<p>Att läraryrket rankas som ett högriskyrke när det kommer till stress, är idag inte någon nyhet och ett flertal studier finns som bekräftar detta. Vad som däremot saknas och som fordrar mer uppmärksamhet, är forskning på vad som bidrar till lärares hälsa. Följande studie är en beskrivning av vad lärare själva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hälsofrämjande åtgärder de efterfrågar för att stävja denna och öka det egna välbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lärare på grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bättre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hälsa och välbefinnande. Även ökad kompetens, erfarenhet och trygghet i den egna lärarollen beskrivs som viktigt, liksom att själv lära sig att sätta gränser för den egna insatsen och tydliggöra en separering mellan arbete och fritid.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Body Dysmorphic Disorder (BDD) karaktäriseras av en fixering vid en inbillad defekt i utseendet. BDD leder till påtagligt lidande och svårigheter att fungera i vardagen. Diagnosen förknippas med depressivitet, social ångest och hög suicidrisk. Syftet med studien var att under svenska förhållanden prova en behandling bestående av exponering med responsprevention (ERP) och monitorering på patienter med svår BDD-problematik. I single-case designer av 5 patienter undersöktes effekten av ERP som specifik faktor utöver terapeutnärvaro och monitorering. Patienterna behandlades med ERP och monitorerade dagligen sina besvär. Vid förmätning klassificerades 4 av 5 patienter inom gränserna för svår BDD. Resultaten indikerar att besvären kraftigt reducerades för 3 av 5 patienter. ERP som specifik faktor gav tydliga effekter på BDD-relaterade symptom och global funktionsnivå. Behandlingen gav även en effekt på depressivitet och social ångest som dock inte föreföll lika starkt knuten till ERP-komponenten. Studien ger en indikation om att ERP under svenska förhållanden är en effektiv och lättillgänglig behandling av BDD.</p>

<p>Allt fler unga vuxna söker hjälp på psykiatriska mottagningar och många lider av depression, varav de flesta är kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka deprimerade unga vuxnas subjektiva upplevelser av sina problem och bakgrunden till sina problem före och efter psykodynamisk psykoterapi, samt att försöka förstå resultaten ur ett genusperspektiv. Analyser av intervjuer med tretton kvinnor och tre män har skett utifrån en kvalitativ induktiv metod och genomförts med meningskategoriseringar. Flera depressiva symtom som uppgavs före terapi som förlorad ork, passivitet, nedstämdhet, känslor av meningslöshet och hopplöshet har minskat efter terapi. Däremot beskriver många genomgående problem med självkänslan och att de drar sig undan från andra. Som bakgrund till problem anges framförallt familjemönster och uppväxtförhållanden. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning som pekar på betydelsen av låg självkänsla och problematiska familjerelationer vid depression hos unga kvinnor. Detta diskuteras bland annat utifrån teorier om genusroller och kvinnors relaterande själv.</p>

<p>Studiens syfte var att få en bred och fördjupad bild av kvinnliga civilingenjörsstudenters planer, drömmar och mål kring sina framtida yrkesliv. Atlas Copco Construction Tools kom med förslaget på uppsatsämne då de ville kartlägga kvinnliga civilingenjörstudenters preferenser för att bättre kunna attrahera dessa till företaget. En metodtriangulering utfördes, där kvantitativ och kvalitativ metod samverkade i form av en egenkonstruerad enkät samt intervjuer. Studien inleddes med en teoretisk genomgång av tidigare forskning med fokus på organisation & kön samt hur arbetssökande attraheras till arbeten/organisationer. Enkäten besvarades av 116 kvinnliga civilingenjörstudenter från KTH, Chalmers och Linköpings Universitet. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med 6 studenter. Resultaten visade att studenterna var intresserade av tekniktunga branscher samtidigt som de populäraste arbetsområdena var icke-tekniska. Studenterna skattade variation och utveckling som de viktigaste faktorerna i ett arbete, och drömde om att förbättra världen genom sitt arbete. Signifikanta skillnader framkom i svarsmönster beroende på utbildningsinriktning och studieort. Studenternas bild av företag som arbetsgivare påverkades i stor mån av direkta kontakter med företag under utbildningen. Resultaten överensstämde till viss del med tidigare forskning.</p>

