Läroplanen för förskolan förändras i takt med att samhället förändras. Läroplanen kan på många sätt beskrivas som en mall för den goda samhällsmedborgaren men även som ett hjälpmedel till att bedriva verksamheten i förskolan. I läroplanen tas olika områden upp som hur förskolan ska bedrivas och vilka kunskaper som ska läras ut. Kunskap är en resurs för samhället och vilka kunskaper som ska läras ut är ständigt i förändring. I läroplanen för förskolan som kom år 2018 tillkom begreppet undervisning vilket kan ses som kontroversiellt. Detta eftersom begreppet undervisning är starkt förknippat med skolan och inte med förskolans verksamhet. Studien ska därför utifrån en kritisk diskursanalys ur ett förändringsperspektiv analysera undervisning och lärande i alla läroplanerna för förskolan. Detta i syfte att kartlägga hur de olika läroplanerna för förskolan definierar undervisning och lärande samt beskriver hur undervisning och lärande ska bedrivas. Resultatet visar att undervisning som metod alltid har funnits med i förskolans läroplan. Dock har själva begreppet undervisning inte funnits med i läroplanen förrän 2018. Vilket ord som används för att beskriva genomförandet av undervisning i förskolan möjliggör eller hämmar vad som kan genomföras på förskolan. Undervisning i förskolan har förtydligats och förskolans verksamhet beskrivs numera som en utbildning. Detta går att koppla till läroplansteori om att förskolan gått från en informell till en formell utbildning där det läggs mer fokus på utbildning än tidigare. Den ökade inriktningen på utbildning gör att kvaliteten och likvärdigheten i landets förskolor och skolor ökar. Detta möjliggör att barn i Sverige kan prestera bättre i skolan och på så sätt bli en resurs för samhället.