No description available.

Detta uppsatsarbete är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka vilka intrapsykiska processer som aktiveras hos psykoterapeuter vid prematura avslut. Vidare hur dessa upplevelser påverkar psykoterapeuters privata och professionella självbilder sett ur ett affekt-, anknytnings- och objekrelationsteoretiskt perspektiv. Med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade psykoterapeuter. Intervjuerna transkriberades, kodades och organiserades utifrån våra frågeställningar och teoretiska perspektiv i en teoridriven tematisk analys. Vi upptäckte att den intrapsykiska processen vid prematura avslut i huvudsak handlar om 1. upplevelse av skam och 2. skuld över att svika patienten. Efter den affektiva upplevelsen tog 3. hanteringsstrategier vid som är vårt tredje huvudtema. De hanteringsstrategier som stack ut var olika typer av undvikanden. Samtliga terapeuter upplevde ett professionellt självtvivel som i den initiala skam-fasen verkar tangera den privata självbilden. En intrapsykisk process med självkritiska tankar och känslor av att ”drabbas” som övergick i ett mer sunt självtvivel där avhoppen betraktades mer som lärotillfällen.

Sammanfattning Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar och främst ökar depression och ångestsyndrom. Co-ruminering innebär att tillsammans med andra omfattande diskutera problem utan att lösa problemen och fokus är på orsaker, konsekvenser och negativa känslor. Forskning har visat blandade resultat avseende co-rumineringens effekt på psykisk ohälsa. Det övergripande syftet med studien har varit att studera betydelsen av co-ruminering som riskfaktor för psykisk ohälsa. Studien har tittat på samband mellan samt prediktion av co-ruminering och depressiva symtom, ångest samt social ångest. Studien har också tittat på eventuella modererande effekter av kön och ruminering. Studien är av longitudinell design med 1948 ungdomar 15-20 år. Resultatet visade svaga eller inga samband mellan co-ruminering och psykisk ohälsa samt inga predicerande effekter av co-ruminering och psykisk ohälsa. Varken kön eller ruminering fungerade som moderatorer för relationen mellan co-ruminering och psykisk ohälsa. Sammantaget tyder resultaten av denna studie på att co-ruminering inte är en bidragande riskfaktor till psykisk ohälsa. Ett mer renodlat mätinstrument för co-ruminering med uppdelning av co-rumineringens positiva respektive negativa aspekter samt typ av vänskapsdyad diskuterades.

The current thesis aims to identify the presence of discrimination effecting intersectional women, focusing on the intersection of gender identity (cisgender versus transgender) and ethnicity (Swedish versus Arabic) in the recruitment process, in relation to two job positions of kindergarten teacher and kindergarten principal. Additionally, we aim to investigate the social cognition stereotypes regarding warmth and competence associating with that intersection. Furthermore, Intersectionality is adopted as a conceptual framework for deciphering discrimination targeting intersectional women. In order to investigate the proposed research questions, a mixed-design quantitative experiment was conducted. The results indicate the presence of significant discrimination against transgender women in comparison with cisgender women with respect to perceived employability for the kindergarten teacher position. Results further indicate the lack of significant interactive effect of gender identity and ethnicity on both job positions. Lastly, there was no significant evidence of group difference in stereotypes of warmth and competence. Practical implications of the current results will be further discussed.

Background: In the field of psychology, stress and creativity are two phenomena that have been disputed by many researchers, claiming that their in between relationship is controversial. In the interim, many researches have focused on analyzing the relationship between mental illness (e.g., bipolar disorder) and creativity; only a few though have been able to draw on a systematic investigation apropos the link between creativity, anxiety, and depression. Objectives: The main objective of the present study was to identify the effect of stress on creativity and further investigate if anxiety and depression mediate their in between relationship.Method: A random sample of 233 students from Linnaeus University participated in the study. The questionnaires distributed consisted of 87 items; 10 items for stress, 7 items for anxiety, 20 items for depression, and 50 items for creativity. The survey was in both English and Swedish. Results: A parallel mediation analysis was used to examine the relationship between stress and creativity mediated by depression and anxiety. The data was assessed for outliers within each group; all tests were performed separately. The results obtained show that when the outliers are included in the analysis [a] stress is a significant predictor of creativity, [b] indirect only mediation occurs when depression mediates the stress-creativity relationship, [c] while anxiety is an insignificant mediator in the analysis. Additionally, the results indicated that when the outliers are excluded from the analysis [a] stress is not a significant predictor of creativity, [b] indirect only mediation occurs when depression mediates the stress-creativity relationship, [c] while anxiety is an insignificant mediator in the analysis. Conclusion: Further research should assess and explore the relationship between stress and creativity by taking into consideration mediators or moderators, which may explain the relationship between stress and creativity in more terms that are dignified.

<p>2017-01-30</p>

<p> </p><p>ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*</p><p>Camilla Reuterwall & Marina Walldén</p><p> </p><p> </p><p>Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären <em>Toronto Alexithymia Scale </em>(TAS-20) och <em>Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning</em> (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler. Korrelationerna var emellertid både fler och starkare i studentgruppen. I båda grupperna var <em>Svårigheter att identifiera känslor</em> den delfaktor i TAS-20 som korrelerade starkast med delfaktorerna i KABOSS-S.</p><p> </p>

<p>Sverige ligger i topp på jämställdhet inom många områden. Dock inte när det gäller toppchefer i näringslivet. Andelen kvinnor i ledningsgruppen på de femtio största bolagen i Sverige var 2008 endast två procent. Syftet med studien är att få en ökad kunskap om hur rekryteringen av toppchefer går till samt ta del av rekryteringskonulternas upplevelser kring snedfördelningen av kvinnor och män på dessa positioner. En kvalitativ undersökning har genomförts genom halvstrukturerade intervjuer med rekryteringskonsulter. En induktiv tematisk analys har använts. Resultatet visar att det urval av personer som konsulterna söker bland för att hitta lämpliga kandidater är väldigt begränsat. Kvinnor befinner sig sällan på de poster som är aktuella vid toppchefsrekryteringar. Det finns även föreställningar hos konsulterna att kvinnor tackar nej till sådana poster i högre grad och lägger sin fokus på annat. Resultatet styrks av den forskning som finns på området som visar att det finns både organisatoriska samt attitydmässiga barriärer som hindrar kvinnor att nå toppen.</p>

<p>Många företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att få mer kompetenta ledare som kan generera mer framgång för företagen. Forskningen inom området visar dock att långt ifrån alla ledarskapsutbildningar är framgångsrika, då det finns många komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar från att vara effektfulla. Trots detta är det få företag som utvärderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrån deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgång. Fyra chefer som genomgått företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod användes. Ledarskapsutbildningen resulterade i kunskap, verktyg, feedback och kontaktnät, vilka gett cheferna en större trygghet i sitt arbete som varuhuschefer. Resultatet visar också på att aspekter i organisationen, utbildningens utformning, avsaknad av stöd och uppföljning samt individens mottaglighet hindrat ledarskapsutbildningen från att få optimal effekt. Stress och hög arbetsbörda påverkar detta faktum vilket bör studeras närmare i framtida forskning.</p>

<p> </p><p>Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa. En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa. Avsaknaden av samband mellan arbetsmängd och hälsa skulle bland annat kunna förklaras med att risken finns att de som upplever ohälsa och arbetar vid sidan av studierna valde att inte delta i undersökning eller att de som arbetar vid sidan av studierna är de som känner att de klarar av det och mår bra av det. Att ekonomisk oro visar samband med hälsa kan ha viktiga implikationer för hur exempelvis studiemedelsnivåer utformas i framtiden.</p><p> </p>