Bakgrund Klimakteriet är en hormonell omställning och innebär förändringar samt ett slut på kvinnans fertila år. Alla kvinnor genomgår samma hormonella förändringar under klimakteriet men det är individuellt hur det upplevs. Sexualitet är en av de grundläggande drifterna och något som är centralt i livet som människa. Det innefattar de psykiska, fysiska och sociala aspekterna av en individ och kan hotas av fysiologiska och psykologiska förändringar och besvär. Det är viktigt att uppmärksamma hur kvinnor upplever sin sexualitet under klimakteriet för att hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion samt för att lindra lidande. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av sin sexualitet under klimakteriet. Metod En litteraturöversikt med resultat baserat på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ- och kvalitativ design sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har granskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad analys användes för att bearbeta och analysera artiklarna. Resultat Resultatet visade att majoriteten av kvinnor upplevde en negativ förändring av sin sexualitet under klimakteriet. Kvinnorna relaterade förändringarna till hormonella omställningar, livshistoria och livssituation. Huvudfynd som identifierades var påverkan på sexuellt välbefinnande, vaginal torrhet och smärta under samlag, förändrad sexuell lust samt den sexuella relationen till sin partner. Slutsats Fynden visar att sexualitet är viktigt för många kvinnor under klimakteriet och att majoriteten upplever en negativ förändring av sexualitet som påverkar kvinnors sexuella välbefinnande under denna period i livet. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om hur förändringar relaterade till klimakteriet påverkar sexualiteten kan förbättra det hälsofrämjande arbetet och hjälpa kvinnor med sexuell dysfunktion.

Individer med funktionsnedsättning exkluderas ofta från normativa modeller om sexualitet och upplever begränsad tillgång till information och stöd. Vidare visar tidigare forskning att professionella saknar kunskap om hur de kan stötta och samtala om sexualitet i mötet med individen. Professionella erfara således knappt någon vägledning för att möjliggöra främjandet av sexuell och relationell hälsa hos personer med funktionsnedsättning. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur professionella inom människobehandlande yrken kan samtala och lyfta frågor kring sexuell och relationell hälsa i mötet med individer med fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fyra individer som samtliga har fysiska funktionsnedsättningar. Det empiriska materialet har analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på vikten av att erkännas som sexuell individ och hur omgivningen kan påverka dess utfall. Vidare visar resultatet att professionella inte ska vara rädda för att ställa frågor om sexualitet till individen, utan istället agera med öppenhet inför ämnet. Öppenhet genom att individen i mötet med professionella tillåts tänka, precisera och sätta ord på eventuella tankar som denne har.  Förhoppningen med studien är att den kan komma att bli ett verktyg för professionella och möjliggöra till diskussion och samtal om sexualitet för att stödja sexuellt välbefinnande hos personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. En behandling går ut på att operera bort hela eller delar av det sjuka bröstet. Behandlingen har många gånger sekundär verkan på individens sexuella hälsa.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors sexuella hälsa efter utförd mastektomi. Metod:En litteraturöversikt av åtta kvalitativa artiklar genomfördes. Analysen skede enligt Fribergs trestegsmodell.  Resultat:Det finns variationer i den upplevda sexuella hälsan hos kvinnor efter utförd mastektomi. Vissa kvinnor känner nedsatt sexuella hälsa på grund av att det är svårt att acceptera de kroppsfärändringar mastektomin inneburit. Andra upplever inte att kroppsförändringen har påverkat den sexuella hälsan. Erfarenheter av ett förändrat sexuellt självförtroende uppkommer, det är efter genomgången mastektomi mer av betydelse med närhet, kyssar och kramar som i sig ger tillfredsställelse. Andra har svårt att känna lust och är rädda för att bli avisade vid sexuell kontakt. Kvinnor som uppger att de tappat bort sin sexuella identitet i samband med mastektomin uppgav en sämre sexuell hälsa än de tidigare haft. God information från vårdpersonal och ett gott stöd från partner bidrog till god sexuell hälsa.  Slutsatser:God information och rimliga förväntningar preoperativt i kombination med delaktig partner har god effekt på sexuell hälsa efter utförd mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women in Sweden. One treatment method involves eliminating all or part of the diseased breast. The treatment often has secondary effects on the individual's sexual health. Aim: To describe women affected by breast cancer’s sexual health after performing mastectomy. Method: A literature review of eight qualitative studies was performed. The analysis was conducted according to Friberg ́s three-step model. Result: There are variations in the perceived sexual health of women after performed mastectomy. Some women experience impaired sexual health because of difficulty to accept the bodily changes their mastectomy has led to. Others do not experience that their bodily changes have affected their sexual health. Experiences of a changed sexual self-confidence arise; it is more important with closeness, kissing and hugging after the mastectomy, which gives satisfaction. Others have difficulty experiencing feelings of desire and are afraid of rejection at sexual contact. Women who stated that they have lost their sexual identity in connection with mastectomy reported a worse sexual health than they had previously. Good information from healthcare professionals and good support from partners contributed to good sexual health. Conclusions: Good information and reasonable expectations pre-surgery in combination with a participant partner have a good effect on sexual health after performing a mastectomy.

