Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige. Studien har undersökt hur individer (n=113) inom byggbranschen anser att de agerar och kommunicerar kring säkerhet på arbetet, samt hur de anser att säkerhetsmässiga faktorer bland ledning och medarbetare på arbetsplatsen hanteras. Tidigare forskning visar att det finns samband mellan hur säkerhet hanteras generellt på arbetsplatser och hur individer agerar kring säkerhet. Syftet med studien var att undersöka vilka säkerhetsrelaterade faktorer på arbetsplatser inom byggbranschen, som hade störst effekter på individers säkerhetsrelaterade agerande och kommunikation. I studien undersöktes även om bakgrundsvariablerna kön, könsfördelning på arbetsplatsen, ålder, antal år i yrket och tidigare arbetsskador hade någon effekt på individens beteende kring säkerhet. Data samlades in genom en webbaserad enkät som distribuerades ut till deltagarna via gruppsidor för yrkessnickare på sociala medier. Den beroende variabeln var individens säkerhetsbeteende, vilket representerades av två faktorer; agerande och kommunikation. Oberoende variabeln, arbetsplatsens säkerhetsklimat, utgjordes av tre faktorer förankrade i antingen ledning eller medarbetare. Resultatet visade på ett övergripande positivt signifikant samband mellan beroende variabelns två faktorer och oberoende variabelns tre faktorer. Den viktigaste prediktorn för individens agerande kring säkerhet var medarbetarnas prioritering av säkerhet och grad av riskacceptans. Den viktigaste prediktorn för individens kommunikation kring säkerhet var arbetsledningens engagemang och delaktiggörande av anställda i säkerhetsfrågor. Ingen av bakgrundsvariablerna hade något signifikant samband med individens säkerhetsbeteende. En slutsats är att det finns anledning att verka för ett gott säkerhetsklimat på arbetsplatser då det leder till att individer agerar mer ansvarsfullt ur en säkerhetssynpunkt.

No description available.

Den ständiga uppkomsten av nya teorier inom både personlighet och motivation intresserar många och används flitigt av organisationer i sitt personalarbete. Tidigare forskning har visat att det finns en tydlig koppling mellan olika personlighetsdrag och motivation, vilket ger möjligheten till att skräddarsy arbetetsuppgifterna utefter vilka personlighetsdrag medarbetaren visar höga nivåer av. Syftet med den aktuella studien är att undersöka om extroverta, jämfört med introverta upplever mer inre motivation på sitt arbetei enlighet med Organismic Integration Theory, som är en teori inom Self Determination Theory. Syftet var även att se hur extraversion ställde sig i relation till både yttre motivation och amotivation. För att undersöka detta genomfördes en enkätstudie, som besvarades av 108 deltagare. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan extraversion och inre motivation. Det fanns även ett samband mellan extraversion och med två av underkategorierna till yttre motivation. Förslag på vidare forskning skulle vara att kartlägga vilka arbetsuppgifter extroverta och introverta har, samt specifikt rikta in på bransch eller en yrkesgrupp där för att se om det föreligger en inre motivation hos dessa medarbetare.

Ökade krav i skolan kan leda till större behov för gymnasieungdomar att öka sin förmåga till bemästring. Detta tydliggör behovet av att undersöka gymnasieungdomars emotionella bemästringsstrategier. Studien undersökte gymnasieungdomars emotionella bearbetning och emotionella uttryck i relation till upplevd ångest och självkänsla samt om det förelåg könsskillnader. En enkätundersökning innehållande mätinstrumenten Emotional approach coping scale, Rosenberg self-esteem scale samt delar av Hospital anxiety and depression scale genomfördes vid tre gymnasieskolor med 272 deltagare varav 134 män. Resultatet visade att positiva samband förelåg mellan emotionell bearbetning och upplevd ångest, samt mellan emotionella uttryck och upplevd självkänsla. Kön var den starkaste prediktorn gällande självkänsla och ångest; kvinnor uppvisade en lägre självkänsla och en högre ångest.Studien bidrar med nya kunskaper kring gymnasieungdomars emotionella bemästringsstrategier avseende självkänsla och ångest, vilket kan lyfta fram diskussionen om gymnasieungdomars olika förmåga till bemästringsstrategier.     Keywords: emotional approach coping, self-esteem, anxiety, high school students, gender differences

