No description available.

<p>Personal inom vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvär. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försämrats sedan 1990-talet och de höga ohälsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshälsovård för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning är en liten och marginaliserad del av företagshälsovårdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshälsovårdens handledning med personalgrupper inom vård och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshälsovården. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att handledning uppfattas ha en påverkan på professionalitet och hälsa. Slutsatsen var att handledning är en uppgift för företagshälsovården, och att en tydligare profilering och marknadsföring av handledning som ohälsoförebyggande sannolikt skulle gynna alla parter. Ytterligare forskning behövs för att fastställa handledningens effekter.</p>

<p>Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid. Studien ger inget stöd för att för tidigt födda skulle komma ikapp jämnåriga i exekutiva funktioner.</p> / Stockholm Neonatal Project (SNP). En populationsbaserad longitudinell studie av för tidigt födda barn

<p>Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande. Orsaken till detta härleds till bristen på kontroll. Det är i den mindre kommunen ovanligt med sjukskrivningar för stress. Sjuktalen på kommunerna har av ett flertal orsaker minskat. Stödinsatser av olika slag spelar en avgörande roll i det förebyggande arbetet. Inom kommunerna befinner man sig i en utvecklingsfas där nya friskvårdsplaner arbetas fram. Det ska även läggas mer kraft på att arbeta med medarbetarskap och delaktighet.</p>

<p>Anger is a negatively toned emotion and biopsychosocially functional alarm, which automatically activates a colorful arsenal of affective, cognitive, physiological, and behavioral action impulses in the face of experienced irritations and provocations. Anger, on the other hand, is a mixed blessing and a subject of admiration and condemnation since the days of Plato, Aristotle and Thomas Aquinas. This usual and passionate human emotion has also been closely associated with phenomena of human psychopathology: mental and personality disorders, aggression, interpersonal difficulties, and violence. Until the recent past, conceptual confusion and scientific neglect have complicated the research on anger.</p><p>Following a theoretical review of multiple, classical philosophical and contemporary, scientific approaches to anger, this thesis describes the work towards its principal aim: to develop the first Swedish adaptations of the psychometric anger assessment instruments Novaco Anger Scale (NAS, version 1998), Provocation Inventory (PI), and State-Trait Anger Expression Inventory-2 (STAXI-2). These psychometric anger assessment instruments focus on various theoretical dimensions of the anger concept; NAS assesses the cognitive mediation, physiological arousal, and behavioral action impulses and control efforts that compose anger. PI assesses the intensity of anger reaction as a function of various provocations. Finally, STAXI-2 assesses the various state and trait experience, expression, and control of anger. </p><p> The adaptations of the instruments were developed through the co-operation of the authors of the three studies included in this thesis, with a native back-translator, and also with the authors of the original instruments. The adaptations, labeled NAS-1998-S, PI-S, and STAXI-2-S, were investigated on the basis of their factor structures, internal reliability, scale correlations, and predictive capacity of group membership of participants, in male samples of violent prisoners (N = 95; M_age = 33.2, SD_age = 10.6) and nonviolent university students (N = 100; M_age = 33.2, SD_age = 12.5) in Sweden. Furthermore, the level of anger reported by the violent criminal and nonviolent university student samples in Sweden was compared, as were those in turn with published norm values of American standardization samples of the original instruments.</p><p> According to the results presented in the thesis, NAS-1998-S, PI-S, and STAXI-2-S have appropriate psychometric qualities. More specifically, NAS-1998-S and PI-S (but not STAXI-2-S) demonstrated factor structures that were interpreted as corresponding to the findings of previous studies on the original instruments. The parts that compose NAS-1998-S, PI-S, STAXI-2-S (i.e., subscales, scales, and total scale scores) were in good correspondence with what could be expected on the basis of previous findings on the original instruments. The scales had an appropriate pattern of correlations with concurrent scales of related and distinct theoretical constructs. The adapted assessment instruments demonstrated good capacities to discriminate the prisoners and university students from each other. The results were interpreted in terms of appropriate construct and cross-cultural validity. </p><p> As expected, the violent prisoners scored higher on the various cognitive, physiological, behavioral, trait, and expressed dimensions of anger, and lower on anger control, compared with nonviolent university students and persons in the American standardization samples. An unexpected, but culturally explainable result was the relatively high levels of anger suppression by both Swedish samples. In particular, the scores of violent prisoners on cognitive inclination and general disposition to anger approached clinically high levels. The high levels of anger in the violent prisoners were interpreted as supportive of previous research indicating the high prevalence of psychopathology in the offender population. Anger being an important antecedent of aggressive behavior and a vital correlate of clinical disorders, the systematic assessment of this emotion has not yet earned a high priority in the research and clinical work with offenders in Sweden. The work described in this thesis is an effort to remedy this condition.</p>

