma scenariot av de tre undersökta scenarierna är att tidigarelägga larmning och galgning till Retailus distributionscentral. De två övriga scenarierna, vilka innebär att endast larmning tidigareläggs till olika leverantörer, kan det inte fastlås en slutlig kostnad för på grund av brist på prisuppgifter. De kostnadsposter som visar sig vara störst är en ökning av transportkostnader från distributionscentralen till butikerna till följd av att galgade varor medför en betydande volymökning för det transporterade godset, transportkostnader till följd av returflöden av larm och galgar från butiker till distributionscentralen och till leverantör samt kostnader till följd av att fler larm och galgar behöver köpas in. Vad gäller implementering finns det problematik med samtliga scenarion men studien tyder på att det sannolikt är det scenario som har den största besparingen som också är svårast att implementera sett till samtliga av de tre aspekterna tidshorisont, påverkan på befintliga processer och leveransservice. Vad gäller de två scenarierna där leverantör larmar ligger de största utmaningarna i att upprätta returflöden av larm tillbaka till leverantören. Det har i studien utgåtts från en teori kring att det vid tidigareläggning av aktiviteterna kan dras nytta av skalfördelar då tidigareläggningen avses göras till ett skede i flödet där varor fortfarande är sortrena, till skillnad mot när de anländer till butik. Det har dock inte kunnat slås fast vid de mätningar som genomförts i studien att tidsvinster kan härledas till skalfördelar eller om det finns andra faktorer som spelar in på resultatet. I studien presenteras ett beslutsunderlag där totalkostnaden samt de viktigaste implementeringsaspekterna, både positiva och negativa, presenteras för vart och ett av de tre undersökta scenarierna.

Page generated in 0.044 seconds