<p>Can degree of degenerative brain disease be predicted with the help of measurements of cognitive deterioration?</p><p>Alzheimer’s disease progresses through nerve cell break down in the brain and the simultaneous deterioration of the individual’s cognitive function. This disease is common among elderly persons. This thesis examines if the level of deterioration of cognitive function is associated with different biochemical and clinical markers for degenerative brain diseases. In addition, this thesis examines if the level of decline in cognitive functions vary between groups with different levels of degenerative brain disease. These studies are based on the level of cognitive deterioration (difference between current and original cognitive function) and measures of the degree of the disease (for example beta-amyloid in the Cerebrospinal fluid, CSF, and the Mini-Mental Test, MMT) in four groups of patients with different degrees of cognitive deterioration. The results show statistically significant relations between the degree of cognitive deterioration and both MMT and beta-amyloid respectively. The results support the conclusion that cognitive deterioration can predict the level of disease in degenerative brain disease.</p>

<p>Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohälsa och bristen på uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förändringar vid 1,5 års uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjälp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förändring. Till störst hjälp i terapin var att få tid och utrymme att fokusera på sig själv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. Förbättrad förmåga att hantera påfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmågan att sätta gränser mot andra i synnerhet föräldrarna, var de viktigaste förändringarna. Klientens känsla av egen påverkan, visade sig ha en avgörande betydelse för hur klienten upplevde sitt mående 1,5 år efter terapin. Resultaten diskuteras utifrån modellens användbarhet och klientens känsla av egen påverkan.</p>

<p>Många av dagens företag växer sig större genom förvärv och fusioner. I efterhand beskrivs många av dessa processer som misslyckade. Vanligt är att integrationsprocessen brister vad gäller hanteringen av de mänskliga resurserna. Syftet med denna studie var att fånga olika parters upplevelse och erfarenhet av förvärvsprocesser och dess hantering, samt hur förvärven upplevts påverka organisationen. Åtta personer kopplade till samma konsultföretag intervjuades och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna av processen var positiva i inledningsskedet, men senare upplevdes mer negativa. Vidare beskrevs brist på lojalitet, uppkomna orättvisor, samt att förvärven hade olika påverkan på organisationen beroende på tidsperspektiv. Med ett mer personligt bemötande skulle den mänskliga sidan av fusioner och förvärv kunna förbättras avsevärt.</p>

<p>Den neonatalmedicinska utvecklingen har gått starkt framåt och idag överlever även extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet är ofullständig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivån hos för tidigt födda (< v.37, </= 1 500 gram) skiljer sig från den hos en kontrollgrupp födda i fullgången tid med normal födelsevikt. Vidare undersöks hur utvecklingen ser ut över tid samt om barnens födelsevikt och/eller födelsevecka har något samband med senare IQ. I denna pilotstudie testades för tidigt födda ungdomar (n = 20) och en kontrollgrupp (n = 15) när de var 18 år och resultaten jämfördes med tidigare testningar som utförts vid 5 ½ års ålder. Gruppen för tidigt födda hade signifikant lägre IQ än kontrollgruppen (p = 0,008) beroende på vissa exekutiva och visuospatiala, men inga verbala, svårigheter. Den individuella kognitiva utvecklingen var relativt stabil över tid (r = 0,457). Det framkom inga signifikanta samband mellan IQ och födelsevikt samt gestationsvecka. Resultaten ligger delvis i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ”Leka med döden”, har haft effekt på attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ”Theory of Planned Behaviour” används. Enligt teorin påverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende. Antalet undersökningsdeltagare var 493. Studien visar att kvinnor, men inte män, har påverkats av rollspelet både på ett övergripande plan där samtliga faktorer i Ajzens modell ingår och vad gäller faktorn attityd. För de båda övriga faktorerna, subjektiv norm och beteendekontroll, kan ingen påverkan påvisas för något av könen. Resultatet är analogt med tidigare undersökningar av påverkan i trafiksäkerhetssammanhang där kvinnor påverkats i högre utsträckning än män.</p>