<p>Många människor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador är obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rädsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi är en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits några mätmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i åldrarna 8-17 år. Data från 677 barn samlades in i skolor i Stockholmsområdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet. En faktoranalys visade att skalan mätte två faktorer som tillsammans förklarade 51% av variansen. Flickor skattade signifikant högre än pojkar på skalan. Det fanns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. Slutsatsen är att Injektionsfobiskalan för barn har goda psykometriska egenskaper och kan användas för bedömning av injektionsfobi hos 8-17-åringar i forskning och behandling.</p>

<p>TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) är två energipsykologiska metoder som använts vid ångestproblematik. Energipsykologi är ett samlingsnamn för metoder med influenser från bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka området energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i två steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jämfördes med varandra. Tio verksamma terapeuter deltog. Resultaten pekar på att metoderna tycks ha effekt utifrån klinisk erfarenhet, men systematiska effektstudier saknas. Forskningen har kritiserats för metodologiska brister. Terapeuterna betonade metodernas effektivitet vid förarbete, sekundära symtom och traumabearbetning. Generellt fanns en försiktighet kring att uttala sig om verkningsmekanismer. Upplevelser kring metodernas lämplighet samt styrkor presenterades. TFT och EFT som komplement till annan terapeutisk behandling samt nödvändig bakgrund hos utövare diskuteras. Effektstudier inom området föreslås.</p>

No description available.

<p>Arbetslivets internationalisering innebär möjlighet för allt fler att arbeta utomlands under några år av sin yrkeskarriär och medföljandes tillfredsställelse är av stor betydelse för utlandsstationeringens utfall. Syftet med studien är att undersöka och beskriva svenska kvinnors upplevelser av att lämna eget avlönat yrkesarbete i Sverige för att vara medföljande till sin partner i en annan kultur under dennes utlandstjänstgöring i Singapore för en kortare eller längre tid. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio svenska kvinnor i Singapore. Av resultaten framkommer stora individuella skillnader i upplevelser. Gemensamt är inledande svårigheter i anpassningen till den nya miljön, att utlandsflytten väcker många tankar och känslor samt att mammor ökar sin tid med barnens aktiviteter. Skillnader rör självkänsla och upplevelsen av identitet som medföljande och hemmafru. Studiens resultat diskuteras i förhållande till befintliga teorier kring kulturell anpassning, roller, identitet och självkänsla.</p>

<p>Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhållanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter på hälsa men idag märks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress på hälsa och välbefinnande anses vara nedvarvning och återhämtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, återhämtning och psykologiskt välbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anställda i tandvården vilka besvarat en enkät innehållande krav/kontroll/stöd-skalan, frågor om återhämtning samt Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjära regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med låg grad av återhämtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av välbefinnande. Vidare framkom att återhämtning predicerade välbefinnande. Resultaten är i enighet med tidigare forskningsresultat och psykosocial arbetsbelastning, återhämtning och välbefinnande antas påverka varandra i en dynamisk process.</p>

<p>Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgångna barn på intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jämföra 18-åriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars självskattade psykosociala förutsättningar samt att jämföra respektive ungdomars föräldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner från Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade självskattningsformulär. Resultaten pekade på att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lägre upplevd kompetens än kontrollungdomarna. Föräldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonårsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna själva ansåg sig delta i färre aktiviteter jämfört med kontrollungdomarna. Resultaten, särskilt ungdomsskattningarna, hängde samman med den kognitiva nivån. Det fanns kvalitativa skillnader i gruppernas fritidssysselsättningar. De prematurt födda ungdomarna tycktes vara mindre socialt aktiva och hade mindre erfarenhet av arbete utanför hemmet. Det finns risk att de prematurt föddas psykosociala svårigheterna i tonåren ger negativa konsekvenser i vuxenlivet.</p>