Bakgrund: Cirka 75% av alla fertila kvinnor påverkas i varierande grad av premenstruella symtom. 15–20% har uttalad PMS medan 2–5% drabbas av den allvarligare varianten PMDS. De vanligaste symtomen är ilska, irritabilitet, ångest, ökad svullnadskänsla i kroppen, ömhet i brösten, huvudvärk, led-/muskelvärk och viktökning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med PMS och PMDS. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där tio vetenskapliga artiklar sammanställdes för att kunna svara på det valda syftet. Resultat: För vissa kvinnor innebar premenstruella besvär år av månatligt lidande, för andra var det ett tecken på att vara en frisk kvinna. Kvinnorna hade olika copingstrategier för att få vardagen att fungera, de vanligaste var egen tid och att praktisera självövervakning. Många upplevde en negativ samhällelig bild av PMS och hur den premenstruella kvinnan uppfattades, dessa normer och ideal påvisades ha en skadlig inverkan på den egen självbilden och hur kvinnorna upplevde sina premenstruella besvär. Jean Watson (1985) belyser vikten av att sjuksköterskan ingjuter tro och hopp i patienten inför den situation den befinner sig i. På så vis kan sjuksköterskan bidra till beteende- och attitydförändringar. Slutsats: Kvinnorna upplever en samhällelig okunskap om PMS och PMDS som påverkar i vilken utsträckning de vågar tala om sina besvär. Okunskapen leder till att kvinnorna inte får det stöd och den hjälp de behöver för att klara vardagen, något som har direkt inverkan på livskvaliteten. Ökad medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan är grundläggande för att kunna ge adekvat och personcentrerad vård till dessa kvinnor. / Background: Approximately 75% of all women of childbearing age are affected by premenstrual symptoms. 15–20% have more distinct PMS, while 2–5% suffer from the more severe version PMDD. The most common symptoms are anger, irritability, anxiety, increased bloating, soreness in the breasts, headaches, joint/muscle pain and weight gain. Aim: The aim of the literature study was to investigate women's experiences of living with PMS and PMDD. Method: The thesis was carried out as a literature study with a qualitative study design. Ten scientific articles were compiled in order to answer the aim of the study. Results: For some women, PMS can mean years of monthly suffering, for others it's a sign of being a healthy woman. Women witnessed having to resort to different coping strategies to make everyday life work, the most common were personal time and self-monitoring. Many women experienced a negative societal image of PMS and how the premenstrual woman was perceived, these norms and ideals have been shown to have a harmful impact on their self-image and how they experience their premenstrual distress. Jean Watson (1985) highlights the importance of the nurse instilling faith and hope in the patient before the situation they find themselves in. In this way, the nurse can contribute to behavioral and attitudinal changes. Conclusion: Women feel that there is a societal ignorance that affects the extent to which they are comfortable speaking about their distress. This means that women do not receive the support and help they need to cope with everyday life, something that has a direct impact on their quality of life. Increased awareness and knowledge is fundamental in order for the nurse to provide adequate and person centered care for these women.