<p>Ökad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vägar till att attrahera, bibehålla och utveckla sin personal. Till hjälp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhålls i förenklade framställningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som påverkar motivation ställde denna uppsats lönens betydelse i förhållande till andra faktorer, såsom arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet från fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjänstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gällde källor till motivation. Ekonomisk ersättning prioriterades högt, men bilden som framträdde var långt mer komplex. Arbetsuppgifternas innehåll, feedback, trygghet, gemenskap med arbetskamrater, delaktighet och utvecklingsmöjligheter upplevdes som tungt vägande förklarningsfaktorer i motivationspusslet. Undersökningen kunde inte visa på att det gick att urskilja någon för gruppen gemensam enskild faktor som bäst förklarade varifrån motivationen kom.</p>

No description available.

<p>Kvinnors ökade engagemang i arbetslivet har bidragit till mäns större ansvar för familjelivet. Intresset är stort för hur föräldrar förenar kraven från sin arbets- respektive familjeroll. Studiens syfte var att öka förståelsen för förvärvsarbetande föräldrars upplevelser av arbetslivet och det övriga livet utifrån bland annat olika teorier om multipla roller. Studien bygger på fem intervjuer med förvärvsarbetande föräldrar med 2-3 barn i åldern 1,5 till 15 år. Deltagarna rekryterades inom författarens omgivning samt på ett företag. Resultaten visade att tiden hade en central plats i föräldrarnas tillvaro liksom prioriteringar, flexibiliteten och ansvarsfördelningen mellan föräldrarna samt att det nya arbetslivet påverkade individerna. Rollexpansionsteorin fick stöd genom att föräldrarnas multipla roller kompletterade varandra, men även rollstressteorin bekräftades genom att en roll fick för stort utrymme och medförde påfrestande rollkonflikter. Balansen i vardagen var den välbefinnandeaspekt som visade sig mest betydelsefull. Resultaten visar att arbetsgivare bör se medarbetaren utifrån ett helhetsperspektiv där alla delar i livet ingår.</p>

<p>Existing evidence for olfactory imagery is mixed and mainly based on reports from hallucinations and volitional imagery. Using a questionnaire, Stevenson and Case (2005) showed that olfactory dreams provided a good source for olfactory imagery studies. This study applied an extended version of the same questionnaire and examined olfactory dreams and their relation to real-life experienced odors, volitional imagery, and olfactory interest. Results showed that olfactory dreams were similar to real-life odors, positively related to olfactory interest and in some extent to volitional imagery. In a follow-up study, two subgroups, one with olfactory dreamers who scored high in olfactory interest and volitional imagery, and one non-olfactory dream group with low scores in interest and imagery, completed an olfactory test battery including odor threshold, episodic odor memory, and odor identification. The group of olfactory dreamers was significantly better in both odor identification and memory, but there were no differences between groups in threshold. These findings support the notion of olfactory imagery, and that individuals experiencing olfactory dreams, score high in olfactory interest and volitional imagery and also remember more olfactory information than persons who score low in these measures.</p>

<p>Den höga sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hälsofrämjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrånvaron i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna på en distributionscentral upplever det hälsofrämjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt på företaget. De anställdas upplevelse av det hälsofrämjande arbetet mättes kvantitativt genom en enkätundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade på två enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön på företaget verkar ha förbättrats. De anställdas motivation, trivsel och upplevelse av stöd från förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat. Arbetsplatsträffar, ergonomiutbildning, ergonomicoacher, massage, konditionstävling, fruktkorg och gemensam frukost visade sig vara uppskattade hälsofrämjande åtgärder. Detta tyder på att projektet varit framgångsrikt och att det i ett fortsatt arbete kan främja en god hälsa, öka trivseln och minska sjukfrånvaron på företaget.</p>

<p>PÅVERKAN GENOM REFLEKTION</p><p>Kan besvarandet av ett frågeformulär förändra trafikbeteendet hos unga män?</p><p>Moa Lanner</p><p>Syftet med denna explorativa studie är att belysa om besvarandet av ett frågeformulär kan initiera en reflektionsprocess som i sin tur leder till ett förändrat körbeteende. Uppsatsen utgår från det frågeformulär som användes i Falk & Montgomerys (manuskript under färdigställande) studie. I uppsatsen behandlas två delfrågor, 1. Kan formuläret ha initierat en reflektionsprocess bland respondenterna? 2. Kan några specifika frågor eller frågeområden identifieras? Studien har genomförts med hjälp av två olika studier med olika metoder. Den första genomfördes som en telefonintervju där 26 personer deltog och den andra med hjälp av tänka- högt protokoll där 6 personer ingick. Studien bottnar i elaboration likelihood model (ELM). Resultaten från delstudierna visar att frågeformuläret verkar ha initierat en reflektionsprocess. Fyra områden, alkohol, trafikregler, olyckor och fart väcker denna reflektion. Förklaringar till resultaten finns främst i ELM som menar att budskap som väcker tankar och reflektion hos respondenterna bearbetas centralt i medvetandet (Petty & Cacciopio, 1986).</p>

