No description available.

Ett etiskt förhållningssätt anses ofta vara nödvändigt för att företag ska slippa hamna i skandalernas rampljus, samtidigt som moraliska värden också kan vara en konkurrensfördel. I denna undersökning ligger fokus på hur ledarna i en värdestyrd organisation tagit till sig och använder sin organisations värderingar. Resultatet från sex intervjuer visade på en spännvidd av uppfattningar om huruvida organisationen av idag var värderingsstyrd. Många intervjupersoner tog upp organisationens grundläggande idé, och de flesta gjorde detsamma med organisationens värderingsdokument. Värderingarnas spridning i organisationen uppfattades i flera fall som begränsad. Konflikter mellan värderingar och ekonomisk effektivitet diskuterades och det visade sig att ledarna i många fall använde strategier för att inte ens uppleva en konflikt. Undersökningen visar att ledare inte kan per automatik kan antas dela organisationens värderingar, och att en medvetenhet om olika beslutsituationers moraliska intensitet är ett viktigt första steg för att kunna uppnå förändring.

No description available.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext begrepp. Denna studie undersökte hur kommunikation, ledarskap, delaktighet och motivation inverkar på arbetstillfredsställelsen, samt granskade ett eventuellt samband mellan arbetstillfredsställelse och lönsamhet. En enkätundersökning genomfördes på två likvärdiga företag, där lönsamheten skiljde företagen åt. Deltagarna i studien var samtliga anställda på respektive företag, förutom VD, N=150. Tre vedertagna mätinstrument användes och samtliga anpassades till studiens syfte. Resultatet kunde inte påvisa någon signifikant skillnad mellan företagen vad gällde arbetstillfredsställelse. Därigenom kunde heller inget samband verifieras mellan arbetstillfredsställelse och lönsamhet. Den starkaste prediktorn till arbetstillfredsställelse var kommunikation, följt av ålder, motivation och ledarskap. Resultatet visade att yngre individer trivs sämre på arbetet än äldre, vilket får anses som ytterst intressant.

Malaria is a major public health problem in sub-Saharan Africa, affecting young children more than any other group. Insecticide treated bed nets provide efficient protection against malaria if used correctly and consistently. The Health Belief Model proposes that preventive health behaviour is influenced by individuals’ cognitions and beliefs. Qualitative interviews were conducted with parents (N=20) in Zanzibar to explore the cognitions influencing their use of bed nets for children under five. Malaria was perceived as severe and common for young children. Bed nets were considered efficient in preventing malaria. Reasons for not using were beliefs about low risk of infection due to low mosquito density in the hot seasons, and perceptions of bed nets causing heat. Mixed messages from different malaria prevention measures may have undesirable effects. These findings could be used to optimize the design of malaria prevention strategies.

Den höga personalomsättningen i managementkonsultföretag orsakar stora kostnader varför det är viktigt att undersöka varför personer väljer att avsluta sin anställning. Syftet med denna studie var att klargöra vad managementkonsultföretag kan vidta för åtgärder för att behålla sin personal. En kvalitativ undersökning har utförts med semistrukturerade intervjuer med sex managementkonsulter från tre olika managementkonsultföretag. Insamlad data har analyserats med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att konsulternas utveckling, återkoppling, medarbetare och lön är relevanta faktorer som påverkar deras intention att stanna i sina företag. Syftet med att söka sig till ett managementkonsultföretag kan även ge indikationer på vad som bör tillgodoses för att behålla managementkonsulter. Åtgärder att vidta är bland annat att tillgodose enskilda managementkonsulters behov, sammanföra företagets mål med konsulternas mål samt skapa balans mellan konsulternas arbete och privatliv.

Förmågan att hantera stress beror delvis på i vilken utsträckning individen upplever sig ha förmåga att hantera kraven i omgivningen. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka samband och skillnader mellan Typ A-beteende och Känsla av sammanhang (KASAM), dels att undersöka sambanden mellan JAS-skalans faktorer och KASAM-skalans komponenter. En enkätundersökning genomfördes där 72 yrkesverksamma individer i åldrarna 24-63 deltog. Mätinstrumenten bestod av Jenkins Activity Survey (JAS) och Antonovskys KASAM-skala. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan Typ A-beteende och KASAM, dvs. individer med hög typ A-inriktning upplevde mer stress än individer med låg typ A-inriktning, vilket kan bero på huruvida tillvaron uppfattades som begriplig, hanterbar och meningsfull. Ett starkt samband mellan faktorerna och komponenter erhölls, liksom signifikanta skillnader mellan grad av Typ A-beteende (låg, medel, hög) och KASAM. Typ A-individernas prestationsbaserade livsstil utgör en riskfaktor för utvecklandet av stressrelaterade sjukdomar.

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hålla den höga produktivitet som marknaden kräver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare på en arbetsplats i finansbranschen. Som utgångspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvåfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förändras är det intressant att studera om Herzbergs tvåfaktorsteori går att applicera på vårt moderna arbetsliv. Data till resultatet samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med åtta personer. Undersökningsdeltagarna var 23-29 år, hälften män och hälften kvinnor. Data tolkades med hjälp av deduktiv tematisk analys. Resultatet innehåller en beskrivning av ett flertal faktorer och dess betydelse för arbetsmotivationen. Studiens resultat stämmer delvis överens med Herzbergs tvåfaktorsteori. Studien visar att vissa faktorer motiverar mer än andra.

Yrkesgruppen artister har tidigare rapporterat höga testpoäng vid mätning av neuroticism, vilket yttrar sig i upplevd sämre fysisk hälsa och låg självutvärdering av prestation. Den longitudinella populationsstudiens generella syfte var att undersöka neuroticism i relation till sångteknik och hälsa under 3.5 år hos operastudenter. Högre registret, lägre registret, sjunga piano, egalisering och uthållighet respektive röstlig-, fysisk- och mental hälsa undersöktes. Enkäter utformade för självrapportering användes (EPQ, KSP, STAI och 2 specialkonstruerade enkäter). Resultaten visade att rapportering av sångteknik och rösthälsa förbättrades signifikant, men att kroppshälsa och mental hälsa inte förbättrades signifikant över tid. Neuroticism och självutvärdering av sångteknik och hälsa gav inte signifikant interaktionseffekt. Rapporterad hög testpoäng av neuroticism gav inte signifikant lägre självutvärdering i jämförelse med rapporterad låg testpoäng av neuroticism. Potentiella felkällor är få antal undersökningspersoner och bortfall. Vidare intressant forskning är huruvida manliga artister rapporterar högre testpoäng vid mätning av neuroticism i jämförelse med kvinnor och varför detta i så fall kommer sig.

Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner – distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ. Resultaten visar att det finns diskrepans samt att denna påverkar två av de fyra rättvisedimensionerna. Om diskrepansen kan minskas torde även rättviseupplevelser kunna förändras och påverka medarbetares motivation och prestation.