Aviation pilots are trained to base cockpit decisions on strategic and analytic reasoning, while naturalistic decision-making theory suggests that experts in naturalistic settings, like pilots, make decisions based on experience. In the present study, a scenario-based questionnaire was used, to explore the effects of aviation pilots´ non-technical skills and experience-based decision-making in a cockpit decision-making situation. Also, a negative relation between non-technical skills and decisions from experience was predicted. In addition, the relation between general decision-making styles, non-technical skills and experience-based decision-making, was explored. The results indicate that pilots´ non-technical skills can be predicted by a rational general decision-making style. However, the choice of action in a cockpit decision-making situation could not be predicted by high non-technical skills or high experience-based decision-making, and the expected relation failed to appear. The results are discussed in relation to existing theory.

No description available.

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths’ D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes. Däremot korrelerade VMI (Visual Motor Integration Test) vid 5 ½ relativt starkt med VMI vid 18 år. Regressionsanalyser visade att helskale-IK vid 18 år hade starkast förklaringsvärde för resultaten på VMI. Takeffekter fanns vid testningen med VMI vid 18 år, särskilt för kontrollgruppen. Undersökningen kunde inte klarlägga några tydliga prediktorer som skiljer prematurgruppen från en kontrollgrupp beträffande öga-handkoordination även om gruppskillnaderna är beständiga till 18 års ålder. Tidiga mått på öga-handkoordination tycks ha ett svagt och ospecifikt samband med senare visuomotorisk och kognitiv utveckling. / Stockholm Neonatal Project

Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år). Resultatet visdae på att det fanns signifikanta samband mellan personlighetsdimensionerna vänlighet, samvetsgrannhet, mental instabilitet och självkänsla. Det framkom också att det fanns signifikant samband mellan personlighetsdimensionen öppenhet och självmedvetenhet. Sambandet beror nog på just öppenhet. Studien visade att det finns mycket mer att forska kring när det gäller personlighet, självkänsla och självmedvetenhet.

Inom området psykologisk behandling har intresset för känsloreglering och svårigheter med känsloreglering som gemensam nämnare vid psykisk ohälsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svårigheter med känsloreglering varit en central del, både att i behandling arbeta med för att uppnå ett större fungerande, och i förståelsen av svårigheter hos individer som har fått diagnosen. Vid utvärdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot känsloreglering och eventuella svårigheter saknats. Denna studie har undersökt om frågeformuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan användas för detta syfte. Resultatet visar en användarvänlighet av formuläret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp. I studien framkommer också att det kan finnas skillnader mellan olika faktorer för svårigheter med känsloreglering för denna patientgrupp, vilket kan ha betydelse vid planering för en effektiv behandling.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid. Studien ger inget stöd för att för tidigt födda skulle komma ikapp jämnåriga i exekutiva funktioner. / Stockholm Neonatal Project (SNP). En populationsbaserad longitudinell studie av för tidigt födda barn

Abstract / introduktion Studiens syfte var att undersöka upplevelser kring aspekter av vuxenblivandet bland adopterade; såsom studier, flytta hemifrån, skaffa partner, bilda familj och arbete. Frågeställningarna berörde även om adoptionsidentiteten, kön och ursprungsland hade någon betydelse för upplevelserna av vuxenblivandeprocessen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och sex män födda 1969-1992 i Sydkorea och Colombia/El Salvador. Materialet analyserades med en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatanalysen synliggjorde att den stora variationen i upplevelser och erfarenheter i stor utsträckning relaterade till familjrelationer och etnisk självidentitet och extern etnicitetsidentifiering. Vuxenblivandet som en positiv respektive problematisk erfarenhet kunde även relateras till individuellt förhållningssätt.

Knowledge is lacking regarding objective situational cues affecting athletes’ perceptions of the motivational climate. The present study examined one proposed objective situational cue, namely the behavior of coaches. It was expected that differences between coaches’ behavior patterns would be reflected in differences in the motivational climates between their teams. Four junior soccer team coaches and 56 players from these four teams participated in the study. Coaches were observed during four practices and behaviors were recorded using the Coaching Behavior Assessment System. Players completed the Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2. More encouraging and instructional behaviors from coaches were reflected by a higher perceived mastery climate, especially in regard to perceiving the climate as rewarding for effort and improvement. Less encouraging and instructional behaviors were reflected by higher perceived performance climate. Higher levels of punitive behaviors were also reflected by higher perceived performance climate. Not only active behavior patterns in coaches but also passive

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989). De medierande behoven mättes genom en version av (BPNS) Basic Psychological Needs Scales. För att undersöka det positiva sambandet mellan transformellt ledarskap och autonom motivation gjordes först en korrelationsmatris mellan samtliga variabler, därefter gjordes en multipel regressionsanalys enligt Baron & Kenny´s (1986) fyrstegs modell för att testa mediation. Av resultaten framkom det att det råder en svag positiv korrelation mellan transformellt ledarskap och autonom motivation. Vidare framkom att enbart behovet autonomi fullt ut medierar relationen mellan transformellt ledarskap och autonom motivation.

No description available.