<p>Denna studie syftade till att kvalitativt beskriva psykologers syn på DSM-IV-TR och diagnostiseringen som utförs utifrån denna manual. Den syftade också till att utifrån resultatet diskutera relevanta etiska aspekter. Åtta psykologer vid åtta öppenvårdspsykiatriska mottagningar i Stockholmsområdet intervjuades. Intervjuerna bearbetades tematiskt. Två relevanta etiska aspekter diskuteras utifrån resultatet. Då psykiatriska diagnoser kan ge upphov till negativa konsekvenser för patienterna diskuteras diagnostiseringens etiska underbyggnad och nytta ur ett konsekvensetiskt perspektiv. Här föreslås att diagnostiken bör beröras öppet i ett tidigt skede med patienten och att nyttan behöver övervägas i det enskilda fallet. Den andra aspekten gäller hur explicita psykologerna är att förmedla diagnosen vid återkoppling, vilket diskuteras utifrån principen att göra gott och autonomiprincipen. Det föreslås här att öppenheten lämpligen avgörs från fall till fall, men att patientens autonomi, och specifikt rätten till relevant information, bör ges företräde framför psykologens avsikt att göra gott, eller att undvika skada.</p>

<p>Ericastiftelsen bedriver forskning om psykodynamisk barnpsykoterapi. En pågående studie är Målprojektet där olika aspekter av målformuleringar analyseras. Syftet med detta arbete var att undersöka målformuleringarnas innehåll samt att belysa fem barnpsykoterapeuters upplevelser av att arbeta med mål i ärenden under psykoterapeututbildningen. Metoden var kvalitativ och bestod av en del där målen kategoriserades och en annan del där intervjumaterialet bearbetades. Barnpsykoterapeuternas målformuleringar delades in i tre kategorier med emotionellt fokus, problemfokus och socialt fokus. Föräldrarnas formuleringar involverade även föräldrarollen, familjen och syften med behandlingen. Föräldraterapeuterna hade också fokus på föräldrarollen men även på parrelationen och individen. Barnpsykoterapeuterna upplevde arbetet med målformuleringarna positivt med få nackdelar. De såg möjligheter med detta arbete. Målen ställdes utifrån olika perspektiv och var både abstrakta och konkreta. Sammanfattningsvis kan sägas att den psykodynamiska psykoterapins komplexitet gestaltade sig i målformuleringarna. Målformuleringarna ser därför ut att kunna bidra till att konkretisera den psykodynamiska processen.</p>

<p>En god relation med barnmorskan kan öka den blivande mammans möjligheter till en positiv förlossningsupplevelse och minska risken för bl a medicinska ingrepp under förlossningen och postnatal depression. Ibland beskriver dock kvinnor förlossningar där de saknat inflytande och kroppslig integritet och särskilt tydligt kan detta bli hos invandrade kvinnor då såväl det kvinnliga könet som invandrarbakgrund är riskfaktorer för diskriminering inom hälso- och sjukvården. Med syftet att undersöka relationen dem emellan genomfördes kvalitativa intervjuer med invandrade kvinnor och förlossningsbarnmorskor. Intervjuerna analyserades utifrån en socialkonstruktionistisk förståelseram och resultaten indikerar att barnmorskorna utifrån felaktiga föreställningar om invandrade kvinnor kan beskära dessa på individualitet och inflytande och istället öka det egna handlingsutrymmet. I syfte att bättre möta det professionella uppdraget vilket inbegriper att understödja kvinnors inflytande över den egna vården bör barnmorskor i sin utbildning/fortbildning ges möjlighet att granska det negativa inflytande en essentialistisk förståelse av kön och ”ras”/etnicitet kan ha över vårdkvaliteten.</p>

<p>Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) är en viktig nyckel till framgång eftersom en till företaget väl anpassad HR-funktion kan skapa stort värde. I skapandet av en effektiv HR-funktion är det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat på positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie på AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation. Även hur förändringen upplevdes studerades. Nio kvalitativa intervjuer med chefer på olika nivåer i företaget genomfördes och en blandning av deduktiv och induktiv tematisk analys användes vid analysarbetet. Resultatet visar att cheferna tyckte att personalarbetet fungerade bättre efter HR-transformationen och de var bl.a. nöjda med HRs involvering i det strategiska arbetet, tydliggörandet av HRs nya roller och att effektivare HR-processer skapats. HRs tillgänglighet visade sig däremot vara ett förbättringsområde. Förändringen upplevdes positiv men brister fanns gällande informationen. Undersökningen kan bidra till effektivare personalarbete på företag genom att AstraZeneca kan ses som en förebild, där HR-funktionen upplevdes som positiv av de anställda.</p>