<p>Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys. Resultatet tyder på en svårighet för de kvinnliga cheferna att inneha kvinnliga attribut och samtidigt få respekt. Det kan ses som att informanterna identifierade sig både som manliga och som kvinnliga. Denna växelvisa identifikation kan ses som ett sätt att hantera rollkonflikten eller en anpassning till en normativt manlig chefsroll.</p>

<p>Stress inom arbetslivet är ett område som under senare år har ökat i</p><p>betydelse. Behovet av att förstå fenomenet har ökat. Företaget som</p><p>undersökts i denna studie upplevde att de behövde förstå orsakerna till</p><p>den höga stressnivån inom organisation. Syftet var att fördjupa</p><p>kunskapen om stress. För att undersöka detta valdes två grupper (en</p><p>lågstressgrupp och en högstressgrupp) ut med hjälp av en mätning av</p><p>stressnivån. Alla gruppmedlemmar intervjuades sedan om hur de</p><p>upplevde stress inom företaget. Svaren bearbetades och analyserades</p><p>med hjälp av tematisk metod. Resultaten visade att avsaknad av</p><p>socialt stöd och upplevda krav var viktiga stressfaktorer. Även</p><p>faktorer inom organisationen spelade en stor roll för hur</p><p>stressituationen utvecklades, till exempel hanteringen av stressfrågan.</p><p>I diskussionen analyserades svaren utifrån krav–kontroll-modellen.</p><p>Vidare diskuterades även stressnivåns orsaker och hur de olika</p><p>resultaten hänger samman. Vad som framkom i diskussionen var</p><p>arbetsgruppens betydelse för hur stressfrågan hanteras.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate how personality and affect influence the results of the Iowa Gambling Test, and to discuss the implications for the somatic marker concept. Affect and personality, as measured by the PANAS and BIS/BAS scales, were correlated to Iowa Gambling Test results for fifty-seven volunteers. In contrast with previous studies, no significant correlations between Iowa Gambling Test performance and personality or affect dimensions were found. This could be due to the relatively low number of participants, or to the fact that the Iowa Gambling Test was web-based. Also, it is proposed that somatic markers are an integral part of an emotion-cognition system for decision-making, and that it is difficult to study decision-making without taking the whole system into account. This integrative view on emotion-cognition offers new perspectives on both the Iowa Gambling Test and decision-making in general.</p>

<p>Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen. Resultaten pekar mot att könen delas upp och ges ansvarsområden med hjälp av olika accessoarer. De umgås i enkönade grupper som etablerar de intressen som är önskvärda. Mannens normativa roll iscensätts i samspel mellan deltagarna. Heterosexuell normalitet visas genom allmänt prat om den egna (heterosexuella) familjen liksom att verbalt applicera en heterosexuell förståelseram på barns beteenden. Slutligen jämförs resultaten med teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet.</p>

<p>Prematurfödda barn drabbas oftare av uppmärksamhetsstörningar, ångestproblem, isolering samt sociala problem och färdighetsbrister än fullgångna barn. Uppsatsens syfte är dels att undersöka om en grupp prematurafödda beter sig mer inhiberat än fullgångna, dels undersöka sambandet mellan inhibering och överbeskydd, då tidigare studier visat på en samvariation mellan ett överbeskyddande föräldraskap och beteendeinhibering. Gruppen på 20 prematurfödda barn (VLBW) och 20 kontroller bedömdes med sina mammor vid 3 och 24 månaders ålder med The Parent-Child Early Relational Assement. I 20-gruppen ingick 16 prematurfödda som även bedömdes i en större grupp (177 prematurfödda, 120 kontroller) vid 51/2 års ålder avseende självförtroende och blyghet. Resultaten visar på en signifikant huvudeffekt av prematurfödsel avseende inhiberat beteende vid 24 månader. Vid 3 månader framkom en signifikant huvudeffekt av paritet avseende inhibition. Vid 5 ½ år framkom inga signifikanta skillnader. Korrelationerna mellan inhibition och överbeskydd var signifikanta för prematurgruppen. Frågeställningarna får inget entydigt svar.</p>