<p>GAD är en vanligt förekommande psykiatrisk åkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nå fler ur denna patientgrupp är stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den åtta veckor långa kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle få lika god effekt. Utfallsmåtten var åtta självskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hälsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en väntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbättringar för båda de aktiva behandlingarna vid eftermätning samt vid 3-månadersuppföljning. Även kontrollgruppen uppvisade signifikanta förbättringar. De aktiva behandlingsgruppernas större effektstyrkor, färre diagnoser vid eftermätning samt mindre orossymptom vid 3-månadersuppföljningen, indikerar att det är möjligt att bedriva effektiv behandling av GAD över internet, inte bara med kognitiv beteendeterapi utan även på psykodynamisk grund.</p> / Origo 2

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någonskillnad mellan mammors och pappors upplevelser av barnsutagerande beteendeproblem samt mellan mammors och papporsineffektiva fostranstrategier. Vidare avsågs att undersöka om det fannsnågot samband mellan mammors och pappors ineffektivafostranstrategier och barns utagerande beteenden. I studien ingick 304mammor och 214 pappor till 3-4 åriga förskolebarn boende i Uppsalakommun. Föräldrarna fick besvara en enkät där de skattadeupplevelsen av sitt barns utagerande beteenden, både avseendeintensiteten i dessa och huruvida det var ett problem. De fick ävenskatta sitt eget beteende utifrån så kallade ineffektiva fostranstrategier.Resultaten visade att mammor, jämfört med pappor, skattade sina barnhögre både vad gäller graden av utagerande och upplevelsen av dettautagerande som ett problem. Däremot skattade mammor och papporanvändandet av ineffektiva fostranstrategier i samma utsträckning.Vidare upplevdes barns utagerandebeteenden som både mer intensivaoch mer som ett problem bland föräldrar som använde sig avineffektiva fostranstrategier. Ett intressant fynd var att papporsanvändande av sk eftergivna fostranstrategier generellt uppvisade ettlägre samband med deras skattning av barnets utagerandebeteendenjämfört med mammorna. Resultaten diskuteras utifrån inlärningsteoretiskaprinciper, ”the coercion theory” samt ett genusperspektiv.</p>

<p>Individuell lönesättning har tillämpats i drygt 20 år inom staten i Sverige. En förklaring till övergången är att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anställdas motivation. En studie från staten visade att anställda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem ställer ändrade krav på chefer, denna studie syftade till att uppmärksamma utmaningar med individuell lönesättning på statliga myndigheter utifrån lönesättande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsställande, bedömning kunde försvåras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgång om hur ärlig det var tillåtet att vara vid återkoppling. Det står oklart om medarbetarnas motivation påverkades positivt av individuell lönesättning, däremot upplevdes olägenheter då medarbetare jämförde löner. Ledarskapet upplevdes också ha viss betydelse. Resultaten relaterar delvis till tidigare forskning, men låter ändå en del frågor vara obesvarade varför fler studier skulle behövas.</p>

<p>KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -</p><p>EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING</p><p> </p><p>Fredrik Gustafsson</p><p> </p><p> </p><p>Demens är en vanlig och svårbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjärnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmärgsvätskan. Sambanden mellan de degenerativa förändringarna och kognitionen är komplexa. Denna studie försöker skapa en helhetsbild av dessa två faktorer genom en kanonisk korrelationsanalys. Urvalet består av 301 patienter som undersöktes vid Huddinge sjukhus minnesmottagning år 2003. Resultatet visade ett samband mellan alla tre biomarkörerna och episodiskt minne, visuell förmåga, exekutiva funktioner och språklig abstraktionsförmåga. Tidigare forskning har visat att främst neurofibriller korrelerar med kognition. Här motsägs delvis detta genom att plackens utbredning korrelerar något starkare.</p>

