Nya examensmål har nyligen utformats för samtliga förskollärarutbildningar i Sverige. Dessa trädde i kraft den första januari i år, 2021, efter att regeringen konstaterat att skolan måste möta barn i neuropsykiatriska svårigheter, som exempelvis ADHD, på ett bättre sätt genom utökad kompetens på området. Sådana socioemotionella svårigheter har visat sig ge upphov till stigmatisering och diskriminering av barn i olika skolkontexter. I läroplanen för förskolan finns riktlinjer som säger att förskolan löpande ska arbeta med åtgärder mot diskriminering. Bland sådana åtgärder har inkludering blivit ett väl etablerat, men omdebatterat begrepp. Kritik har riktats mot gränsdragningen mellan det normala och det avvikande hos barn i förskolan och det finns kunskapsluckor i litteraturen kring konstruktionen av det emotionellt avvikande i förskolan. Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med kritisk diskursanalys som ansats. Syftet med studien var att beskriva och problematisera förskollärares tal om hur strategier, för inkludering av emotionellt avvikande barn, formuleras inom förskolan som diskursiv praktik. Kodningsscheman och markeringar i talet, enligt Goodwins (1994) beskrivning av hur den professionella blicken skapas, har legat till grund för utförandet av analysen. I de mest framträdande resultaten skiljer sig diskursen om det emotionellt avvikande barnet från diskursen om det inkluderade barnet. Ur ett normativt perspektiv blir det fysiska avståndet från barngruppen och leksituationer något avvikande. Ur ett inkluderande perspektiv blir barnets behov av lugn och ro istället viktigt att uppfylla. Även diskursen om interaktionen mellan pedagog och barn som ett slags maskineri utgör ett av fynden i studien. Diagnosen framställs i studien som något eftersträvansvärt för att få tillgång till en extra resurs i verksamheten. Samtidigt tyder resultatet på en ökad medvetenhet om relationella och miljömässiga faktorers påverkan på barns emotionella uttryck, jämfört med tidigare studier. Resultaten kan bidra till fortsatt forskning kring kategorisering av barn i förskolan och således till arbetet mot ökad barnhälsa. / New degree objectives have recently been formulated for all preschool teacher education programs in Sweden. These were applied on the first of January this year, 2021, after the government stated that schools must meet children with neuropsychiatric difficulties, such as ADHD, better through increased competence on the subject. Such socio-emotional difficulties have led to stigmatization and discrimination of children in various school contexts. The curriculum for the preschool contains guidelines that state that the preschool must continuously work with measures against discrimination. Among such measures, inclusion has become a well-established, but controversial concept. The determination of what counts as normal and deviant behaviour in pre- school children has been criticized from a social constructionist perspective and there are gaps in the literature on the construction of the emotionally deviant child in preschool. The study was based on a social constructionist perspective using critical discourse analysis as a theoretical framework. The purpose of the study was to describe and problematize preschool teachers' speech about how strategies, for the inclusion of emotionally deviant children, are formulated within preschool as a discursive practice. According to Goodwin's (1994) description of how the professional vision is created, Coding schemes and markings in the speech have been central for performing the analysis. In the most prominent results, the discourse on the emotionally deviant child differs from the discourse on the included child. From a normative perspective, the physical distance from children and play situations, is described as deviant. From an inclusive perspective, the child's need for peace and quiet becomes important to fulfill. The discourse on the interaction between educator and child as a kind of machinery is also one of the main findings. The diagnosis is presented in the study as something desirable to gain access to an extra resource. At the same time, the results indicate an increased awareness of the influence of relational and environmental factors on children's emotional expression, compared with previous studies These findings can contribute to continued research on the categorization of children in preschool and thus to work towards increased child health.