Recent debate on abortions in Swedish media has been focused on the question of freedom of conscience for the medical staff in abortion care, and in that way shifted the abortion debate from focusing on women as center of the debate, to focusing on the medical staff instead. At the same time, nationalism is growing stronger and stronger in Europe. This paper aims to point out if there has been a change in the parliament debate on abortion in Sweden, after the nationalistic party Sverigedemokraterna were elected in parliament in 2010, that through nationalistic influence has created a shift in the definition of the problem where the women are no longer in center of the debate. The paper builds on Condit's and Eduard's theories on the use of ideographs and linkages to nationalism in the abortion debate. Through a short view of statistics of the terms of 2006-2010 and 2010-2014 and a text analysis of the same years, one can see that there has been a certain change in rhetoric in the debate. There has been an increase in the debate on freedom of conscience where women are not in center of the debate, Sverigedemokraterna is in a lot of ways in charge of the agenda in the second term by bringing new angles into the debate and there is a shift in the definition of the problem through the discussion on weather abortion is a human right or not as well as through a focus on the fetus rather than the woman. What can also be said is that all parties during both terms use a rhetoric which can be linked to a nationalistic view of women and the question of abortion, even if these tendencies is more visible in the second term. / Senaste tidens mediala abortdebatt har fokuserat alltmer kring samvetsfrihet och därmed förskjutit abortdebatten från ett fokus på kvinnan som aktör. Samtidigt växer sig nationalistiska krafter allt starkare runtom i Europa. Undersökningen syftar till att se om det finns ett skifte i Riksdagens abortdebatt efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen som genom nationalistiska tendenser skapat en förskjutning av problemformuleringen där kvinnan som aktör inte längre står i fokus. Studien tar avstamp i Condits och Eduards teorier om begreppsanvändning och kopplingar till nationalismen i abortdebatten. Genom en statistisk överblick och en textanalys av kammarprotokoll från mandatperioderna 2006-2010 och 2010-2014 med hjälp av analysverktyget “problem-orsak-lösning” kan konstateras att det finns ett visst skifte. Det har skett en ökning av debatten med fokus på samvetsfrihet där kvinnan inte har en central roll, Sverigedemokraterna sätter till stor del agendan i abortdebatten under den andra mandatperioden genom att initiera nya debatter och det finns en viss förskjutning av problemformuleringen genom en diskussion om abort som rättighets vara eller icke vara samt ett större fokus på fostret som aktör. Vad som också kan konstateras är att alla partier under båda mandatperioderna använder en retorik som kan kopplas till en nationalistisk syn på kvinnan och abortfrågan, även om dessa tendenser ökar med Sverigedemokraternas inträde.