Abstrakt    Generation Y, också kallad millenniegenerationen, är en generation som fått bli  synonym med bland annat ett frekvent byte av arbete, självledarskap, lathet och teknologiskt kunnande. Den beskrivs som sådan av generationen innan dem och argumentationen inom forskning sker kring egenskaper som beskriver en hel generation på ett stereotypt sätt. Millenniegenerationen finns nu ute på arbetsmarknaden, de finns inom alla yrkesgrupper från läkare till lokalvårdare. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på mer om generationens yrkesliv med speciellt fokus på bemötande, karriär och syn på ledarskap; eget eller andras. Kan berättelser från personerna ur millenniegenerationen spegla forskningens beskrivning av generationen? Denna studie presenterar resultatet av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ design, med sju informanter ur millenniegenerationen, yrkesverksamma i olika delar av landet och i olika yrkeskategorier. Analysen av resultaten visade att en del av beskrivningarna om millenniegenerationen stämmer med informanternas upplevelse, bland annat om det tekniska kunnandet och deras önskan om att ha en chef som är närvarande och lyhörd. Vidare visade resultatet att fördomarna om till exempel lathet, inte är överensstämmande med informanternas egen upplevelse. Slutsatsen av resultat och analys om millenniegenerationens yrkesliv bekräftade därför till stor del tidigare forskning gällande deras egenskaper och personlighet. Framträdande i uppsatsens studie var lojaliteten till person och inte till företag. Framtida forskning föreslås kring millenniegenerationen utifrån ett samtida perspektiv, inte i jämförelse med andra generationer.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och beskriva hur socialt stöd upplevs av ensamstående, vilka relationer och nätverk som finns runt dem och vilka som saknas, hur de åtta informanter som deltog i studien definierade detta och hur deras egna subjektiva upplevelser av stöd var. Fem områden framkom; Föräldern och den före detta partnern, grannar, vänner och familj som stöd, myndigheternas stöd, psykisk hälsa och ohälsa och stöd och support online. Studien är baserad på kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet som framkom tyder på att det sociala stödet ofta är mycket viktigt och är till hjälp för flera av informanterna men att det också kan upplevas besvärligt och problematiskt i vissa fall. Stödet var väldigt olika för de åtta informanterna. I slutet av studien diskuteras resultaten med stöd av artiklar och det resultat som framkommit, samt metoden.

No description available.

No description available.

Depression is one of the most disabling and prevalent mental disorders, which causes excessive feelings of sadness and despair. Unfortunately, there are a substantial number of patients that do not respond well to conventional interventions and new approaches are therefore needed. Recent studies have revealed that psilocybin can effectively reduce symptoms of depression and anxiety, particularly when combined with psychological support. It has been further suggested that psilocybin can reduce symptoms of alcohol abuse, cluster headaches and obsessive-compulsive disorder (OCD). Results have shown that psilocybin can give long-lasting beneficial changes in mood, behavior, values, and attitudes. Psilocybin enables creative thinking and increases emotional access, which seems suitable for therapeutic implications. Neuroimaging studies have shown that psilocybin alters similar neural networks to those in depressed patients, in particular: the medial prefrontal cortex, posterior cingulate cortex, and the amygdala. The mechanisms behind the clinical improvements are still poorly understood. Using psilocybin for clinical purposes is controversial since it is categorized as a Schedule I substance, although the drug is not physically addictive nor harmful and has low abuse potential. Recent studies have demonstrated that psilocybin has clinical potential and is safe to use in supervised settings.

No description available.