<p>På senare år har forskning visat att djur kan ha en förebyggande effekt för att motverka stress och sjukdom. I denna studie intervjuades åtta kvinnor som under sjukskrivningen, baserad på en stressrelaterad diagnos, hade kontakt med djur. Syftet var att fånga deras upplevelse av djurkontakten samt vilket typ av stöd djur kunde bidra med. Resultatet visade att djur som hund och katt kan ge stöd genom att djuret agerar aktivt för att de inte ska fastna i sitt sjukdomstillstånd. När djurkontakt diskuteras som en behandlingsform bör den inte ses som den enda behandlings-formen mot en stressrelaterad sjukdom, då mänsklig kontakt fortfarande torde vara det avgörande stödet för ett tillfrisknande för de flesta.</p><p>Key words: Stress, pet-animal, health, coping.</p>

<p>Socialt stöd ger ett viktigt bidrag till människors positiva självvärdering. Dessa två faktorer är vidare betydelsefulla komponenter för människans psykologiska funktion. Aspekter som innefattas av denna funktion är individers hälsobeteenden samt självuppskattning. Det sociala stödets positiva inverkan för människors kroppsuppfattning och ätbeteende har tidigare givits litet fokus. Syftet med föreliggande enkätstudie var därför att undersöka om socialt stöd och även självkänsla är relaterade till människors kroppsuppfattning och ätbeteende. Undersökningen genomfördes på 136 gymnasieungdomar i två mellanstora svenska städer. Resultatet påvisade en signifikant relation mellan socialt stöd och självkänsla. Dessa begrepp predicerade signifikant kroppsmissnöje men inte ätbeteende. Ätbeteende däremot predicerades endast av kroppsmissnöje. Könsaspekter funna i de deskriptiva analyserna diskuterades. Resultatet visade att begreppens komplexitet medför ytterligare behov av fortsatta studier.</p>

No description available.

<p>Denna studies utgångspunkt är att söka faktorer för bra arbetsmiljö på ett vårdföretag. Det har visat sig att vårdföretag har högst andel ohälsa i Sverige vilket gör detta intressant.  Vårdföretaget som finns i södra Sverige har låtit forskaren undersöka deras arbetsmiljö, hur den ser ut och vad som gör att den är som den är. Fem anställdas syn på arbetsmiljö undersöktes genom en kvalitativ intervjustudie med hjälp av ARIA:s intervjuguide. Till det undersöktes begreppet meningsfullhet som är det viktigaste av de tre som tillsammans bildar KASAM. Materialet har meningskategoriserats för att få fram resultat. Tvärtemot tidigare forskning uppfattade alla intervjupersoner sin arbetsmiljö som positiv. Det kan bero på deltagarnas upplevda sociala stöd, gemenskap samt höga känsla för meningsfullhet.</p><p> </p><p><em>Key words: </em>health-care organization, work environment, meaningfullness, social support</p>

<p>Många faktorer har påvisats påverka individers hälsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för välbefinnandet i form av uppskattad hälsa, upplevd stress-energinivå och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och ålderskillnader studerades. En enkät med frågor om sjukskrivning, motion, upplevd hälsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare från tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hälsa, stress-energi och socialt stöd. Även socialt stöd visade positivt samband med stress-energi. Vidare visade resultaten att män skattade sin hälsa högre än kvinnor och att män i åldersgruppen 36-50 hade varit mest sjukskrivna. Resultaten och deras betydelse för hälsofrämjande arbete diskuteras.</p>