<p>Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit. Många poängterar vikten av adekvat vård i rimlig tid och efterlyser kompletterande individuell behandling. Acceptans och hantering av skam tycks vara centrala komponenter, som kan kräva ytterligare fokus i framtida forskning och behandling.</p>

<p>Att yrkesmänniskor som möter traumatiserade personer eller exponeras för aversiva stimuli själva över tid kan utveckla PTSD-liknande symtom, har uppmärksammats inom forskningen. Denna process benämns ofta Sekundär Traumatisering (ST). I föreliggande studie intervjuades tio poliser som granskar barnpornografiskt material om sina upplevelser. Intervjudata kompletterades med data från fyra självskattningsformulär, där barnpornografigranskarna jämfördes med två kontrollgrupper. Samtliga tillfrågade berättade om starka upplevelser i samband med exponeringen för aversiva stimuli. De kvantitativa resultaten visar dock att granskarna inte skiljer sig från kontrollgrupperna eller från normalpopulationen vad gäller självupplevd fysisk och psykisk hälsa. Någon sekundär traumatisering gick således inte att påvisa. Tänkbara förklaringsmodeller är förekomsten av kraftfulla intermittenta förstärkare, habituering till aversivt material, fungerande copingstrategier, samt en tydlig subjektiv uppfattning om meningsfullhet. Missnöje med organisatoriska faktorer och erfarenheter av social stigmatisering framkom dock. Dessutom noterades en påtaglig förekomst av cynismer i respondenternas omvärldsuppfattning. Bara en minoritet av undersökningsdeltagarna hade erfarenhet av fungerande handledning.</p>

<p>Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man. De hade ännu inte några barn men hade bestämt sig för att bli förälder. Att inneha både en trygghet i förhållandet och en materiell trygghet framkom vara grundläggande för när ett barn ansågs lämpligt. Starka motiv som uppkom var vikten av att stärka förhållandet till sin partner samt att kvinnorna ville föra vidare sig själv och sin partner i sitt blivande barn. Resultaten visar att barn ses som en självklar livshändelse och att det finns en stark längtan att få föda biologiska barn.</p>

<p>Personlighetsbedömningen i rekryteringens urvalsprocess kan vara svår att göra korrekt, eftersom människan är en komplex varelse och personlighetens stabilitet kan ifrågasättas. I denna studie undersöktes vilka faktorer rekryterare baserar sin bedömning på. Fem personer med erfarenhet av rekrytering intervjuades och data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på en mängd olika faktorer för bedömningen. Framför allt är det viktigt att sökande genom konkreta situationer kan påvisa att de besitter påstådda egenskaper. Personligheten fastställs också bl.a. genom referenstagning, att se på aktiviteter och erfarenheter, att iaktta hur personen resonerar osv. Bedömningen bör göras, och görs, utifrån en tolkning av all information som rekryteraren får. Den bygger på helheten och är ett pusselläggande av all information. Studien är användbar för dem som rekryterar och för alla som någon gång ska söka arbete, då det kan vara till hjälp att veta vad bedömningen grundas på.</p>

<p>Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur. Fyra flickor respektive fyra pojkar hade en annan kulturell bakgrund, mestadels arabisk. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultatet visade att flickorna lekte familjerelaterade lekar, medan pojkarna lekte konstruktionslekar och aggressiva lekar. Flickorna valde i större utsträckning än pojkarna, springlekar som sin favoritlek. Flickorna valde att leka med flickor och svenska pojkarna valde att leka med pojkar. Däremot valde pojkarna med annan kulturell bakgrund att leka med bägge könen. Både flickorna och pojkarna hade en god uppfattning om det andra könets lek. Barnens språkliga förmåga varierade, varför intervju som metod att studera små barns uppfattning i olika frågor har sin begränsning.</p>