Bakgrund: Det pågår en bostadskris i många av Sveriges kommuner - framför allt i storstäderna. I dess svallvågor växer andra typer av boendeformer fram när förstahandskontrakt och bostadsrätter är allt svårare att få tillgång till. Unga vuxna är en av de grupper som är som mest utsatta på bostadsmarknaden och som har svårt att få tillgång till ett eget eller långsiktigt boende. I relation till tidigare forskning visar det att det finns ett tomrum när det kommer till att undersöka sexuellt välbefinnande och hälsa i relation till prekära boendeformer. Däremot finns det studier som berör andra aspekter av prekära boenden och bostadskris - där det tydligt identifieras att prekära boenden medför bland annat stress och psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida prekära boendesituationer påverkar sexualitet, sexuellt välbefinnande och sexualliv hos unga vuxna. Målet är även att fånga upp hur enskilda individer förstår och navigerar sina boendesituationer i relation till sin sexualitet, möjligheten till intimitet och att utveckla relationer.  Metod: Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har erfarenhet av olika prekära boendeformer. Flera bor inneboende eller i kollektiv, en bor med förälder och en annan med ett andrahandskontrakt.  Resultat:Genomgående teman som identifierats i empirin är hur boendet påverkar sexualiteten, möjlighet till privatliv, relationer och intimitet. En viktig aspekt som fångas upp i empirin är hur prekära boendeformer på flera sätt suddar ut en given gräns mellan det privata och publika i de intervjuades liv - där boendet traditionellt får representera privatlivet. Empirin har analyserats med hjälp av Erving Goffmans begreppspar frontstage och backstage, Simon och Gagnons sexuella skript-teori samt Gayle Rubins sexuella värdehierarki.  Ett prekärt boende bidrar i många fall till att vissa interpersonella och intrapsykiska sexuella skript förändras i relation till boendet, där vissa strategier behöver tillämpas för att uppleva en möjlighet till sexuellt välbefinnande. Strategier som att vara tyst, bara ha sex när hyresvärden eller rumskamraterna är borta eller att ha sex hos andra framkommer i empirin. Studien visar också att möjligheter till handlingsutrymme också är en viktig aspekt av att få sex, relationer och intimitet att funka inom ett prekärt boende.  Slutsats: Ett prekärt boende påverkar aspekter av sexuellt välbefinnande och möjligheter till relationsskapande och intimitet. En aspekt som påverkar detta är de sociala, emotionella och materiella aspekterna av att bo i ett prekärt boende samt bristen eller få möjligheter till privatliv. Studien ger incitament till vidare forskning kring hur olika boendesituationer påverkar individers sexuella välbefinnande. / Background: There is a housing crisis in many of Sweden's municipalities, especially in the major cities. In its aftermath, other types of housing options are emerging as first-hand contracts and owned housing are becoming increasingly difficult to access. Young adults are one of the groups most vulnerable in the housing market and struggle to attain their own long-term accommodation. In relation to previous research, there is a gap in investigating sexual well-being and health in relation to precarious housing situations. However, studies exist that address other aspects of precarious housing and the housing crisis, clearly identifying that precarious housing leads to stress and mental health issues, among other things. Purpose: The purpose of this study is to examine whether precarious housing situations affect sexuality, sexual well-being, and sex life among young adults. The goal is also to understand how individuals comprehend and navigate their housing situations in relation to their sexuality, the possibility of intimacy, and developing relationships. Method: The study is based on six qualitative interviews involving young adults with experience in various precarious housing forms. Several participants live with roommates or in collective housing, one lives with a parent, and another has a sublease agreement. Results: Consistent themes identified in the empirical data include how housing affects sexuality, privacy, relationships, and intimacy. An important aspect captured in the data is how precarious housing blurs the boundary between the private and public spheres in the lives of the interviewees, where housing traditionally represents privacy. The data has been analyzed using Erving Goffman's front stage and backstage concepts, Simon and Gagnon's sexual script theory, as well as Gayle Rubin's sexual hierarchy of value. Precarious housing often leads to changes in interpersonal and intrapsychic sexual scripts related to the housing situation, requiring certain strategies to experience sexual well-being. Strategies such as being quiet, only having sex when the landlord or roommates are away, or having sex elsewhere emerged in the data. The study also demonstrates that opportunities for agency are a crucial aspect in achieving sexual experiences, relationships, and intimacy within a precarious housing situation. Conclusion: Precarious housing affects aspects of sexual well-being and opportunities for forming relationships and intimacy. One aspect influencing this is the social, emotional, and material aspects of living in precarious housing, as well as the lack of or limited opportunities for privacy. The study provides incentive for further research on how different housing situations impact individuals' sexual well-being.