<p>Testeffekten innebär att minnesprestationen ökar efter att ett test har genomförts. Upprepad testning ger enligt tidigare studier en bättre minnesprestation över längre tid än upprepad instudering. Syftet med denna studie är att försöka replikera testeffekten med liknande men ändå andra stimuli än Karpicke och Roedinger (2008), samt att studera om testeffekten uppstår för både lätta som svåra stimulusmaterial. Judgements of learning (JOLs) är inlärningsbedömningar som genomförs efter instudering. Ytterligare ett syfte är att studera om JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig gör, då det i litteraturen antas att studenter, innan de bedömer sin inlärning, gör ett återgivningsförsök. Studien bestod av ett minnesexperiment i två delar. Resultaten påvisade att JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig själv gör, vilket stödjer antagandet om att JOLs grundas i ett återkallningsförsök från minnet.</p><p> </p><p>Testeffekten innebär att minnesprestationen ökar efter att ett test har genomförts. Upprepad testning ger enligt tidigare studier en bättre minnesprestation över längre tid än upprepad instudering. Syftet med denna studie är att försöka replikera testeffekten med liknande men ändå andra stimuli än Karpicke och Roediger (2008), samt att studera om testeffekten uppstår för både lätta som svåra stimulusmaterial. Judgements of learning (JOLs) är inlärningsbedömningar som genomförs efter instudering. Ytterligare ett syfte är att studera om JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig själv gör, då det i litteraturen antas att studenter, innan de bedömer sin inlärning, gör ett återgivningsförsök. Studien bestod av ett minnesexperiment i två delar. Resultaten påvisade att JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig själv gör, vilket stödjer antagandet om att JOLs grundas i ett återkallningsförsök från minnet.</p>

<p>FONDVAL – EKONOMISK RATIONALITET ELLER KOGNITIVA BIAS?</p><p>Fondval är en viktig privatekonomi fråga. Fondpreferenser studerades som en funktion av tre faktorer (risknivå, avgift, och historisk avkastning) som vardera antog två olika värden. Totalt 125 personer (55 oerfarna sparare, 31 erfarna placerare, 33 finansiellt yrkesverksamma) fick i en enkät rangordna åtta fonder utifrån sina preferenser. Ekonomisk teori predicerade att avgiftspreferensen skulle vara starkare än preferensen för historisk avkastning och att liten risk skulle föredras framför stor. Psykologisk teori predicerade att preferensen för historisk avkastning skulle vara starkare än för avgift och att riskpreferenserna skulle följa prospektteorin. Historisk avkastning var den dominerande faktorn för alla grupper, följd av avgift. Risk spelade en mindre, nästan betydelselös roll. Resultaten indikerar en representativitetsbias och/eller en förankringseffekt i preferensen för historisk avkastning samt en framingeffekt i preferensen för avgift. Professionellas relativt starka preferenser för låg avgift och risk och oerfarnas riskpreferenser enligt prospektteorin tyder på att erfarenhet och kompetens kan bidra till ekonomisk rationalitet.</p>

No description available.

<p>Socialtjänsten är en verksamhet där förändringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lång tid. Tidigare studier av socialtjänstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsättningarna har visat på en mörk situation. Dock saknas undersökningar där arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlägga socialtjänstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fäste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys. Styrningens fäste undersöktes genom halvstrukturerade intervjuermed praktiskt verksamma och analyserades med Faircloughs diskursanalys. Resultatet visade ett nationellt landskap bestående av sju teman vilka genomsyrade den praktiska verksamheten via övergripande diskurser. Styrningen fick fäste genom vertikala och horisontella interaktioner där styrningen förmedlades, distribuerades och konsumerades. Styrningen påverkade också utförarnas upplevelse av gränser, gränslöshet och handlingsutrymme. Resultatet diskuterades i relation till gränser och handlingsutrymme samt utifrån relationen mellan mikro- och makrostrukturer.</p>

<p>Anställningsotrygghet är ett fenomen som under de senaste årtiondena har fått en ökad utbredning på grund av att organisationer gör stora nedskärningar och förändringar. Konsekvensen kan bli att upplevelsen av anställningsotrygghet uppstår. I dag genomgår världen en global lågkonjunktur med följden att arbetslösheten förväntas öka. Flera studier har tidigare undersökt begreppet anställningsotrygghet men på populationsnivå i Sverige är ämnet fortfarande outforskat. Syftet med studien var därför att på populationsnivå identifiera vilka grupper som har högre risk att drabbas av anställningsotrygghet än andra. För att undersöka detta användes databasen SLOSH från 2008 (n=5530). En logistisk regressionsanalys genomfördes och resultatet visade att variablerna kön, utbildningsnivå, sektor, anställningsform samt ekonomisk otrygghet har betydelse för upplevelsen av anställningsotrygghet. Resultatet kan användas för att få en större förståelse för fenomenet. De personliga demografiska och arbetsrelaterade variablerna kan även användas vid framtida forskning kring exempelvis anställningsotrygghetens effekter på de anställdas hälsa.</p>

