Viktiga faktorer att ta hänsyn till för att utbilda kompetenta terapeuter är handledningsalliansen och att främja studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan. Forskning visar att handledningsallians och studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan delvis kan förklaras av handledares multikulturella kompetens och av upplevda mikroaggressioner, en subtil form av diskriminering. Syftet med denna studie var att undersöka detta på svenska psykologprogram och att bredda diskrimineringsgrunderna. Detta då inga likvärdiga studier har gjorts i svensk kontext och då tidigare studier framförallt tittat på diskriminering utifrån hudfärg. En webbenkät skickades ut och fullständiga svar inkom från 105 studentterapeuter, vars medelålder var 27 år och 75 uppgav att de var kvinnor. Enkäten omarbetades särskilt för denna studie och innehöll fyra skalor, Handledares multikulturella kompetens, Mikroaggressioner, Tilltro till den egna terapeutförmågan och Working Alliance Inventory - Short. Resultaten visade att studentterapeuterna upplevde mikroaggressioner i handledningen. Den kategori som nämndes mest var kön, därefter kom ålder, etnicitet och sexualitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade att handledarens multikulturella kompetens kunde predicera handledningsallians såväl som studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan, samt att mikroaggressioner kunde predicera handledningsallians. En begränsning med studien var att det saknades validitetsstudier på flera skalor, vilket också belyser behovet av framtida forskning. Sammantaget utgjorde dessa resultat ytterligare stöd för att kulturella frågor i handledning är av betydelse för att säkerställa utbildningen av kompetenta terapeuter. / Important factors to consider when educating competent therapists are the supervisory working alliance and to support supervisees development of therapeutic self-efficacy. Research shows that the supervisory working alliance and supervisees self-efficacy can partly be explained by the supervisors multicultural competence and perceived microaggressions, which is a subtle form of discrimination. The aim of this paper was to study this at Swedish psychology programs and to make a wider definition regarding on which grounds supervisees could perceive discrimination. There’s a lack of previous Swedish studies on this subject and earlier studies have been done mainly on racial discrimination. A web survey was used and complete answers from 105 students were submitted, where the average age was 27, and 75 reported that they were women. The instrument was developed especially for this study, and consisted of four scales: Supervisory Multicultural Competence, Microaggressions, Therapeutic Self-efficacy and Working Alliance Inventory - Short. The results showed that supervisees had experienced microaggressions in supervision. The categories that were mentioned most often were gender, and after that came age, ethnicity and sexuality. Hierarchical regression analyses showed that the supervisors multicultural competence could predict supervisory working alliance and supervisees therapeutic self-efficacy, and that microaggressions could predict supervisory working alliance. One limitation regarding this study was that some of the scales had not been tested for validity, which also highlights the need for future research. In conclusion, these results showed that cultural issues in supervision are of importance when aspiring to educate competent therapists.

Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, är inte utbildning av handledare en självklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra handledarutbildning. Syfte: Den här undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förändringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets handledarutbildning 2008-2009. Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten från början av handledarutbildningen, och tre från slutet. Med hjälp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlärningsstil, och fokus. Resultat: Jämförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade på en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hållandet av fokus på viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade också handledarens tillit på alliansen, som tålde mer brott. Fokus för handledningen var mer på patienten i början av utbildningen, medan mot slutet av utbildningen ökade fokus på terapeuten så att den var lika stor som fokus på patienten. Resultaten diskuteras i relation till litteratur och forskning.