Bakgrund: Det pågår en bostadskris i många av Sveriges kommuner - framför allt i storstäderna. I dess svallvågor växer andra typer av boendeformer fram när förstahandskontrakt och bostadsrätter är allt svårare att få tillgång till. Unga vuxna är en av de grupper som är som mest utsatta på bostadsmarknaden och som har svårt att få tillgång till ett eget eller långsiktigt boende. I relation till tidigare forskning visar det att det finns ett tomrum när det kommer till att undersöka sexuellt välbefinnande och hälsa i relation till prekära boendeformer. Däremot finns det studier som berör andra aspekter av prekära boenden och bostadskris - där det tydligt identifieras att prekära boenden medför bland annat stress och psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida prekära boendesituationer påverkar sexualitet, sexuellt välbefinnande och sexualliv hos unga vuxna. Målet är även att fånga upp hur enskilda individer förstår och navigerar sina boendesituationer i relation till sin sexualitet, möjligheten till intimitet och att utveckla relationer.  Metod: Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har erfarenhet av olika prekära boendeformer. Flera bor inneboende eller i kollektiv, en bor med förälder och en annan med ett andrahandskontrakt.  Resultat:Genomgående teman som identifierats i empirin är hur boendet påverkar sexualiteten, möjlighet till privatliv, relationer och intimitet. En viktig aspekt som fångas upp i empirin är hur prekära boendeformer på flera sätt suddar ut en given gräns mellan det privata och publika i de intervjuades liv - där boendet traditionellt får representera privatlivet. Empirin har analyserats med hjälp av Erving Goffmans begreppspar frontstage och backstage, Simon och Gagnons sexuella skript-teori samt Gayle Rubins sexuella värdehierarki.  Ett prekärt boende bidrar i många fall till att vissa interpersonella och intrapsykiska sexuella skript förändras i relation till boendet, där vissa strategier behöver tillämpas för att uppleva en möjlighet till sexuellt välbefinnande. Strategier som att vara tyst, bara ha sex när hyresvärden eller rumskamraterna är borta eller att ha sex hos andra framkommer i empirin. Studien visar också att möjligheter till handlingsutrymme också är en viktig aspekt av att få sex, relationer och intimitet att funka inom ett prekärt boende.  Slutsats: Ett prekärt boende påverkar aspekter av sexuellt välbefinnande och möjligheter till relationsskapande och intimitet. En aspekt som påverkar detta är de sociala, emotionella och materiella aspekterna av att bo i ett prekärt boende samt bristen eller få möjligheter till privatliv. Studien ger incitament till vidare forskning kring hur olika boendesituationer påverkar individers sexuella välbefinnande. / Background: There is a housing crisis in many of Sweden's municipalities, especially in the major cities. In its aftermath, other types of housing options are emerging as first-hand contracts and owned housing are becoming increasingly difficult to access. Young adults are one of the groups most vulnerable in the housing market and struggle to attain their own long-term accommodation. In relation to previous research, there is a gap in investigating sexual well-being and health in relation to precarious housing situations. However, studies exist that address other aspects of precarious housing and the housing crisis, clearly identifying that precarious housing leads to stress and mental health issues, among other things. Purpose: The purpose of this study is to examine whether precarious housing situations affect sexuality, sexual well-being, and sex life among young adults. The goal is also to understand how individuals comprehend and navigate their housing situations in relation to their sexuality, the possibility of intimacy, and developing relationships. Method: The study is based on six qualitative interviews involving young adults with experience in various precarious housing forms. Several participants live with roommates or in collective housing, one lives with a parent, and another has a sublease agreement. Results: Consistent themes identified in the empirical data include how housing affects sexuality, privacy, relationships, and intimacy. An important aspect captured in the data is how precarious housing blurs the boundary between the private and public spheres in the lives of the interviewees, where housing traditionally represents privacy. The data has been analyzed using Erving Goffman's front stage and backstage concepts, Simon and Gagnon's sexual script theory, as well as Gayle Rubin's sexual hierarchy of value. Precarious housing often leads to changes in interpersonal and intrapsychic sexual scripts related to the housing situation, requiring certain strategies to experience sexual well-being. Strategies such as being quiet, only having sex when the landlord or roommates are away, or having sex elsewhere emerged in the data. The study also demonstrates that opportunities for agency are a crucial aspect in achieving sexual experiences, relationships, and intimacy within a precarious housing situation. Conclusion: Precarious housing affects aspects of sexual well-being and opportunities for forming relationships and intimacy. One aspect influencing this is the social, emotional, and material aspects of living in precarious housing, as well as the lack of or limited opportunities for privacy. The study provides incentive for further research on how different housing situations impact individuals' sexual well-being.