<p>Antalet ensamstående har ökat kraftigt i Stockholm under senare år. Frihet och självständighet ses som särskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det är även socialt eftertraktat att som ensamstående framstå som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att få en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen på parrelationer för både kvinnor och män. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys där fem huvudteman framkom. Resultatet antydde att självständighet och frihet framhölls som viktigt men inte mer värdefullt än en kärleksrelation. Synen på parrelationer präglades dock av svårigheter och besvikelser. Deltagarna uttryckte en stark längtan efter att dela livet med någon. Alternativa relationer nämndes som tänkbara.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att under sin barndom ha haft en frihetsberövad förälder. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur frihetsberövandet upplevdes av individen beroende på sociala och individuella förutsättningar samt vilka anpassningsmetoder<em> </em>(copingstrategier)<em> </em>undersökningsdeltagarna använt sig av. Fyra kvinnor mellan 25 och 35 år intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet innehåller en beskrivning av upplevelsen av och anpassningen till frihetsberövandet. Upplevelsen av frihetsberövandet präglades av känslor av svek, ilska, förlorad tillit samt känslan att vara avvikande i förhållande till andra. Vilka copingstrategier som användes förändrades över tid och situation, vanligt var dock att söka information och att inledningsvis anpassa sig till situationen. Stöd för barn som upplever frihetsberövandet av en förälder kan vara att mamman upplevs som en trygg bas, att bli sedd av utomstående samt ett bra förhållande till syskon. Föräldrarnas inverkan på barns förmåga till coping och vikten av att barnet får information och möjlighet att tala om frihetsberövandet diskuteras.</p>

<p>Psykiska ohälsan bland barn ökar, vilket föranledde regeringen att ge Folkhälsoinstitutet uppdraget att inventera behovet av föräldrastöd. Goda familjerelationer är hälsofrämjande och föräldrars förmåga tillatt förmedla emotionell värme och tydlig gränssättning blevprioriteringsområden. Syftet med denna studie var att deskriptivtåterge föräldrars tankar och upplevelser kring samvaron med sitt/sinabarn. Halvstrukturerade intervjuer med 6 mödrar och en fader, medvarierande bakgrund, genomfördes. Innehållet analyserades enligt s.k.induktiv tematisk analys. Av materialet framkom teman som antyderatt föräldrarnas utmaning handlar om att hitta balansen iföräldraskapets olika delar. Vad som i samspelet föräldrar och barnslutligen blir hälsofrämjande är ett perspektiv som kan vara svårt attse. Gemenskap, närhet och närvaro anses viktigast att prioritera. Bästatiden med sitt barn kännetecknades av sådana stunder där samvaron ärkravlös och på barnets nivå. Medvetenhet om perspektivskifte, egnaorken, val av fokus samt tid påverkar kvaliteten av mötet och helasamvaron. Resultaten kan bidra med förståelse till föräldrar genom attfenomenet tiden med barn och föräldraskap belyses utifrån olikaperspektiv.</p>

<p>Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år). Resultatet visdae på att det fanns signifikanta samband mellan personlighetsdimensionerna vänlighet, samvetsgrannhet, mental instabilitet och självkänsla. Det framkom också att det fanns signifikant samband mellan personlighetsdimensionen öppenhet och självmedvetenhet. Sambandet beror nog på just öppenhet. Studien visade att det finns mycket mer att forska kring när det gäller personlighet, självkänsla och självmedvetenhet.</p>

<p>Arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste decennierna</p><p>förändrats. Organisationer som tidigare drivits i offentlig regi har</p><p>fått nya driftsformer. Detta gäller bland annat sjukvården där det</p><p>skett bolagiseringar och privatiseringar. Det finns en del</p><p>undersökningar om organisationsförändringars inverkan på</p><p>personalen men inte lika mycket om hur olika personalgrupper på</p><p>olika hierarkiska nivåer inom samma organisation påverkas i</p><p>förhållande till varandra. För att undersöka detta användes</p><p>material från en longitudinell studie vid S:t Görans sjukhus som</p><p>privatiserades. De variabler som användes för att mäta</p><p>förändringen var krav, kontroll samt attityder och yrkesgrupperna</p><p>som undersöktes var läkare och sjuksköterskor. Resultatet visade</p><p>en skillnad i utvecklingen gällande krav mellan yrkesgrupperna</p><p>men inte i kontroll eller attityd. I diskussionen tas upp att</p><p>beslutsfattandet för båda yrkesgrupperna förändrats och flyttats</p><p>närmare personalen och att detta kan vara en av anledningarna till</p><p>resultaten.</p>

<p>Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen. Kvalitativa intervjuer med tio föräldrar genomfördes och analyserades tematiskt. Innan Trasten uppvisade barnen störst svårigheter i den sociala leken och föräldrarna märkte även de största förändringarna däri under och efter Trasten, då barnen uppvisade ett större intresse för leken med andra barn. Det tycks vara möjligt att minska de sociala svårigheterna hos barn med AST, vilket föranleder vidare studier av metoden.</p>