<p>Anställningsotrygghet är ett fenomen som under de senaste årtiondena har fått en ökad utbredning på grund av att organisationer gör stora nedskärningar och förändringar. Konsekvensen kan bli att upplevelsen av anställningsotrygghet uppstår. I dag genomgår världen en global lågkonjunktur med följden att arbetslösheten förväntas öka. Flera studier har tidigare undersökt begreppet anställningsotrygghet men på populationsnivå i Sverige är ämnet fortfarande outforskat. Syftet med studien var därför att på populationsnivå identifiera vilka grupper som har högre risk att drabbas av anställningsotrygghet än andra. För att undersöka detta användes databasen SLOSH från 2008 (n=5530). En logistisk regressionsanalys genomfördes och resultatet visade att variablerna kön, utbildningsnivå, sektor, anställningsform samt ekonomisk otrygghet har betydelse för upplevelsen av anställningsotrygghet. Resultatet kan användas för att få en större förståelse för fenomenet. De personliga demografiska och arbetsrelaterade variablerna kan även användas vid framtida forskning kring exempelvis anställningsotrygghetens effekter på de anställdas hälsa.</p>

<p>Economic recessions, rationalisation of work, the globalisation and technological advancements have forced today’s organisations to respond more quickly in order to survive with tougher competition. This has generally increased the experience of job insecurity for the employees. The over-all aim of the current study was therefore to further explore the effects of different features on job insecurity and its effect on performance as well as the moderating role of different social supports. The participants worked at a South African company and a hierarchical multiple regression analysis was performed to evaluate the results. Social support from work had a greater impact, rather than job insecurity, on performance. Also, social support from the family related to a weaker negative relation between job insecurity and performance. The limitation of the current study was discussed and further research was suggested, even if there were confirming results in relation to previous research</p>

<p>Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test. Totalt ingick 2367 deltagare från Betulaprojektet i studien. Resultaten visade inte på någon skillnad i prestation mellan arbetslösa, långtidsarbetslösa och övriga. Inte heller någon skillnad mellan grupperna i de psykosociala variablerna återfanns, vilket inte ligger i linje med tidigare forskning men här kan förklara de uteblivna prestationsskillnaderna på kognitionstesten.</p>

<p>För preferensskattningar av par av horisontellt åtskilda ord för företeelser uppstår en ordordningseffekt (Englund, 2008; Hellström 2003) där den första/vänstra företeelsen viktas högre än den sista/högra. Detta innebär att om företeelserna i ett par attitydskattas högt så föredras den första/vänstra företeelsen och vice versa. I förevarande studie undersöks om det uppstår en ordordningseffekt för vertikalt åtskilda företeelser samt om det finns ett samband mellan effekten och personlighet. Hundratjugoen deltagare fyllde i en tredelad enkät: först en preferensskattningsdel med 20 par av företeelser, sedan ett personlighetstest baserad på femfaktormodellen och slutligen en attitydskattningsdel för samma 40 företeelser som i preferensskattningsdelen. Resultaten visade på en ordordningseffekt där övre företeelser viktades högre än undre. Detta tyder på att effekten uppkommer genom egenskapsmatchning och inte är en rumsordningeffekt. Eftersom inga samband mellan personlighetsfasetter och ordordningseffekten upptäcktes verkar den vara allmängiltig.</p>

<p>På senare år har det blivit allt vanligare att yrkesgrupper använder sig av flexibla arbetstider. I en tid där just tid är en bristvara och källa till stress kan flexibla arbetstider bidra till ökad kontroll. Denna studie undersöker skillnader i önskade och faktiska arbetstider samt hälsa/välmående mellan morgon/kvällsmänniskor, äldre/yngre, komprimerade/icke komprimerade (människor som vill respektive inte vill komprimera sina arbetstider) och förälder/inte föräldrar. 145 enkäter samlades in från sjuksköterskor och undersköterskor på Mälardalen Sjukhus. Resultaten visar bl.a. att morgon och kvällsmänniskor kunde anpassa sina tider efter sina behov medans de som komprimerar och de som inte komprimerar arbetstiderna inte kunde anpassa tiderna i samma utsträckning. Det var ytterst få skillnader mellan förälder/icke förälder. Det visade sig att Flexibla arbetstider gjorde det möjligt för morgon/kvällsmänniskor att anpassa tider efter behov vilket var ett bra resultat eftersom det är systemets syfte. Flexibla arbetstider bidrog sannolikt till de positiva resultaten vad gäller de anställdas hälsa och välbefinnande. Kanske kan fler organisationer använda sig av flexibla arbetstider i framtiden för att öka företagets effektivitet och de anställdas känsla av delaktighet.</p>