Syftet med undersökningen var att få en bredare kunskap och förståelse för hur polisen uppfattar att de bemöter människor i sitt arbete, och hur detta bemötande kan stärka polisens legitimitet och vara en del av det brottsförebyggande arbetet, samt om poliserna upplever det möjligt att arbeta brottspreventivt genom bemötande i alla situationer. Vi utgick från teorin om procedurrättvisa och vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av poliser som arbetade eller har arbetat som områdespoliser eller i polisens ingripandeverksamhet. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att det finns en stor medvetenhet och förståelse hos alla poliser som deltagit i studien, för hur bemötande kan påverka det brottsförebyggande arbetet på ett positivt eller negativt sätt. Det andra viktiga resultatet visar att polisen upplever att det kan finnas situationer eller faktorer som gör att det är svårare eller inte alltid möjligt, att arbeta brottspreventivt genom sitt bemötande. / The purpose of our study was to gain a broader knowledge and understanding about how the police perceive their treatment when interacting with citizens in their work. How this treatment can strengthen the legitimacy of the police and be a part of the crime prevention work. If the police feel it is possible to work crime preventing through treatment in all situations. We started from the theory of procedural justice and we chose to use a qualitative survey method. Our selection consisted of police officers who worked or had worked as community police officers or with intervention. We collected empirical data through semi-structured interviews. The most important results in our study showed that there was a great awareness and understanding among the police who participated. Understanding and awareness about how treatment can affect crime prevention work in a positive or negative way. The other important result in the study showed that the police experience situations or factors that doesn’t make crime prevention possible through their treatment.

This study will present an analysis regarding regions effect on crime in rural areas. Thefour regional crime prevention organizations: police, the Swedish National Council forCrime Prevention (BRÅ), the county administrative board (länsstyrelse) and regions(regioner), all have a direct or indirect relation with handling crime in rural areas and/orhow it can be prevented. Through the lens of regional crime prevention, using previousresearch and interviews, the study tries to create the first reflections regarding howcrime prevention efforts in rural areas can be presented in the region’s context.Region’s new assignments, finalized in 2019, has had a distinct impact on all parts ofregional politics in Sweden. The inquisitive nature of the study is a telling sign that thisis uncharted ground in the Swedish context, and maybe the rest of Scandinavia andEurope. Because of this, the study creates an effort in explaining parts of regional crimeprevention in a rural context to consider the regions’ place within it.The study presents crime-related issues in rural areas, how the region’s processes forregional development function and a discussion regarding motivations surroundingcrime preventions place within regional development and regions. The study formulatesan attempt at a new framework of holistic dependency for crime in rural areas. Thisframework is dependent on four different recommendations, the topics of which canbe relevant for continued analysis and development regarding handling crime in ruralareas in the regional context. The four recommendations for rural crime prevention inthe regional context are: 1. Clarify whether the regional development strategy can include crime preventioninterventions based on identified crime prevention themes in regionaldevelopment, especially themes around more effective use of civil society as acrime prevention actor. 2. Investigate whether specific regions can change their responsibilities towards thestate to create better strategies based on their unique characteristics. 3. Clarify the crime prevention networks which regions take part in and how theycan be better used to prevent crime in Norrland's sparsely populated areas. 4. Interview all regional development directors and coordinators to develop thecase study presented / Denna studie kommer att presentera en analys av regioners effekt på brottslighet pålandsbygden. De fyra regionala brottsförebyggande organisationerna: polis,Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Länsstyrelsen och Regioner, har alla en direkt ellerindirekt relation till hantering av brottslighet på landsbygden och/eller hur det kanförebyggas. Genom att undersöka regionala brottsförebyggande åtgärder och tidigareforskning, försöker studien skapa de första reflektionerna kring hur brottsförebyggandeinsatser på landsbygden kan genomföras i regionala sammanhang.Regionens nya uppdrag, slutförda 2019, har haft en tydlig inverkan på alla delar avregionalpolitiken i Sverige. Studiens undersökande karaktär är ett talande tecken på attdetta är okänd mark i svenska sammanhang och kanske resten av Skandinavien ochEuropa. På grund av detta skapar studien ett försök att förklara delar av regionalbrottsförebyggande i ett landsbygdssammanhang för att överväga regionernas platsinom dessa sammanhang.Studien presenterar brottsrelaterade frågor i landsbygd, hur regionens processer förregional utveckling fungerar och en diskussion om motivationer kringbrottsförebyggande åtgärder förekommer inom regional utveckling och regioner.Studien formulerar ett försök till ett nytt ramverk av holistiskt beroende för brottslighetpå landsbygden. Detta ramverk sammanställs av fyra olika rekommendationer, varsämnen anses vara relevanta för fortsatt analys och utveckling när det gäller hantering avbrottslighet på landsbygden i regionala sammanhang. De fyra rekommendationerna förförebyggande av brottslighet på landsbygden i regionala sammanhang är: 1. Klargöra ifall den regionala utvecklingsstrategin kan inkluderabrottsförebyggande arbete baserat på identifierade brottsförebyggande teman iregional utveckling, speciellt teman kring effektivare användning avcivilsamhället som en brottsförebyggande aktör. 2. Utreda ifall specifika regioner kan förändra sitt uppdrag gentemot stat för attbättre kunna skapa strategier utefter sina unika egenskaper. 3. Klargöra de brottsförebyggande nätverk vilket regioner tar del av och hur de kanbättre användas för att förebygga brott i Norrlands glesbygd. 4. Intervjua alla regionala utvecklingsdirektörer och samordnare för att utvecklafallstudien som presenterats.