<p>Abstract / introduktion</p><p>Studiens syfte var att undersöka upplevelser kring aspekter av vuxenblivandet bland adopterade; såsom studier, flytta hemifrån, skaffa partner, bilda familj och arbete. Frågeställningarna berörde även om adoptionsidentiteten, kön och ursprungsland hade någon betydelse för upplevelserna av vuxenblivandeprocessen.</p><p>Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och sex män födda 1969-1992 i Sydkorea och Colombia/El Salvador. Materialet analyserades med en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatanalysen synliggjorde att den stora variationen i upplevelser och erfarenheter i stor utsträckning relaterade till familjrelationer och etnisk självidentitet och extern etnicitetsidentifiering. Vuxenblivandet som en positiv respektive problematisk erfarenhet kunde även relateras till individuellt förhållningssätt.</p>

<p>Knowledge is lacking regarding objective situational cues affecting athletes’ perceptions of the motivational climate. The present study examined one proposed objective situational cue, namely the behavior of coaches. It was expected that differences between coaches’ behavior patterns would be reflected in differences in the motivational climates between their teams. Four junior soccer team coaches and 56 players from these four teams participated in the study. Coaches were observed during four practices and behaviors were recorded using the Coaching Behavior Assessment System. Players completed the Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2. More encouraging and instructional behaviors from coaches were reflected by a higher perceived mastery climate, especially in regard to perceiving the climate as rewarding for effort and improvement. Less encouraging and instructional behaviors were reflected by higher perceived performance climate. Higher levels of punitive behaviors were also reflected by higher perceived performance climate. Not only active behavior patterns in coaches but also passive</p><p> </p>

<p>Det finns stor efterfrågan på barnpsykiatriska utredningar. Psykologisk utredning</p><p>kan vara behandlande genom ett kollaborativt och terapeutiskt förhållningssätt.</p><p>Denna studie utgår från hypotesen att barn som remiteras till barnpsykiatrisk</p><p>utredning skattar sin självvärdering lägre än normgruppen. Detta som en följd av</p><p>upprepade misslyckanden och svårigheter att leva upp till krav i vardagen. Studien</p><p>syftar till att undersöka om ett kollaborativt och terapeutiskt förhållningssätt vid</p><p>psykologisk utredning av barn har effekt på deras självvärdering. Studien har en</p><p>3(Utredning; n=15, Föräldrastöd; n=12, Väntelista; n=13) x2(för-, eftermätning)</p><p>mixad design. I motsats till hypotesen skattar barnen i studien sin självärdering</p><p>genomsnittligt. Studien kan inte visa på någon signifikant effekt av</p><p>förhållningssättet på gruppnivå gällande barnens egen rapportering av</p><p>självvärdering. Förändring av självvärdering redovisas även deskriptivt och</p><p>diskuteras på individnivå.</p>

<p>Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk och</p><p>för tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svenskt</p><p>sampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med Addiction</p><p>Severity Index (ASI) på 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.</p><p>Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk i</p><p>släkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholmissbruk i släkten var</p><p>associerat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i släkten till mer</p><p>narkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att ha</p><p>blivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre ålder, bättre</p><p>utbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk. Tungt</p><p>missbruk hade samma riskfaktorer som icke-tungt missbruk, förutom att psykiska</p><p>problem i släkten var en riskfaktor för enbart tungt narkotikamissbruk.</p>

No description available.

<p>Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av en neuropsykiatrisk utredning för föräldrars upplevelse av sitt barn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem föräldrar vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning på BUP i Umeå. Det transkriberade materialet analyserades med <em>Interpretative Phenomenological Analysis förändring i föräldrarnas upplevelse av barnet efter utredningen. Föräldrarna upplevde att de fått förklaring, bekräftelse och ny kunskap samt en vidgad empatisk förståelse för barnets svårigheter. Utredningen såg till barnets svårigheter i sin helhet och föräldrarnas frågor och oro blev mötta. Förmågan att mentalisera omkring barnets bristande mentaliseringsförmåga förbättrades och detta gav möjlighet till mer konstruktiva copingstrategier. Den neuropsykiatriska utredningen kan således ses som en terapeutisk process men med en större terapeutisk potential när det gäller återgivning och uppföljning, än vad som idag tas tillvara. (IPA)<em>. Resultatet visade på</em></em></p>

No description available.

No description available.

<p> </p><p>Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier. Den genomsnittliga neuropsykologen hade en genomsnittsålder på 50,1 år och gruppen bestod till 74 procent av kvinnor.</p><p>Resultaten visar bl.a. på att svenska neuropsykologer ägnar större delen av sin arbetstid till utredningsarbete. Det vanligaste förhållningssättet vid instrumentval är då användandet av flexibla batterier och den genomsnittliga tidsåtgången per utredning är 20,2 timmar. Resultatet visar även att svenska neuropsykologer använder sig av ett stort antal instrument, varav de tre mest frekvent använda är Rey-Osterrieth Complex Figure Test (ROCFT) samt testbatterierna Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) och Delis-Kaplan Executive Functioning System (DKEFS).</p><p>Jämförelser med nordamerikanska neuropsykologers utredningspraktik visar huvudsakligen på likheter, vissa tydliga skillnader kan dock ses, t.ex. gällande bredden i verksamhetsområden, användandet av personlighetstester och frekvensen av kliniskt arbete med specifika diagnosgrupper.</p>

<p>Detta arbete undersöker ACT och ställer frågan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestående av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehållsanalys för att få en bred och aktuell bild av ACT i avseende på teori, praxis och människosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmänhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi är främst bristen på oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vågskålen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen på människan som ickedeterminerad. Även synen på den mänskliga ångesten som oundviklig samt tyngdvikten på värdestyrt beteende pekar i riktning mot att ACT kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Författarna diskuterar slutligen om detta kan säga något om dagens syn på olika psykologiska ideologier.</p>