<p>Medias rapportering av nyheter är frekvent och forskning visar att vi påverkas av dess utformning. På vilka sätt detta sker är mer otydligt. Föreliggande studie syftade till att undersöka medias eventuella inflytande och dess kraft att styra läsarnas attityd till ett annat land genom inramning och val av information. Påverkas individer av nyheter som är avsiktligt inramade och där informerandeprincipen kan förväntas träda in? Studenter (N = 90) från en svensk högskola testades via fiktiva nyhetsartiklar i fem versioner. Inramningen varierades med affirmerande och förnekande manipulationsmeningar, med en neutral version som kontrollgrupp. Deltagarna fick sedan skatta påståenden i en för ändamålet utformad enkät. Resultaten visade några intressanta skillnader, men ytterligare forskning behövs för att säkra slutsatser ska kunna dras.</p><p>Key words: framing, informativeness principle, newspaper media, attitude</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p> </p><p>Arbetstillfredsställelse är ett väl studerat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i upplevd arbetstillfredsställelse mellan anställningsgraderna heltidsanställning och deltidsanställning samt mellan frivillig-, ofrivillig deltidsanställning och heltidsanställning. Studien syftade även till att undersöka olika bakgrundsfaktorers relation till arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes bland gymnasielärare i Bergs- och Östersunds kommun i Jämtlands län, med hjälp av en enkätundersökning. Totalt deltog 91 lärare, varav 42 män och 49 kvinnor. Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) användes för att mäta arbetstillfredsställelsen. Data analyserades med hjälp av korrelationer, t-test för oberoende mätningar och envägs ANOVA för oberoende mätningar. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan de olika anställningsgraderna och den upplevda arbetstillfredsställelsen bland gymnasielärarna. Inget signifikant samband påträffades heller mellan bakgrundsvariablerna kön, ålder, antal arbetade år inom området och på arbetsplatsen och den upplevda arbetstillfredsställelsen. Förslag till framtida forskning är att inkludera andra faktorer i relation till anställningsgrad när studier kring arbetstillfredsställelse görs.</p>

<p>På senare år har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kännetecknas av flexibilitet och osäkerhet, och att individens trygghet därför kommer av att vara anställningsbar. Studier har även visat att upplevelsen av anställningsbarhet kan påverka anställdas psykiska hälsa. Förhållandet mellan anställningsbarhet och psykisk hälsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis också påverkas av arbetslivets osäkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anställningsbarhet kunde predicera psykisk hälsa bland universitetsstudenter. Tvåhundra studenter deltog i en enkätstudie som genomfördes på Stockholms universitet. En hierarkisk regressionsanalys visade att personer som upplevde hög anställningsbarhet rapporterade bättre psykisk hälsa än personer med låg anställningsbarhet. Detta kan bero på att anställningsbara studenter ser det framtida arbetslivet som en utmaning istället för ett hot.</p>

<p>UGL-courses (Understanding Group and Leader), given in Sweden since the beginning of 1980, are a frequently used leadership course in all sectors of the working life. This essay purpose was to compare course members experienced benefit between two educational organizers. No earlier studies in the subject where to be found. The method chosen was quantitative. A questionnaire was sent to participants in Swedish Defence Forces and The Swedish Confederation of Professional Employees. The result could not verify significant differences in experienced benefit. The hypotheses that there were no differences between the two educational organizers were supported. The conclusion was that further research in UGL and comparisons between educational organizers are desirable.</p>

<p>Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) </p><p><strong><strong>Syfte: </strong></strong></p><p><strong><strong>Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.<p><strong><p>Metod:</p><p><p>En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna. Värdet av olika statistiska prediktionsmodeller har också undersökts.</p><p><strong><p>Resultat/Konklusion:</p><p><p>Grupperna skiljde sig åt avseende diagnos, AN var mest vanligt i Remainers, BN var mest vanligt i Dropouts och UNS var mest vanligt i Completers. Ålder vid första symtom var likartade mellan grupperna men medianen var lägre än vad dagens forskning antyder. Det fanns ett samband mellan att inleda ny relation vid ett års uppföljning och att bli diagnosfri under det första året i behandling. Patienter utan komplicerande faktorer associerades till att vara diagnosfria ett år efter behandlingsstart. Socialt komplicerande faktorer förekom oftare hos Dropouts. Det fanns ett samband mellan att ju fler samtal man gick i ju mer ökade chansen att bli diagnosfri inom ett år, men även risken att man hoppade av behandlingen innan utsatt slutdatum.</p></p><strong><p><p> </p></p></strong></strong><strong><p> </p><p> </p></strong></p></p></strong><p> </p></p></strong></strong></p>